Till innehåll
Vårdgivare och samarbetspartners Vårdgivare och samarbetspartners
Vårdgivare och samarbetspartners
Vårdgivare och samarbetspartners

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Riktlinjer vid förskrivning av hjälpmedel

Förskrivning av hjälpmedel för det dagliga livet är en åtgärd för att förse en person med hjälpmedel. Åtgärden är en process, den så kallade förskrivningsprocessen, som omfattar utprovning, eventuell specialanpassning, information, träning och uppföljning. 

Förskrivningsprocessen

Förskrivningsprocessen påbörjas efter att en bedömning av patientens behov genomförts och en av planerade insatser är att förskriva hjälpmedel. Det är patientens individuella behov som avgör vilka hjälpmedel som kan förskrivas. När närståendes stöd är en förutsättning för användningen av hjälpmedel eller när de själva ska använda ett hjälpmedel bör de om möjligt vara delaktiga i bedömningen. Patientens behov av hjälpmedel ska ses i relation till andra planerade och eller genomförda åtgärder. Utgångspunkten är att patientens behov ska tillgodoses med så kostnadseffektiva hjälpmedel eller lösningar som möjligt. 

Förskrivningsprocessen följer Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. 

Bedöma behov av insatser – identifiera hälsotillstånd

  • Identifiera hälsotillstånd
  • Utgå från det behov av stöd (hjälpmedel) som patienten har
  • Relatera behoven till andra planerade eller vidtagna åtgärder
  • Ta reda på lokala förutsättningar – hjälpmedelshandboken
  • Dokumentera åtgärderna och målet med hjälpmedlet i en plan eller i patientjournalen. Förskrivare och patient ska vara överens om målet med hjälpmedlet.
  • Välja alternativ väg till hjälpmedel
  • Nedan följer en kortfattad beskrivning av förskrivningsprocessens steg. Mer fakta och information finns att läsa i Socialstyrelsens skrift Förskrivning av hjälpmedel – Stöd vid förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning.
  • Förskrivningsprocessens olika steg är:
  • Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt
  • Specialanpassa vid behov
  • Informera
  • Instruera och träna
  • Följa upp och utvärdera funktion och nytta

Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt

Efter behovsbedömning ska förskrivaren prova ut, anpassa och välja lämpligt hjälpmedel. Förskrivaren ska informera om de hjälpmedel som finns och erbjuda patienten möjlighet att välja hjälpmedel när det finns olika hjälpmedel tillgängliga. I valet av produkt ska patienten så långt som det är möjligt vara delaktig. Att patienten ska fungera i sin miljö och livssituation ska vara avgörande. 

Den genomförda behovsbedömningen och lokala förutsättningar är grunden för val av hjälpmedel. Hänsyn ska även tas till lager- och bassortiment inom regionen. Det är viktigt att förskrivaren vid val av lämplig specifik produkt även analyserar de eventuella risker som finns i samband med användandet av hjälpmedlet och informerar om dessa.

Specialanpassa vid behov

Om behov hos en patient inte kan tillgodoses med ett anpassat hjälpmedel, inom eller utanför sortimentet, kan det bli aktuellt med en specialanpassning. En specialanpassning ska baseras på en skriftlig anvisning och produkten ska vara avsedd för en namngiven person. Se även avsnittet specialanpassning 

Informera 

Information om hjälpmedlet och dess användning ska ges till patienten. När det är aktuellt ska närstående informeras. Informationen bör lämnas både i skriftlig och muntlig form och den ska anpassas till patientens ålder, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar, exempelvis kognitiv förmåga. 

Tillverkarens bruksanvisning ska alltid lämnas med hjälpmedlet. Vid genomgång av bruksanvisningen är det viktigt att informera om användningsområde utifrån tillverkarens avsedda syfte, eventuella begränsningar samt om skötsel och underhåll. Komplettering av bruksanvisningen ska göras vid specialanpassning. Om en bruksanvisning behövs på annat språk, kontakta respektive hjälpmedelsenhet. Leverantörerna kan ha bruksanvisning på flera språk.

Förskrivaren ska också informera om lånevillkor, försäkringsskydd och återlämning av hjälpmedlet.

