Dygnsvila

Den tidpunkt när dygnsberäkningen (24-timmarsperiod) börjar. Inom 24-timmars perioden måste det finnas 11 timmars sammanhängande vila (=dygnsvila). 

Varje medarbetare ska ha en fastställd 24-timmars period för varje beräkningsperiod. Dygnsbrytet ska inte flyttas under beräkningsperioden.

Schemaperiod och beräkningsperiod behöver inte vara detsamma men inom regionen sammanfaller de ofta. I så fall blir beräkningsperiod=schemaperiodens längd. 

En beräkningsperiod kan vara max 16 veckor lång. 

Jour och beredskap tillkommer utöver ordinarie arbetstid. 

Jour  - står till förfogande på arbetsplatsen för att omedelbart gå i aktivt arbete om arbetsgivaren begär det. Räknas inte som ordinarie arbetstid men som arbete vid tillämpning av dygnsvilobestämmelserna. 

Beredskap –  står till förfogande på plats utanför arbetsplatsen för att vid behov kunna utföra arbete. Räknas inte som ordinarie arbetstid, inte heller som arbete vid tillämpning av dygnsvilobestämmelserna. Ibland kallas detta ”bakjour” i våra verksamheter.

Lathund för definition av jour och beredskap

I undantagsfall kommer det vara möjligt att förlägga ett arbetspass och ett jourpass i anslutning till varandra utan mellanliggande vila. Det handlar om situationer där passen hänförs till två olika dygn. Undantaget innebär ett avsteg från alternering av arbete och vila.

Villkoret för att få förlägga ett arbetspass och ett jourpass i anslutning till varandra förutsätter att det finns särskilda skäl* i verksamheter med ansvar för liv, hälsa och säkerhet.   

Den sammanlagda arbetstiden för jour och ordinarie arbetspass får då vara högst 20 timmar. Jour räknas som arbetad tid. Den efterföljande vilan ska i sådant fall vara lika lång som den sammanlagda arbetstiden för de båda passen, dvs om 12 timmar jourpass förlagts i anslutning till 8 timmar arbetspass ska den efterföljande vilan vara 20 timmar.

*Med särskilda skäl menas att arbetsgivaren först ska ha prövat andra möjligheter att bemanna verksamheten, t.ex. stärka bemanningen eller bemanna med annan medarbetare vars dygnsvila inte inskränks av arbetet. Arbetsgivaren ska även göra en avvägning mellan verksamhetens behov av bemanning och skyddet mot att arbetstagarens dygnsvila inskränks.

Det är inte möjligt att tillämpa förläggning av arbets- och jourpass i direkt anslutning till varandra i kombination med planerad avvikelse från 11 timmars dygnsvila, under samma beräkningsperiod. 

I undantagsfall, vid oförutsedd händelse, kan arbete förläggas efter arbets- och jourpass. I de fall ska kompenserande ledighet utges med tid motsvarande sammanlagd tid för arbets- och jourpasset samt dubbla tiden för den oförutsedda händelsen.

Exempel:

Medarbetare arbetar jour 12 timmar, därefter ordinarie arbetspass 8 timmar samt oförutsedd händelse 4 timmar.

Kompenserande vila ska utges med 28 timmar:

12 timmar för jourpasset + 8 timmar för arbetspasset + 8 timmar för den oförutsedda händelsen (2 x 4)
= 28 timmar

Den kompenserande vilan ska vara sammanhängande.

Observera att den kompenserande vilan sker helt eller delvis på ordinarie arbetstid, det vill säga med bibehållen grundlön, och kan innebära att medarbetaren ska komma senare till nästföljande arbetspass.

Kompenserande vila för aktivt arbete* under beredskap som bryter dygnsvilan ska förläggas så snart som möjligt, dock senast inom 14 kalenderdagar.

Vid beredskap flera dygn i sträck ska kompenserande vila förläggas i samband med den därpå följande dygnsvilan efter beredskapsperiodens slut.

Alla avbrott under beredskapen, för vilka dygnsvila ej erhållits under aktuell period om 24 timmar, läggs samman och kompenseras sammanhängande med nästkommande dygnsvila.

