Sedan en tid pågår ett omfattande arbete i Region Västmanland för att skapa en god och långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård. Det handlar om att stärka den nära vården, jobba mer förebyggande och att se till att resurserna används där de gör mest nytta för länets invånare och deras hälsa. Beslutet från februari i år om hälso- och sjukvårdens målbild för 2029 innebär att gamla sanningar omprövas för att nå bättre resultat. Genom att satsa 1,6 miljarder kronor på ett närsjukhus i Köping och flytta över delar av det akuta omhändertagandet till sjukhuset i Västerås, fyra mil österut, kan vi få en mer ändamålsenlig vård enligt följande princip: Den vanligt förekommande vården ges nära – den avancerade vården som sker mer sällan ur invånarens perspektiv fokuseras till ett ställe i länet.  

Som vid alla större samhällsförändringar uppstår oro, vilket naturligtvis är förståeligt. Men i olika debattartiklar och insändare har det skapats en bild av personalflykt och väntetidsproblem – vilket påstås vara en direkt följd av inriktningsbeslutet i regionfullmäktige tidigare i år.  

Som hälso- och sjukvårdsdirektör är det inte min uppgift att ge mig in i den politiska debatten kring beslutet, men jag vill här kort ge sakupplysning i frågan: 

• I mars i år fanns det 42 läkare på Medicinkliniken i Köping, att jämföra med 41 samma månad förra året. I mars 2021 var siffran 37!
• I mars i år jobbade totalt 62 personer på akutmottagningen i Köping, vilket är tre fler än samma månad förra året. 
• Något fler har slutat på kliniken från och med januari till och med mars i år, 18 personer jämfört med 14 under samma tidsrymd förra året.

En annan uppgift som cirkulerat i debatten är att väntetiderna på akuten i Köping skulle ha ökat kraftigt som en följd av inriktningsbeslutet. Men aktuell statistik visar att det endast skiljer en enda minut mellan medelväntetiden i mars år jämfört med samma månad förra året (241 respektive 240 minuter), vilket inte torde vara signifikant.   

Även om siffrorna talar sitt tydliga språk har jag förståelse för de känslor som uppstått i samband med regionfullmäktigebeslutet. Det har under längre tid varit svårt att bemanna en del av verksamheten i Köping. Det har slutat personer i Köping, och det finns personer som sagt upp sig på grund av beslutet. Och ja, det kan finnas en mismatch i kompetensprofiler. Och det kan finnas uppsägningar som inte syns i statistiken än.  

Men: Den bild av massflykt och väntetidsproblem som målats upp i media och debatt stämmer helt enkelt inte! En så omfattande och nödvändig omställning av hälso- och sjukvården som nu pågår i Västmanland och på andra håll i Sverige och övriga världen kommer naturligtvis inte att vara helt smärtfri. Men därför är det desto viktigare att fakta måste få spela en viktig roll i debatten. Inte minst mot bakgrund av att vi lever i en tid av skarp polarisering och snabb spridning av påståenden i såväl traditionella som nya medier. 

Lars Almroth 

"Med kloka förändringar och förbättringar kan vi skapa vård där både arbetssätt och kvalitet blir bättre – samtidigt som vårdens resurser räcker när behoven ökar i en verklighet med snabb medicinsk och teknisk utveckling!"

De sade Lars Almroth, hälso- och sjukvårdsdirektör, i ett pressmeddelande den 8 december med anledning av den faktainsamling som pågått under hösten, och som  resulterat i beslutunderlag till politikerna. 

Läs mer i Region Västmanlands nyhetsrum

Den 23 november 2023 publicerade VLT en debattartikel av hälso- och sjukvårdsdirektör Lars Almroth, i vilken han summerar behovet av färdriktning för hälso och sjukvården de närmaste åren:

Patientens behov måste gå före gamla sjukhusstrukturer 

Hälso- och sjukvården behöver utvecklas i hela Västmanland för att fler ska kunna leva friska längre. Fysisk och psykisk ohälsa ska upptäckas och behandlas så tidigt som möjligt för att undvika framtida lidande samt minska behovet av ytterligare vård.

Den bärande tanken i utvecklingen av vården de närmaste fem åren är att den vård som sker ofta behöver vara nära, medan vård som behövs sällan kan ske längre bort.

En förstärkt närsjukvård minskar behovet av dyr specialistvård och onödiga inläggningar på sjukhus, vilket stöds både av forskning och våra egna projekt inom nära vård. Till exempel har våra närvårdsteam för vuxna med komplex sjukdom minskat behovet av sjukhusvård med mer än hälften, samtidigt som kvaliteten ökat. För att få till en sådan förändring behöver resurser omfördelas för att möjliggöra utbyggnad av närsjukvården och koncentration och effektivisering av specialistvården.

Utgångspunkten är att se bortom gamla sjukhusstrukturer och administrativa gränser för att i stället fokusera på vårdens innehåll.
I den framtida västmanländska vården bör en stärkt primärvård vara navet vid sidan av närsjukhus i Sala, Fagersta och Köping, samt ett sjukhus i Västerås med både närsjukvård och akutsjukvård.  