Instruera och träna

Förskrivaren ansvarar för att instruera patienten hur hjälpmedlet ska användas och hanteras. När det behövs en lång träningsperiod är det viktigt att patienten får information om vem som har ansvar för träningen eftersom förskrivaren kan delegera träningen till någon annan befattningshavare.  

När hjälpmedlet ska användas av till exempel närstående eller personal ska de få motsvarande instruktion. Förskrivaren måste förvissa sig om att närstående och exempelvis kontaktperson för personalgrupper har förstått instruktionerna. 

Verksamhetschef har ansvaret för att personal eller personliga assistenter har tillräcklig kunskap för de arbetsuppgifter som ska utföras. Verksamhetschefen kan komma överens med förskrivare om att utbilda personal, men det ligger då utanför förskrivningsprocessen.

Följa upp och utvärdera funktion och nytta 

Förskrivaren ansvarar för uppföljning av förskrivet hjälpmedel. Uppföljningen syftar till att utvärdera om hjälpmedlet uppfyller tidigare uppsatta mål samt att den information och de instruktioner som tidigare lämnats uppfattas på ett korrekt sätt. 

Patienten ska upplysas om vem som har det fortsatta uppföljningsansvaret.

Avsluta en förskrivning 

Om en uppföljning och utvärdering visar att målen nåtts kan ärendet avslutas. Information ska ges om vem man kan vända sig till om behoven förändras.

Förskrivningsprocessens olika steg

Bilden är hämtad från Socialstyrelsens skrift Förskrivning av hjälpmedel (artikelnr 2016-8-2)

Överklaga beslut och klaga

Det finns inte någon formell rätt för patienten att överklaga när förskrivaren bedömt att ett visst hjälpmedel inte kan förskrivas. Förskrivning av hjälpmedel görs utifrån hälso- och sjukvårdslagen där beslut inte kan överklagas. Om patienten inte är nöjd med förskrivarens bedömning kan hen framföra det skriftligt till förskrivarens verksamhetschef. Blankett finns på länken nedan.

Det finns också möjlighet att framföra sina synpunkter på vård och omsorg till Patientnämnden eller rådgöra med dem. Läs mer om detta på Region Västmanlands webbplats

Kontaktuppgifter till Patientnämndens kansli 

Telefon: 021–17 59 00 E-post: patientnamnden@regionvastmanland.se

Förskrivare av hjälpmedel

Förskrivare är den som förskriver hjälpmedel för det dagliga livet. Förskrivaren är oftast en legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som i samverkan med patienten och eventuell närstående efter behovsbedömning väljer lämplig produkt. Behovsbedömning och förskrivning av hjälpmedel är en del i ett helhetsperspektiv runt patienten och den är en del i habiliterings- eller rehabiliteringsplanen. 

Förskrivare för hjälpmedel i Västmanland: 

  • arbetsterapeut 
  • audionom 
  • barnmorska
  • dietist
  • fysioterapeut/sjukgymnast 
  • läkare 
  • logoped  
  • optiker 
  • sjuksköterska 
  • synpedagog vid synenheten

Förskrivare tillhör olika yrkesgrupper beroende på vilket hjälpmedelsområde eller inom vilken enhet hjälpmedlet hanteras. Det är sjukvårdshuvudmannen som fattar beslut om vilka yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdspersonalen som får förskriva hjälpmedel. Varje verksamhetschef ansvarar för att den som inom verksamheten förskriver hjälpmedel har den kompetens som behövs för uppgiften. Det innebär att förskrivaren har kunskap om lagstiftning som reglerar förskrivning av hjälpmedel, kan tillämpa den i förskrivningsprocessen och har kompetens inom relevanta hjälpmedelsområden.

Har förskrivaren inte tillräcklig kunskap är det hens ansvar att samråda med till exempel andra inom behandlingsteamet eller personal inom hjälpmedelsverksamheten.

Samma regelverk gäller för privatpraktiserande fysioterapeuter/sjukgymnaster och arbetsterapeuter som har vårdavtal eller samverkansavtal med avtalsenheten i Region Västmanland och som arbetar på uppdrag av familjeläkare samt för logopeder med samverkansavtal. Förskrivningsrätten finns så länge avtal finns. 

