Regionens ekonomi

Här hittar du information om regionens ekonomi ur ett övergripande perspektiv.

Budgeten utgör en del av förvaltningsplanerna och verksamhetsplanerna. Vid budgetering utgår man från målen i verksamheten. Utifrån målen och de resurser som finns behöver dialoger föras på olika arenor. Det kan vara diskussioner om produktion, köp av tjänster, inriktning på verksamheten, måluppfyllelse, personalplanering mm. Målbilderna utifrån diskussionerna behöver sedan värdesättas för att sedan konkretiseras i en budget. När budgeten är klar så utgör den en kompassriktning för verksamheten att planera utifrån.

Budgetarbetet utgår från preliminära planeringsförutsättningar och regionplanen. Förutsättningar kan vara tilldelad regionersättning och tillåten prisuppräkning. I förutsättningarna finns även en tidsplan med deadlines för en del moment samt slutdatum för färdigställande. Budgetarbetet i Region Västmanland inleds under våren och slutförs på hösten och är ett samarbete mellan controller, HR-konsult och verksamheten.

Region Västmanland erbjuder utbildning inom ekonomi riktad till verksamhetschefer, enhetschefer, avdelningschefer och projektledare - Verksamhetsinriktad ekonomiutbildning.

Verksamhetsinriktad ekonomiutbildning

Det övergripande syftet är att skapa förståelse för ekonomins betydelse och chefens ansvar för verksamhet, personal och ekonomi.

Utbildningen är verksamhetsinriktad och utgår från vardagliga händelser under ett verksamhetsår. Basen i utbildningen är "Ekonomispelet" som är framtaget av Uppsala universitet. Det är ett spel där händelser i verksamheten simuleras på spelplanen, översätts i ekonomiska termer, tolkas i ekonomiska rapporter och analyseras. Utbildningen är uppbyggd i tre verksamhetsår med bokslut, analyser och diskussioner mellan spelåren.
I utbildningen ingår även teoripass. Utbildningen omfattar 2 dagar och genomförs av interna utbildare.

Utbildningen ovan förutsätter en del förkunskaper som tex hantering av DUVA, fakturahantering i Agresso.

Dessa utbildningar kan nås via Kompetensplatsen.

Varför positiva resultat ?

För att ha en god ekonomisk hushållning behöver regionen ha positiva resultat som motsvarar 2% av skatter, generella statsbidrag och utjämning. Detta krävs för att klara investeringar, pensionsåtagande och betala tillbaka lån.

God ekonomisk hushållning skapas genom att verksamheten drivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Det betyder att dagens kostnader inte skjuts över på framtidens generationer. Detta är också en förutsättning för att regionen även i fortsättningen ska kunna erbjuda god vård och övrig service.

Tillväxten av regionens viktigaste finansieringskällor, skatteunderlaget och statens statsbidrag, kommer aldrig fullt ut täcka de nya möjligheter som ständigt kommer fram inom sjukvården eller de nya behov den demografiska utvecklingen innebär. Arbetet att få balans mellan verksamhet och ekonomi är därför ett ständigt pågående arbete som måste vara en del av verksamhetsutvecklingen.

Riktlinje för god ekonomisk hushållning finns i ledningssystemet.

Regionen har rätt att beskatta Västmanands invånare för att utföra sina uppdrag. Regionskatteintäkterna utgör merparten av regionens finansiering. Övriga intäkter framgår av nedan diagram.

Nyckeltal är en benämning på tal som används för att värdera ett företag eller en organisation och dess verksamhet. Det räcker inte alltid med årets vinst eller förlust i kronor för att avgöra om verksamheten går bra eller dåligt. Resultatet måste ställas i relation till något. Det kallas nyckeltal för att man ser det som en "nyckel" till att förstå företagets utveckling.

Inom Region Västmanland följs till exempel soliditeten som ett ekonomiskt nyckeltal på övergripande nivå, medan man inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen använder verksamhetsmässiga nyckeltal som KPP (Kostnad per patient) och Kostnad per DRG (Kostnad per diagnosrelaterade grupper), se underliggande avsnitt.

DRG (Diagnosis Related Groups) är ett system för sekundär patientklassificering ursprungligen avsett för slutenvård på akutsjukhus. I Sverige har DRG utvecklats och implementeras även för s.k. dagkirurgi och öppen specialistvård på sjukhus.