Det är den faktiska tiden för avbrotten som kompenseras, oavsett vilken ekonomisk ersättning som utges.

* Aktivt arbete under beredskap är att likställa med oförutsedd händelse.

Huvudregeln är att arbete och vila ska förläggas alternerade, det vill säga omväxlande under varje period om 24 timmar. Det innebär att ett arbetspass i normalfallet för följas av minst 11 timmars dygnsvila.

Dygnsbryt = definierad brytpunkt för 24-timmarsperioder

Rekommenderat dygnsbryt är mellan kl 19.00 och 20.00, men kan anpassar utifrån verksamheten.

Dygnsbrytet ska inte flyttas under schemaperioden.

Verktyg för att visualisera vila mellan pass, dygnsvila och dygnsbryt:

HÖK graph.xlsx

Film - Visualisering av vila

Visualisering av dygnsvila (powerpoint)

Veckovila regleras i Arbetstidslagen och ska förläggas med 36 sammanhängande timmar under en 7 dagars period, utöver veckovila ska även dygnsvila förläggas. Det innebär i normalfallet en veckovila om 47 timmar (36+11), om det inte är möjligt att fullt ut förlägga vecko- och dygnsvila efter vararandra ska minst 36 timmars vila förläggas. 

Visualisering för att synliggöra veckovila och dygnsvila:

HÖK graph - veckovila

Film - Visualisering av vila

Visualisering av dygnsvila (Powerpoint)

För verksamheter som arbetar måndag-fredag (ej beredskap) är förslaget att lägga veckobrytet på måndagen när turen börjar.

Exempel dygns- och veckobryt måndag-fredag

För att göra det enklare att visualisera dygns- och veckovila finns möjligheten att skriva ut ett ark som innehåller en tidslinje, tillsammans med remsor som representerar dygnsvila, kompenserande vila, frånvaro etc. Klipp ut remsorna och använd dem för att visualisera ditt schema. 

Instruktionsfilm

Det finns två olika versioner. En utan dygnsbryt (där du själv kan rita ut dygnsbrytet) och en med dygnsbryt kl. 19.00.

• Dygnsvila med dygnsbryt (pdf)
• Dygnsvila utan dygnsbryt (pdf)

Arket skrivs ut i A3-storlek, eller beställs som trycksak under "färdigt material" på Kommunikationsplatsen. 

Som stöd i schemaläggning finns ett verktyg där man kan visualisera förläggning av arbetstid, dygnsvila, veckovila samt jour och beredskap.

Stödverktyg förläggning av arbetstid, dygnsvila, veckovila, jour och beredskap. xlsx

Reglerna för dygnsvila och veckovila gäller för alla medarbetare. Timanställd personal som inte har ett schema i Heroma har en brytpunkt för dygns- och veckovila som finns inlagd i regelverket på anställningen. Dygnsbrytet är kl 20.00. Veckobrytet är onsdag kl 18.00. En timanställd kan alltså inte jobba kväll och sedan gå och jobba ett pass dagen efter om det inte är 11 timmar från att kvällspasset har slutat.

Du behöver manuellt ha kontroll på att det ligger 11 timmar mellan arbetspassen. Det är därför viktigt att du tar hand om deras stämplingar och bokar in passen så fort som möjligt.

Timanställda får ersättning för utförd tid. Det innebär att kompenserad vila inte kan läggas på timanställda. 

Ny funktion i Heroma för övertidspass och kompenserande vila

När du bokar in ett övertidspass får du upp information vad som behövs för att arbetsförändringen ska kunna godkännas, därefter lägger du in den kompenserande vilan. Viktigt att tänka på är att samma meddelande kommer upp även om du inte behöver kompensera vilan, dock med tilläggsinformationen: ”Ingen kompensationsledighet behöver planeras in..”. Det är därför viktigt att läsa hela meddelandet och att inte boka in övertid dagen efter för då bryts den befintliga vilan och den måste kompenseras.