Fysioterapeuter/sjukgymnaster inom företagshälsovården har inte förskrivningsrätt. 

Förskrivare inom Hjälpmedelscentrums område

För förskrivare inom Hjälpmedelscentrums ansvarsområde finns krav på en genomgången förskrivarutbildning för att få förskriva hjälpmedel. 

Den obligatoriska utbildningen omfattar Förskrivarutbildning Grund och Förskrivarutbildning webSesam. Därefter väljer förskrivaren produktutbildningar utifrån arbetsområde. Utbildningarna är kostnadsfria.

Sjuksköterskor som ska förskriva antidecubitusmadrasser ska genomgå en anpassad Förskrivarutbildning Grund samt produktutbildning.

Förskrivare av inkontinenshjälpmedel är läkare, sjuksköterska, barnmorska samt fysioterapeut/sjukgymnast. Det krävs att förskrivaren är anställd hos region, kommun eller vårdgivare som har avtal med region eller kommun. Förskrivaren ska även vara utsedd av vårdgivare (enligt SOSFS 2008:1). Enligt beslut i Gemensamma nämnden 2008 ska förskrivare i Västmanland på sikt genomgå 7,5 högskolepoäng (tidigare 5 p) högskoleutbildning i Inkontinens och kontinensbevarande vård. 

Riktlinjer, handlingsprogram kvinnlig urininkontinens och för män samverkansdokument urologi samt webb-produktkatalog finns för förskrivare på Hjälpmedelscentrums webbplats. Information till allmänheten finns på Hjälpmedelscentrums sida på 1177 Vårdguiden.

Förskrivare inom hörselenhetens område

Det finns inte några krav på ytterligare utbildning förutom yrkesutbildning. 

Förskrivare inom synenhetens område 

Det finns inte några krav på ytterligare utbildning förutom yrkesutbildning. 

Förskrivare av ortopedtekniska hjälpmedel

Genomgången förskrivarutbildning plus specifika krav som anges vid respektive hjälpmedel.

Vem kan få hjälpmedel förskrivet?

Region Västmanland och länets kommuner har ett grundläggande ansvar för hälso- och sjukvård för de personer som är bosatta i Västmanland eller för dem som söker vård i Region Västmanland. Ansvaret omfattar även hjälpmedel.

Hjälpmedel till barn/ungdomar

Personer räknas som barn/ungdom till och med dagen innan de fyller 20 år. Det är viktigt att ta hänsyn till att barn/ungdomar har speciella behov i jämförelse med vuxna. Utifrån barnets behov, ska det så långt det är möjligt, ges förutsättningar till utveckling i vardagen.

Dubbelförskrivning är möjligt för barn/ungdomar där det bedöms orealistiskt att regelbundet transportera skrymmande hjälpmedel mellan till exempel hem och förskola, skola eller stödfamilj.

Produkter som ett barn/ungdom normalt behöver är ett egenansvar. Det gäller till exempel gunga, cykelkärra, pulka och andra fritids- eller idrottshjälpmedel. Regionen kan i vissa fall stå för anpassning av egenköpt produkt. En förutsättning är att tekniker bedömt att det är möjligt. Återställning efter anpassning bekostas inte av regionen.

Hjälpmedel för patienter från andra län

Utomlänspatient är en person som behandlas inom ett annat landsting eller region än det där hen är folkbokförd. Den som vistas i Västmanland utan att vara bosatt här och är i behov av omedelbar vård ska erbjudas det. Vården omfattar också hjälpmedel.

Personer med funktionsnedsättning som vistas i Västmanland kan också få hjälpmedel förskrivna. Detta regleras i Riksavtalet för utomlänsvård (Sveriges Kommuner och Landsting, SKL).