Klassificeringsprincipen är att medicinskt likartade vårdkontakter, som dessutom är ungefär lika resurskrävande, sorteras in i en och samma grupp. DRG är således ett sätt att beskriva sjukhusets patientsammansättning (case mix), mycket mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos- och åtgärdskoder. DRG hjälper oss i Region Västmanland att skapa grupper som vi sedan med hjälp av KPP (se KPP) kan fastställa kostnaden för och då jämföra oss med andra regioner.

KPP (Kostnad per patient) innehåller information om vilken hälso- och sjukvård som utförts, av vem och till vilken patient samt vilka resurser som använts vid varje vårdkontakt.

KPP är ett verktyg för regionala och nationella jämförelser både på övergripande nivå och på verksamhets-/enhetsnivå med nedbrytning på olika patientgrupper. KPP ger hälso- och sjukvårdens olika ledningsnivåer informa[1]tion om hur vården utvecklas både i fråga om volym, innehåll och kostnad.

Med hjälp av KPP-data kan exempelvis följande frågor besvaras:

> Vilken sjukvård utförs?

> Vad kostar den utförda vården?

> Vilka patientgrupper får vård?

> Hur fördelas resurserna inom hälso- och sjukvården?

> Vilka ekonomiska konsekvenser uppstår vid förändringar av vårdprocesser eller vid införande av nya behandlingsmetoder?

Kombinerat med kvalitetsregisterinformation kan verksamheter/ enheter få uppfattning om hur effektiv den vård som man bedriver är.

KPP, som underlag för nationella jämförelser, förutsätter en korrekt medicinsk beskrivning av den vård som givits och en registrering av kontakterna i hälso- och sjukvården som följer nationell praxis. En nationell KPP-databas förvaltas och utvecklas av Sveriges Kommuner och Regioner.

I Region Västmanlands rapportering ingår delårsrapport, månadsrapport, prognos samt årsbokslut som beskrivs under respektive rubrik.

Alla företag och organisationer är skyldiga att varje räkneskapsår avsluta den löpande bokföringen med ett bokslut. Ett årsbokslut skall ge en rättvisande bild av hur det har gått för organisationen under året och hur situationen ser ut vid räkenskapsårets utgång. Att upprätta ett årsbokslut innebär att sammanställa verksamhetsårets affärstransaktioner i resultaträkning och balansräkning.

I årsredovisningen finns förutom det ekonomiska årsbokslutet också en förvaltningsberättelse, där viktiga händelser i verksamheten under året beskrivs och verksamhetsmässiga mål följs upp.

I Region Västmanland genomförs årsbokslut vid kalenderårets slut. Varje verksamhet lämnar en årsrapport/årsredovisning till respektive förvaltning.
I årsredovisningen från verksamheten finns en uppföljning av mål och uppdrag utifrån perspektiven i regionplan.

- Invånare
- Medarbetare
- Tjänst/Process
- Ekonomi

Månadsrapporter görs tre gånger per år (per sista februari, april och oktober) på regionövergripande nivå. De förvaltningar som inte klarar uppsatta mål redovisar skriftligen eller muntligen till nämnd och styrelse.

En delårsrapport är en sammanställning av en verksamhets resultat under en period som inte avser ett helt år. Delårsrapportering genomförs en gång om året per sista augusti. Delårsrapportering i Region Västmanland från varje verksamhet lämnas till förvaltningen. Förvaltningarna tillhandahåller en mall för vad som skall rapporteras vid rapporttillfället, perspektiven som följs upp i regionplanen är:

- Invånare
- Medarbetare
- Tjänst/Process
- Ekonomi

Internkontrollpunkter följs upp i delårsrapporten. Det kan tex handla om miljö, brandskydd, säker kontanthantering, systematisk logguppföljning, kontroll av löneutbetalningar mm.

En rättvisande redovisning är viktig för Region Västmanland eftersom regionen hanterar offentliga medel och ansvarar för samhällsviktig verksamhet som hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling. Redovisningen utgör grund för korrekt styrning och beslutsfattande.