I en kommande version av Heroma kommer frånvaron kompenserande vila tas bort och istället kommer vi använda två aktiviteter:

• En aktivitet som läggs på den lediga tiden på samma sätt som veto
• En aktivitet som läggs på arbetstid där man får kompenserande vila

Detta kommer kunna göras direkt i bokningen enligt vår leverantör CGI. Mer information kommer när detta är aktuellt.

Kompensation vid förkortad dygnsvila version 2

Förändringar i Heroma webb (Heroma-administrera arbetstid) 

Från och med 1 oktober gäller nya regler när det gäller dygnsvila och veckovila, vilket även påverkar övertid och byten av arbetspass utifrån att vilan måste säkerställas.

Detta innebär att medarbetarna inte längre själva kan ansöka om vissa arbetsförändringar i Heroma webb. Nytt arbetssätt är att medarbetaren pratar med sin chef som avgör om arbetsförändringen kan godkännas. Chefen lägger sen in godkända förändringar i Heroma.

De arbetsförändringar det gäller är:

• Byte med sig själv 
• Byte med annan person 
• Förskjuten arbetstid beordrad 
• Ändra tid 

I nuläget kan medarbetarna justera sina stämplingar i Kom&Gå inom 5 arbetspass, men detta kommer från 1 oktober ändras till att man kan justera inom 2 arbetspass. Det betyder att om det är fel på stämplingar, eller om ett övertidspass har gjorts, kommer ärendena snabbare till chef. Det är viktigt att alla ärenden tas om hand snabbare i och med de nya reglerna.

Hur den här typen av situation ska hanteras är svår och kräver att vi gemensamt sätter rutiner för hur det ska fungera. Tills dess rekommenderas att enbart använda medarbetare som enbart arbetar på aktuell arbetsplats där du kan säkerställa att kompenserande vila utges.

Exempel flexram 15/30

Lisa har planerad arbetstid, måndag 13:30-22:00 och tisdag 9:00-17:30. Lisa stämplar ut från sitt arbetspass 22:10 vilket inte signaleras i systemet då Lisas flexram sträcker sig 30 minuter efter arbetspassets slut. 

Mellan arbetspassen så är det precis 11h, vilket gör att Lisa bryter mot dygnsvilan om hon stämplar in före kl 09:10 vid sitt arbetspass på tisdagen för att få 11h sammanhängande dygnsvila.  

I de fall instämpling senare än 09:00 inte är möjligt skall kompenserande vila förläggas i samband med efterföljande dygnsvila: 

Se avsnitt Veckovila under SKR:s Frågor och svar.

För tillfället är det bestämt, i samråd med facken, att inte genomföra några förändringar i veckosluttjänsten under 2023. Efter nyår planerar vi att utvärdera hur tjänsten har fungerat och avgöra om det krävs några anpassningar. Eventuella förändringar kommer tidigast att införas efter årsskiftet. 

Just nu kan man välja att antingen jobba tre kvällar i rad eller alternera mellan kväll och 'B-tur', om möjlighet finns, för att säkerställa 11 timmars dygnsvila.

Att förlägga arbetstid i schema som står i strid mot kollektivavtalen innebär ett kollektivavtalsbrott. Det utgör sannolikt även ett brott mot arbetstidslagen samt mot arbetstidsdirektivet. Om Sverige inte följer arbetstidsdirektivet väntar rättslig prövning. En förlust i EU-domstolen innebär stora skadeståndskrav och framför allt leda till ett avsevärt striktare regelverk.

I första hand i samband med nästa dygnsvila. Om det av objektiva skäl inte är möjlig ska den kompenserade vilan förläggas så snart som möjligt, dock senast inom 14 kalenderdagar.

En oförutsedd händelse är något som arbetsgivaren inte kunnat förutse, påverka eller planera för. Se mer information i ppt Information om dygnsvila bild 11-17.  Planerade undantag kan göras i verksamheter med ansvar för liv, hälsa och säkerhet men det förutsätter att det i det enskilda fallet finns särskilda skäl. För att särskilda skäl ska föreligga ska arbetsgivaren först ha prövat andra möjligheter att lösa bemanningen. I det ligger att om andra möjligheter finns ska dessa i första hand väljas. Planerade avvikelser kommer att tillämpas extremt restriktivt. 