Enligt riksavtalet ersätter patientens hemlandsting det vårdlandsting som förskriver och lämnar ut hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning, under förutsättning att hjälpmedlet inklusive tillbehör inte överstiger 10 000 kronor. Det gäller inte för hjälpmedel som fordrar avancerad service och underhåll eller som kräver installation eller som måste anpassas till personens bostadsförhållande eller vardagliga miljö. I dessa fall och när hjälpmedel, inklusive tillbehör, till en utomlänspatient beräknas överstiga 10 000 kronor ska förskrivning ske i samråd med hemlandstinget. Oavsett värdet på hjälpmedlet ägs de av hemlandstinget.

Det är vårdlandstingets regelverk som gäller för vilka hjälpmedel som kan förskrivas och vilka avgifter som tas ut.

Hjälpmedel till personer med skyddad identitet eller skyddad adress

Personer med skyddad identitet, såväl barn som vuxna, har rätt till samma vård/hjälpmedel till samma avgift som folkbokförda i länet.

Som underlag för förskrivning av hjälpmedel till person med skyddad identitet används  blankett Förskrivning av hjälpmedel. Blanketten skickas till Hjälpmedelscentrum via brev. Kundorder läggs sedan av hjälpmedelskonsulent.

Om Hjälpmedelscentrum har frågor angående hjälpmedel hos personer med skyddad identitet kontaktas förskrivaren. Det är endast förskrivaren som har eventuella uppgifter om personens identitet.

Valfrihet och vårdgaranti

Enligt patientlagen kan en patient välja öppen vård inklusive högspecialiserad öppen vård i andra landsting eller regioner. Patienten omfattas inte av vårdgarantin i vårdlandstinget och kostnader för resa och eventuellt uppehälle får patienten själv betala. För hjälpmedel som behöver förskrivas gäller riksavtalet. Läs mer under rubriken Hjälpmedel för patienter från andra län (ovan).

Dubbelförskrivning 

Dubbelförskrivning innebär att en patient har behov av två funktionellt lika hjälpmedel med samma användningsområde. Grundprincipen är att en uppsättning av ett hjälpmedel kan förskrivas men dubbelförskrivning kan förekomma. Trippelutrustning är ett egenansvar.

Dubbelförskrivning kan vara aktuellt till barn (under 20 år) för speciell teknisk utrustning, för stora och tunga hjälpmedel där det inte är möjligt att regelbundet transportera dessa mellan till exempel hemmet och skola.

Inom hörselområdet kan barn få dubbelförskrivning av hörseltekniska hjälpmedel i två boende exempelvis när föräldrar inte bor ihop.

Det finns specifika regler om dubbelförskrivning för olika produktområden. Dessa finns beskrivna under respektive produktområde. 

Byte av hjälpmedel

Ett förskrivet hjälpmedel kan ersättas med annan modell om medicinskt status och behov förändras eller om modellen tillför väsentlig ökad möjlighet till aktivitet och delaktighet i det dagliga livet. Byte av elrullstol klassas alltid som nytt ärende. 

Tekniker på de olika hjälpmedelsenheterna avgör om ett hjälpmedel är funktionsdugligt eller måste bytas ut.

Hjälpmedel för fritid

Hjälpmedel för sport, motion och hobbyverksamhet eller till fritidsboendet är egenansvar vilket innebär att personen själv bekostar dessa. 

För barn och ungdomar är det viktigt att ta hänsyn till att de har speciella behov i jämförelse med vuxna. Utifrån barnet eller ungdomens behov ska det om möjligt, ges förutsättningar till utveckling gällande lek och andra aktiviteter.

Personer räknas som barn/ungdom till och med dagen innan de fyller 20 år.

Hjälpmedel till personer från andra länder

Utlandssvensk

Utlandssvensk är en svensk medborgare som är bosatt i annat land. För att erhålla akut eller planerad vård i Sverige gäller olika bestämmelser beroende på vilket land personen bor i. För vidare information om vad som gäller för respektive land hänvisas till Vård av personer från andra länder (https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/vard-av-personer-fran-andra-lander.html) eller Handbok för vårdavgifter.

Före förskrivning av hjälpmedel till utlandssvensk ska betalningsansvaret vara klarlagt. Kontakta någon av följande hjälpmedelsenheter för mer information: Hjälpmedelscentrum, Hörselvårdsavdelningen, Ortopedtekniska avdelningen eller Synenheten.