Syftar till att säkerställa att regionstyrelsen, nämnderna, förvaltningarna och övriga verksamheter upprätthåller en tillfredställande intern kontroll, dvs de ska med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande uppnås:

- ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet
- tillförlitlig, finansiell rapportering och information om verksamheten
- efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, policys, riktlinjer mm
- skydd mot förluster eller förstörelse av regionens tillgångar
- upptäckt av allvarliga fel och eliminering av dessa

Ansvaret för den interna kontrollen samt på vilket sätt uppföljning och rapportering ska ske tydliggörs i reglementet för intern kontroll.

Se följande dokument:

Reglemente för internkontroll

Internkontroll representation

Internkontrollplan 2022

Investeringar genomförs för att regionen ska klara sitt övergripande uppdrag. Kriterierna för vad som är en investering finns angivet i riktlinje för investeringar.

Investeringar i Region Västmanland hanteras enligt investeringspolicyn och riktlinje för investeringar. Investeringsprocessen är en del av regionens ordinarie planeringsarbete, vilket innebär att investeringarna ska vara en del av den samlade planeringen. Viktigt när det gäller samtliga investeringar är att försöka ha så god tidsmässig framförhållning som möjligt då beslutsprocesserna i vissa fall är långa. Nedan illustreras de olika stegen i investeringsprocessen:

Regionfullmäktige fastställer planeringsramar för investeringar som styr det totala investeringsutrymmet inom regionen. Investeringsramarna bestäms av regionens ekonomiska ställning och de syftar ytterst till att säkerställa att regionens ekonomi inte äventyras.
Verksamheterna inventerar och beskriver sina behov.
Behoven prioriteras sedan inom respektive förvaltning.
Samtliga behov sammanställs behov i ett förslag till investeringsbudget, som sedan beslutas av Regionstyrelsen.
Om investeringen finns med i antagen budget ska den i normalfallet avropas från Inköp.
Inköp sköter själva inköpet/upphandlingen.
Utfallet av investeringar följs upp i den ordinarie verksamhetsuppföljningen.

Regionen har ett system för hantering av investeringar. Systemet heter investeringsverktyget och där ska samtliga investeringsbehov läggas in. Ambitionen är att utveckla systemet så att det på sikt stödjer alla de ovan beskrivna delarna i investeringsprocessen.

Behöver du tillgång till investeringsverktyget?

Kontakta Per Hellström på Centrum för Ekonomi och Verksamhetsanalys 021-17 46 06 alt. Per.hellstrom@regionvastmanland.se

Se följande länkar:

Investering

Moms- och arbetsgivardeklarationer

Regionen är momsregistrerad och ska därför lämna momsdeklaration. Det görs via Skatteverkets e-tjänst runt den 12:te varje månad. Regionen är också skyldig att lämna arbetsgivardeklaration, vilket görs på samma sätt som för momsdeklarationen.

Momsersättning

Momsersättning avser bestämmelser som gör att regionen kompenseras för ingående moms i verksamhet som inte är momspliktig. Genom systemet kompenseras också regionen med en viss procent av priset vid:

upphandling av verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning
bidrag till näringsidkare inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning
hyra av lokaler för särskilt boende.

Syftet med ersättningen är att momsen inte ska vara en kostnad för regionen. Momsen ska inte påverka om regionen väljer att utföra tjänster i egen regi eller upphandla dem från privata entreprenörer.

Region Västmanland är skyldig att rapportera statistik för nationella och internationella jämförelser och som analysunderlag för riksdag och regering.

Till Statistiska Centralbyrån, SCB

Utrikeshandel med tjänster, löner och transfereringar rapporteras kvartalsvis.
Utförarregistret - samlar in uppgifter om köp av verksamhet från privata företag, föreningar och stiftelser inom vård och tandvård. Rapportmånad är april.
Räkenskapssammandrag – Rapportmånad april.
Kvartalsstatistik inom ekonomi – kvartalsutfall och årsprognos – intäkter, kostnader och investeringar.

Till Sveriges kommuner och regioner, SKR

Tertialstatistik inom ekonomi – tertialutfall och årsprognos - intäkter, kostnader och investeringar.
Årsstatistik

Årshjulet visar de större momenten som sker under året. Momenten anger en fingervisning om av vad verksamheterna arbetar med vid olika perioder under året. Momenten skiljer sig en del mellan förvaltningarna. Varje år arbetas det fram en mer detaljerad version av årshjulet för respektive förvaltning, med fler detaljerade moment och tydligare deadlines.