Medarbetare som har fått sin dygnsvila inskränkt har rätt till kompenserande vila. I första hand ska vilan ges i anslutning till nästkommande dygnsvila. Har dygnsvilan inskränkts till följd av en oförutsedd händelse (som detta kan klassas som) kan kompenserande vila i andra hand utges inom upp till 14 dagar från avvikelsen. 

Ja, övertidsarbete är möjligt vid flera tillfällen under en arbetsdag. 

Flextid är att betrakta om arbetstid och reglerna om dygnsvila gäller även då. 

En oförutsedd händelse är något som arbetsgivaren inte kunnat förutse, påverka eller planera för. Se mer information i ppt Information om dygnsvila bild 11-17. 

Arbete hos annan arbetsgivare räknas som bisyssla och ska hanteras enligt den rutinen. Medarbetare har skyldighet att anmäla bisyssla. Regionen ska säkerställa dygns- och veckovila inom anställning.

För att säkerställa patientsäkerheten och arbetsmiljön för såväl egna medarbetare som inhyrd bemanning och konsulter, kommer Region Västmanland att tillämpa likalydande regelverk gällande dygnsvila. Detta innebär att dygnsvila för inhyrd bemanning och konsulter inom Region Västmanland verksamheter ska hanteras på samma sätt som för regionens egna medarbetare.

Ja, planerad förläggning av kompensationsledighet, exempelvis efter jour eller beredskap, kan utgöra dygns- och veckovila på samma sätt som innan skärpning av regelverket kring dygnsvila.

För studenter tillämpas samma regelverk för dygnsvila som för regionens egna medarbetare.

Kompenserande vila för aktivt arbete under beredskap som bryter dygnsvilan ska förläggas så snart som möjligt, dock senast inom 14 kalenderdagar. 

Vid beredskap flera dygn i sträck ska kompenserande vila, vid aktivt arbete som utgör brott mot dygnsvilan, förläggas i samband med den därpå följande dygnsvilan efter beredskapsperiodens slut. 

Alla avbrott under beredskapen, för vilka dygnsvila om minst 11 timmar inte erhållits under aktuell period om 24 timmar, läggs samman och kompenseras sammanhängande med nästkommande dygnsvila. 

Exempel: 

Lisa har beredskap under tre dygn från fredag 16.30 till måndag 08.00. Under beredskapstiden går Lisa in och arbetar aktivt vid tre tillfällen: 

2 timmar fredag kl 17.00-19.00  

3,5 timme lördag 15.00-18.30 

6 timmar söndag 11.30-17.30 

Tidpunkt för dygnsbryt ligger 16.30

Detta innebär att ingen kompenserande vila uppstår för Lisa då hon får minst 11 timmar dygnsvila oavsett störningarna då hon går in och arbetar aktivt under sin beredskap. 

Pelle har beredskap under tre dygn från fredag 16.30 till måndag 08.00. Under beredskapstiden går Pelle in och arbetar aktivt vid tre tillfällen:  

2 timmar lördag kl 02.30-04.30  

3,5 timme lördag 15.00-18.30 

6 timmar söndag 11.30-17.30 

Tidpunkt för dygnsbryt ligger 16.30 

Detta innebär att Pelle får kompenserande vila med 30 minuter då dygnsvilan kränks mellan 04.00-04.30 och Pelle inte får minst 11 timmar dygnsvila. Den kompenserande dygnsvilan, 30 minuter, ska i första hand läggas i samband med nästkommande dygnsvila, dock senast inom 14 dagar. 

Ersättning: Om arbetet avslutas eller påbörjats mellan kl 22.00-06.00 ska påbörjad halvtimme anses som fullgjord halvtimme (dvs 30 minuter i detta fall). Om arbetet påbörjas och avslutas före kl 22.00 ska ersättning utges för faktiskt arbetad tid (dvs 10 minuter i detta fall).

Kompenserande vila: När det gäller kompenserande vila är det den faktiska tiden som ersätts. I detta exempel 10 minuter.