Utländsk medborgare 

Utländsk medborgare är en person som är medborgare i ett annat land och vistas i Sverige. En person som uppvisar EU-kortet eller provisoriskt intyg om innehav av EU-kort har vid tillfällig vistelse här rätt till sådana hjälpmedel som bedöms som nödvändiga. Vad som är nödvändig vård utgår alltid från en medicinsk bedömning.

Om en person bor i ett annat EU/EES-land eller Schweiz och arbetar i Sverige har denna rätt till hjälpmedel på samma sätt som om personen vore bosatt här. Det innebär att NAVI Visby i dessa fall ersätter regionen. Om en person som arbetar i Sverige slutar sin anställning och återvänder till sitt hemland får personen behålla sitt hjälpmedel om det har överenskommits. Skulle personen i stället ha fått låna hjälpmedlet kan Region Västmanland begära att det lämnas tillbaka, med hänvisning till att personen inte längre har rätt till vårdförmån i Sverige. Personen kan sedan i sitt hemland begära ett nytt hjälpmedel.

För personer från länder med sjukvårdsavtal gäller pass och bosättningsadress eller intyg. Om inte detta kan uppfyllas får personen stå för hela kostnaden själv inklusive hjälpmedel. För ytterligare information angående vårdavgifter se Region Västmanlands webbplats

Asylsökande, gömd eller tillståndslös

Asylsökande, gömda och tillståndslösa har rätt till hjälpmedel och vård som inte kan anstå.  Asylsökande, såväl barn som vuxna, har rätt till samma hälso- och sjukvård samt tandvård som folkbokförda i regionen.

Asylsökande ska uppvisa ett giltigt LMA-kort (Lagen om mottagande av asylsökande) vid kontakt med vården. Kortet, som utfärdas av Migrationsverket innehåller foto, namn, födelsetid samt telefonnummer för kontroll av giltighet.

Gömda och tillståndslösa ska erhålla akut vård och vård som inte kan anstå, bland annat hjälpmedel vid funktionshinder (om inte patienten kan få tillgång till sådant på annat sätt).

Vid flytt inom Sverige kan förskrivna hjälpmedel tas med för mer info. Vid flytt till annat land ska hjälpmedel lämnas tillbaka. För mer information se Byte av bostad under Patientens ansvar

Asyl- och Integrationshälsan (AIH) bekostar hjälpmedel till asylsökande personer i Västmanland. För gömda och tillståndslösa bekostas hjälpmedel centralt från Region Västmanland. Före förskrivning ska förskrivaren ha klarlagt betalningsansvaret.

Hjälpmedelscentrum

Förskrivning görs på blankett Förskrivning av hjälpmedel. Den ska specifikt omfatta följande uppgifter:

  • Patientens namn 
  • Patientens födelsedatum (ÅÅ‐MM‐DD) 
  • Reservnummer (xxxxxx‐xxxx) 
  • Leveransadress

Blanketten ska även omfatta andra nödvändiga uppgifter. Ärenden handläggs av kundtjänst eller konsulent på Hjälpmedelscentrum.

Hjälpmedel vid resor utomlands

Om en patient ska göra resor eller vistas utomlands bör de ha en reseförsäkring. Om ett hjälpmedel skadats vid transport, till exempel vid flygresa eller färdtjänst ska patienten göra en anmälan till transportbolaget. Transportskada ersätts via reseförsäkring och inte av Region Västmanland.

Hjälpmedel som kan förskrivas

Hjälpmedelssortiment

Hjälpmedelsenheterna upphandlar hjälpmedel enligt lagen om offentlig upphandling. I Västmanland gör Region Västmanland och länets kommuner gemensam upphandling av hjälpmedel där de båda har ett ansvar. De upphandlade hjälpmedlen är det sortiment som förskrivaren kan erbjuda patienten vid förskrivning av hjälpmedel. Om dessa inte tillgodoser patientens behov finns möjlighet att göra en ansökan om hjälpmedel utanför sortiment.

