Civil beredskap
Region Västmanland ska ha beredskap för kriser, olyckor och särskilda händelser som påverkar hälso- och sjukvården. Målet är att minimera fysiska och psykiska konsekvenser för drabbade och att upprätthålla patientsäkerheten.
För att lyckas krävs att alla medarbetare bidrar, att resurser kan mobiliseras och omfördelas samt att vi samverkar med andra aktörer. Hur arbetet planeras och genomförs kan du läsa mer om i riktlinjen Regional beredskapsplan för Region Västmanland (Centuri)
Ledningsnivåer vid hantering av särskilda händelser
Region Västmanland har tre ledningsnivåer vid hantering av särskild händelse.
Politisk nivå
Vid extraordinär händelse/fredstida krissituation aktiveras Krisledningsnämnd. Nämnden ska etablera samverkan med den politiska ledningen på nationell, regional och lokal nivå och kunna verka uthålligt under lång tid.
Regional nivå
Om händelsen primärt berör hälso- och sjukvården aktiveras Regional särskild sjukvårdsledning (RSSL) och om händelsen inte är primärt sjukvårdsrelaterad aktiveras i stället Regional krisledning (RKL). Båda dessa särskilda ledningsfunktioner innebär befogenheter till ledning och samordning av regionens samlade resurser, samverkan med andra myndigheter, organisationer och sjukvårdshuvudmän.
Lokal nivå
Lokal särskild sjukvårdsledning (LSSL) omfattar ledning av specifik verksamhet såsom akutmottagning, vårdcentral eller länssjukhus samt lokalt inom ett verksamhetsområde.
Tjänsteman i beredskap – TiB
Vid en särskild händelse, eller vid misstanke om en sådan som berör regionens verksamhet, ska TiB (Tjänsteman i beredskap) kontaktas. Kontakten sker via regionens växel, 02117 30 00, eller via Sjukvårdens larmcentral. TiB är tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
En särskild händelse innebär en händelse som är så omfattande eller krävande att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt.
Katastrofmedicinsk beredskap
Vid större olyckor eller extraordinära händelser ska vi snabbt kunna mobilisera resurser och upprätthålla god vårdkvalitet. Sjukvården har tre beredskapslägen:
- Stabsläge – misstanke om obalans mellan behov och resurser
- Förstärkningsläge – konstaterad obalans
- Katastrofläge – stor obalans
Du som arbetar inom vårdverksamhet behöver känna till de olika beredskapslägena och hur din verksamhet agerar vid höjd beredskap. Säkerställ att du vet rutiner och var kontaktlistor finns.
Försörjningsberedskap
Tillgången till rätt produkter och tjänster är en förutsättning för att regionens verksamheter ska fungera. Inom hälso- och sjukvården finns dessutom lagkrav på att de sjukvårdsprodukter och den utrustning som behövs för god vård ska finnas tillgängliga. Från och med den 1 januari 2027 tillkommer även ett krav på en månads omsättningslager av de sjukvårdsprodukter som används i vardagen.
För att hålla ihop och driva regionens arbete med dessa frågor har en arbetsgrupp för försörjningsberedskapsfrågor inrättats inom den Systematiska säkerhetsorganisationen (SSOn).
Beredskapsvårdcentraler
Vid en extraordinär händelse såsom stor olycka, katastrof, kris, pandemi eller vid höjd beredskap, ska 14 vårdcentraler i länet kunna öppna upp dygnet runt för ett utökat åtagande och fungera som en extra resurs.
CBRNE (kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära, explosiva) – farliga ämnen
Vid kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära händelser ansvarar sjukvården för sanering och omhändertagande. Du som arbetar inom akutsjukvården ska ha kunskaper om rutiner för skyddsutrustning och sanering. Du ska även delta i de utbildningar och övningar som erbjuds samt vid händelse följa de instruktioner som fås från beredskapsledningen.
Civilt försvar
Det civila försvaret är en del av totalförsvaret och har som syfte att säkerställa att samhället kan fungera även vid kriser, krigsfara eller krig. I det civila försvaret ingår bland annat hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, kultur, regional utveckling och annan samhällsviktig verksamhet.
Alla medarbetare behöver ha kännedom om regionens beredskapsplan samt delta i de övningar och utbildningar som erbjuds. Som tillsvidareanställd är du krigsplacerad vilket innebär att du är bestämd att arbeta på en viss funktion eller arbetsplats.