Ja, planerad förläggning av kompensationsledighet, exempelvis efter jour eller beredskap, kan utgöra dygns- och veckovila på samma sätt som innan skärpning av regelverket kring dygnsvila.

Ja, riskbedömningen finns i VIRA id nr 1043. Riskbedömningen omfattar målområdena brott mot regler och lagar samt arbetsmiljö.  Analysobjektet är införandet av förstärkt dygnsvila. Avgränsningar i riskanalysen är övriga målområden i VIRA och Läkarförbundet.

Riskbedömningen ska genomföras enligt regionens ordinarie rutiner, se dokument 45227 i Centuri/Ledningssystemet. Riskbedömning ska genomföras på varje organisatorisk nivå som berörs av förändringen och där kunskapen om förhållanden på arbetsplatsen finns. Riskbedömningen ska vara genomförd innan förändringen träder i kraft.

Den förlängda dygnsvilan syftar till att förbättra möjligheten till återhämtning och därmed stärka medarbetarnas hälsa. Risker kan variera mellan olika verksamheter, givet olika uppdrag och förutsättningar. Det är därför viktigt att chef och skyddsombud, med involvering av berörda medarbetare, tillsammans går igenom förändringens inverkan på den aktuella verksamheten. Risker som inte kan åtgärdas inom ramen för det egna uppdraget lyfts till högre organisatorisk nivå i samverkansstrukturen.

Riskbedömningen ska genomföras enligt regionens ordinarie rutiner, se dokument 45227 i Centuri/Ledningssystemet. Som minst ska chef och skyddsombud delta på riskbedömningen, men berörda medarbetare och relevanta specialister involveras med fördel i arbetet.

Ja, riskdömningar inlagda i VIRA per sista maj har sammanställt och analyserats för att fånga åtgärder som behöver hanteras regionövergripande.

Det finns exempel på schema för sjuksköterskor och undersköterskor här på intranätet och verktyg för att visualisera vila. Det finns även material från SKR om schemaläggningsteknik. Varje verksamhet ansvarar för att planera sin verksamhet vilket påverkar hur passen är upplagda. Förändringen av dygnsvila innebär att man kan behöva lägga andra passkombinationer än tidigare. Det är viktigt med delaktighet i processen för att alla ska kunna förstå förutsättningarna för schemaplaneringen. 

I det här fallet blir det ingen kompenserande vila med tanke på att medarbetaren har lång vila efter passet (och övertid utgår enl AB). Det man måste vara uppmärksam på är att veckovilan inte blir för kort, men i detta exempel är den tilltagen med marginal. 

Det beror på när veckobrytet är lagt och under förutsättning att medarbetaren får sin dygnsvila och veckovila. 

Det är svårt att ge ett svar för alla då det beror på många saker. Rekommenderat är att se över överlappningstider och vid behov hålla flera APT:er med minnesanteckningar. Vid oförutsedd händelse finns risk att medarbetare missar APT, vilket kan vara svårt att förutse.

Förutsatt att veckobrytet sker måndag kl 00 och dygnsbrytet sker kl 19; ja veckovilan blir för kort (28,5 timme av 36). Hur schemat ser ut påverkar när det är lämpligt att ha veckobryt, rekommenderat är att se om det passar att lägga veckobryt på onsdagsnätter.

Rekommenderat dygnsbryt ligger vid kl 19-20.

Hur schemat ser ut påverkar när det är lämpligt att ha veckobryt, rekommenderat är att se om det passar att lägga veckobryt på onsdagsnätter 18.00 eller 03.00.

Se SKR frågor och svar: Hur långt kan ett arbets- eller jourpass vara?

Ett pass kan vara som längst 13 timmar (inklusive rast), då 11 timmar är vila. Norm är att dagpass är 8 timmar och nattpass är 10 timmar. Långa pass ska undvikas och arbetspass längre än 10 timmar ska följas upp enligt central överenskommelse med Vårdförbundet. 

Nej, det är samma hantering av scheman som tidigare. Lokala skyddsombud har rätt att ta del av scheman om så önskas.