Vid upphandlingen ställs krav som till exempel att produkten ska vara en CE-märkt medicinteknisk produkt. Produkten ska motsvara specificerade funktioner och uppfylla säkerhets- och teknikkrav. Vid upphandling tas också hänsyn till hjälpmedlets livscykelkostnad som påverkas av inköpskostnad, behov av service med mera.  

Inom Hjälpmedelscentrums ansvarsområde presenteras förändringar i sortimentet efter genomförd upphandling i Hjälpmedelsrådet och i Hjälpmedelscentrums informationsbrev, HMC-info. De snaste numren av HMC-info finns på Hjälpmedelscentrums webbplats.

Produkter som finns att köpa i öppna handeln så kallade konsumentprodukter och produkter som vanligen ingår i hemmiljön ”var mans produkt” är egenansvar och får därför köpas av den enskilde. Det finns dock några undantag, till exempel GPS-larm och surfplattor för kommunikation.

Hjälpmedelscentrums sortiment

Inom Hjälpmedelscentrum finns:

  • grundsortiment inklusive designtillbehör
  • specialsortiment
  • produkt utanför beslutat sortiment

Grundsortiment

Hjälpmedelscentrums grundsortiment finns att förskriva i websesam, (alternativt via blankett Förskrivning av hjälpmedel). Frekventa hjälpmedel finns som lagervaror medan övriga hjälpmedel är beställningsvaror. 

Designtillbehör

Designhöjande tillbehör möjliggör en personlig design av sitt hjälpmedel. Det påverkar inte hjälpmedlets grundutförande eller funktion, det kan enkelt monteras och hjälpmedlet kan enkelt återställas till grundutförande efter återlämning. Patienten ansvarar själv för montering. 

Designtillbehör är försäljningsartiklar som är upphandlade och därmed en del av sortimentet. Designtillbehör finansieras av huvudman. 

Designtillbehör kan förskrivas max en gång per år till specifikt hjälpmedel. Kostnadsfria designtillbehör begränsas till ett inköpspris på 800 kr/st.

Möjligheten att välja designtillbehör gäller produktområdena manuella rullstolar och taklyftar. 

Hjälpmedelscentrums specialsortiment 

Specialsortiment förskrivs i samråd med hjälpmedelskonsulent. 

Specialsortiment är: 

  • Hjälpmedel där hjälpmedelskonsulentens kunskap är extra viktig och förskrivning oftast sker i samband med en utprovning.
  • Speciellt kostsamma och ovanliga hjälpmedel. 
  • Mer avancerade hjälpmedel att ta till när grundsortimentet inte räcker till.

Produkt utanför beslutat sortiment/regelverk 

När inte upphandlat sortiment kan tillgodose patientens behov finns möjlighet att ansöka om produkt utanför beslutat sortiment. Det finns olika rutiner hos de olika hjälpmedelsenheterna varför de beskrivs separat. 

Produkt utanför beslutat sortiment/regelverk Hjälpmedelscentrum

Med produkt utanför beslutat sortiment/regelverk menas: 

  • Hjälpmedel som inte faller inom handbokens regelverk, det vill säga att det saknas produktområde (rubrik) för produkten eller att användningsområdet inte stämmer med handbokens kriterium. 
  • Hjälpmedel/produkter som inte finns i Hjälpmedelscentrums sortiment.

De olika hjälpmedelsenheterna har olika rutiner för hur produkt utanför sortiment eller regelverk beslutas och benämner dem också lite olika.

Synenheten – särskilt beslut

Särskilt beslut krävs för:

  • Hjälpmedel som inte är bidragsberättigat eller inte ingår i beslutat sortiment. Beslut om hjälpmedel utanför sortiment tas i ett tekniker-förskrivarråd.

Rutin för produkt utanför sortiment Hjälpmedelscentrum 

För ansökan om produkt utanför beslutat sortiment ska blankett Produkt utanför beslutat sortiment/regelverk användas. Innan ansökan görs ska alltid kontakt tas med produktansvarig hjälpmedelskonsulent. 