Krigsorganisation
Höjd beredskap och krig ställer krav på att en region bedriver sin verksamhet utifrån en särskild organisation med fokus på att upprätthålla verksamheter som är viktiga för samhället i stort. Mot den bakgrunden har Region Västmanlands krigsorganisation byggts upp utifrån fyra huvuddelar:
- Regionens ansvar i Totalförsvaret
- Prioritering och gruppindelning av samhällsviktiga verksamheter
- Kategorisering av behov och resurser
- Inriktningar utifrån prioriteringar och kategoriseringar
Målet är att under höjd beredskap, krigsfara eller krig kunna upprätthålla förmågan till god vård i tre månader och att ha ett omsättningslager av vardagliga sjukvårdsprodukter för en månad. Under minst två veckor ska regionen också ha en grundläggande förmåga att upprätthålla och förse verksamheten med kritiska delar som exempelvis el, medicinska gaser, drivmedel och textilier.
Krigsorganisationens grundstruktur
För att kunna fördela regionala resurser, inklusive personal, kommer regionens samhällsviktiga verksamheter under höjd beredskap och krig att prioriteras och delas in i tre grupper:
- Grupp 1: Prioriterade verksamheter med tillförda regionala resurser
- Grupp 2: Prioriterade verksamheter utan tillförda resurser
- Grupp 3: Verksamheter med möjlighet att erbjuda resurser genom omfördelning
Fördelningen mellan grupperna kommer att se olika ut beroende på vilka typer av samhällsstörningar som är aktuella. Exempelvis kommer verksamheterna att prioriteras olika vid ett scenario med fjärrstridsmedel och stora skadeutfall jämfört med ett scenario med långvarigt strömavbrott med påverkan på IT och telefoni.
Särskilda mallar
Krigsledningens fördelning av resurser samt regionala inriktningsbeslut kommer att bygga på förvaltningarnas inrapporterade underlag gällande aktuella behov och tillgängliga resurser. Detta görs enligt särskilt framtagna mallar som följer Socialstyrelsens PLUS-modell för kapacitetshöjning, det vill säga underlag kategoriseras under rubrikerna Personal, Lokaler, Utrustning och Styrning. Mallarna finns tillgängliga i Centuri och ska användas när krigsorganisationen är aktiverad.
Aktivering av krigsorganisation
Krigsorganisationen kan aktiveras vid skärpt eller höjd beredskap samt vid krigsfara eller krig. I sådana fall aktiveras även särskilda fullmaktslagar. Regionfullmäktige är regionens högst beslutande organ, medan regionstyrelsen utgör politisk krigsledning.
Tjänstemannaorganisationen leds av regiondirektören som till sin hjälp har en regional krigsledningsstab på taktisk nivå. På operativ ledningsnivå finns krigsledningsstaber på både förvaltnings- och verksamhetsnivå. Samtliga ledningsnivåer kommer att arbeta med mallar för prioriteringar och inriktningar utifrån PLUS-modellen.
Krigsplacerade medarbetare
Vid aktivering av krigsorganisation ska alla medarbetare som är krigsplacerade i regionen, ta sig till sina ordinarie arbetsplatser. I nuläget är alla tillsvidareanställda medarbetare krigsplacerade, och från och med 2027 kommer krigsplaceringsinformation att stå med i nya anställningsavtal.
De som är mellan 16 och 70 år och inte har en krigsplacering, kan kallas in för arbete om regeringen aktiverar allmän tjänsteplikt.
Läs mer om Sveriges arbete med totalförsvar på: Sveriges totalförsvar - Krisinformation.se
PKL – psykologiskt krisstöd
Vid större händelser med många drabbade aktiveras PKL-gruppen. Gruppen som aktiveras via TiB ger psykologiskt stöd när ordinarie resurser inte räcker.
Som medarbetare är det viktigt att du känner till att PKL finns och hur du kontaktar dem. Vid behov ska du hänvisa drabbade eller anhöriga dit. Du som har en roll som kräver det ska även delta i utbildningar som ges om psykologiskt stöd.
Reservkraftsprov
För att säkerställa att sjukvårdens verksamheter ständigt har fungerande elförsörjning genomförs reservkraftsprov. Verksamheten Regionfastigheter utför dessa i två varianter:
- Fullskaliga reservkraftsprov som innebär att den ordinarie elförsörjningen bryts helt och att reservkraften övertar all elförsörjning till byggnaden. I verksamheten kan detta märkas som en kort blinkning, till exempel att belysningen tillfälligt svajar.
- Begränsade reservkraftsprov som genomförs utan att den inkommande elförsörjningen bryts. I stället tar reservkraften över så stor del av elförsörjningen som möjligt, vilket oftast inte märks ute i verksamheterna.