 På ett närsjukhus kan det finnas primärvård, specialiserade mottagningar, vårdplatser och kanske även tandvård och kommunal sjukvård samlad på samma plats. Tanken är att det ska finnas kvar akutverksamhet i Köping men att det akuta omhändertagandet av de svårast sjuka patienterna sker i Västerås med det större sjukhusets alla kompetenser.

Här är tre fingerade exempel enligt principen rätt vård på rätt nivå:

•  Stina, 87, bor i Arboga och de anhöriga konstaterar att hon ”tacklat av”, inte orkar mycket och har feber. Undersökningen visar på en svår urinvägsinfektion, varefter hon läggs in akut på närsjukhuset i Köping och får vård enligt ett helhetskoncept. När Stina tillfrisknat kan hon komma hem igen, alternativt skrivas in vid det närliggande kommunala korttidsboendet.
• Juan, 44, bor i Skinnskatteberg och får plötsligt väldigt ont i bröstet. Ambulanspersonalen som tar EKG på Juan i hans soffa konstaterar förändringar som tyder på att ett kranskärl i hjärtat håller på att täppa igen. Eftersom dagens ambulanser kan liknas vid akutmottagningar på hjul startar behandlingen redan under resan, som går till Västerås i stället för Köping. I Västerås kan man genomföra vidgning av kärlet för att återställa blodflödet.
• Bertil, 69, bor i Norberg, har haft infarkt och utvecklat hjärtsvikt. Med hjälp av digital teknik i Bertils hem kan hjärtspecialisten följa vitala värden via länk. Vid en försämring kan ett mobilt team från närsjukhuset i Fagersta titta till Bertil i hemmet och vid behov genomföra behandling där.

Den psykiska ohälsan ökar. Fler lever allt längre och 2030 kommer Västmanland ha 53 procent fler som är 80 år och äldre, varav många med flera kroniska sjukdomar. Samtidigt går det att bota allt fler sjukdomar – vilket kostar. Men de ekonomiska resurserna ökar inte och det är redan mycket svårt att rekrytera vissa personalkategorier.
Detta är en verklighet som inte går att välja bort utan kräver att vi agerar kraftfullt – för patienterna och invånarna. För att ta fram ett underlag för beslut utreder nu hälso- och sjukvårdsförvaltningen hur struktur och arbetssätt kan förändras för att på bästa sätt möta framtidens behov.

Lars Almroth 
Hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Västmanland

Hjärt-Lung Västmanland lyfter i sin insändare den 9 januari en del farhågor om de föreslagna förändringarna i Köping. Jag förstår att förslagen inom målbilden för hälso- och sjukvården 2029 kan väcka oro. Jag vill börja med att förtydliga att det inte finns några planer på att lägga ner den omfattande och högkvalitativa specialistverksamheten i Köping för de sjukdomsgrupper som representeras av HjärtLung Västmanland. Förslagen handlar om att de mest akuta tillstånden, alltså de som kan behöva det stora sjukhusets resurser, ska gå direkt till Västerås för avancerad utredning eller behandling. De aktuella förslagen genomgår riskbedömningar och konsekvensanalyser så att vi kan säkerställa god patientsäkerhet.

Sjukhuset i Köping är inte ett akutsjukhus idag. Om man får bröstsmärtor och ringer efter ambulans tar ambulanspersonalen EKG på plats. Om det visar tecken på att hjärtats kärl håller på att täppa igen går ambulansen direkt till närmsta sjukhus som kan öppna upp kärlen, det vill säga Västerås eller Örebro. Redan idag kör ambulansen alltså förbi Köping i dessa fall. Den medicinska utvecklingen går framåt, och det är viktigt att vi i framtiden kan erbjuda alla patienter en högkvalitativ vård. Därför kan vi behöva samla den mest avancerade vården på ett ställe, och säkerställa att alla som behöver den kommer dit direkt – utan omväg.

Det kommer att finnas kvar en närakut i Köping, för att ta hand om de patienter som bäst vårdas på ett närsjukhus. Många av dem ni representerar inom HjärtLung Västmanland har sjukdomar med långvariga förlopp, som ibland sviktar och kan behöva en akut bedömning – utan att det finns behov av det stora sjukhusets åtgärder. De akuta bedömningarna kommer även fortsättningsvis vara möjliga att genomföra i Köping.

En grundläggande inriktning i hälso- och sjukvården 2029 är att vård man behöver ofta ska finnas så nära som möjligt. Men samtidigt behöver man vara beredd på att åka lite längre för vård som behövs mer sällan och kräver speciella åtgärder Detta handlar inte bara om ekonomi och effektivitet, utan också om möjligheter att i framtiden bemanna vården och upprätthålla kompetens. I längden handlar det om att kunna ge invånarna i Västmanland den vård de behöver till en hög kvalitet.

Lars Almroth, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Västmanland