Beslut fattas av enhetschef för hjälpmedelskonsulentenheten i samråd med hjälpmedelskonsulent och förvaltningsdirektör, i en så kallad ärendegrupp. Blanketten för produkt utanför beslutat sortiment/regelverk utgår från världshälsoorganisationens klassifikationssystem ICF med bedömning enligt behovstrappa, samt:

  • Effekt/nytta
    Bedömning av på vilket sätt hjälpmedlet påverkar patientens möjligheter till ökad aktivitet, ökad delaktighet eller förbättring av kroppsfunktion. 
  • Frekvens/hur ofta
    Uppskattad nyttjandegrad/frekvens för hjälpmedlet. En bedömning av hur ofta patienten kommer att använda sitt hjälpmedel. 

Ärendegruppen använder de ifyllda kryssen som vägledning i sitt beslut genom att väga samman effekt/nytta och frekvens. Detta vägs sedan mot förskrivarens bedömning enligt behovstrappan. Om beviljat ärende är en konsumentprodukt ska förskrivaren göra en riskanalys. 

I beslutet anges eventuella villkor för förskrivning, till exempel uppföljningstid, ansvar för service och underhåll i de fall de skiljer sig från normal hantering. Skriftlig uppföljning ska göras av förskrivare.

Vid beslut ”beviljas med delad kostnadsfinansieringsrisk” kontaktar enhetschef kostnadsansvarig för en överenskommelse. Hyresavtal upprättas.

Det finns ingen formell överklagansrätt vid avslag på begäran om visst hjälpmedel. Om en person inte är nöjd med besked kan detta framföras skriftligt till verksamhetschef på Hjälpmedelscentrum.

Avgifter

Inom hjälpmedelsområdet förekommer avgifter som patienten betalar. Det är olika avgifter inom olika hjälpmedelsenheter varför avgifterna redovisas per hjälpmedelsenhet. I de olika hjälpmedelsenheternas information för respektive hjälpmedelsområde finns eventuella avgifter beskrivna.  

För förbrukningsartiklar gäller samma principer inom samtliga hjälpmedelsområden. 

Förbrukningsartiklar

Följande förbrukningsartiklar ansvarar hjälpmedelsanvändaren själv för att anskaffa och bekosta: 

  • batterier där sådana kan köpas i öppna handeln 
  • batterier till elrullstol, där orsaken är bristfällig laddning
  • vaxfilter, ljudslangar, domer m.m. till hörapparat
  • färgpatroner, disketter, speciella papper till datautrustningar 
  • elektrodplatta, elektrodsalva (gel), rullhäfta och batterier till elektriska nervstimulatorer för smärtlindring 
  • madrass till säng (inte vid vård i livets slutskede) 
  • däck och slang

Merkostnad

Innebär mellanskillnad för dyrare alternativ. Region Västmanland äger fortfarande hjälpmedlet. Avgiften/kostnaden betalas inte tillbaka när hjälpmedlet återlämnas.

Förskrivaren meddelar Hjälpmedelscentrum då merkostnadsavgift ska debiteras låntagaren. Hjälpmedelscentrum hanterar sedan merkostnadsavgiften.

Patienten har full möjlighet att välja alternativt utförande eller tillbehör till förskrivet hjälpmedel och betalar mellanskillnaden i pris mellan standardutförande och valt alternativ som är utanför upphandlat sortiment.

Hanteringskostnad uttas alltid enligt gällande prislista. Den inkluderar administration, montering och återställning. Patienten debiteras merkostnadsavgiften efter att hjälpmedlet levererats.

Merkostnadsavgift

Hanteringskostnad: Patienten betalar 1 250 kr (inklusive moms).

Merkostnad: Mellanskillnad för dyrare alternativ. Varierar beroende på hjälpmedel. 

Hjälpmedelscentrum - avgifter

De flesta hjälpmedel som förskrivs inom Hjälpmedelscentrums ansvarsområde är kostnadsfria lån. Förbrukningsartiklar bekostas av patienten själv. För vissa hjälpmedel tas en låneavgift ut. 

Låneavgift

Hjälpmedelscentrum tar ut en momsfri låneavgift som en engångsavgift för vissa hjälpmedel som förskrivs. Avgiften betalas inte tillbaka när hjälpmedlet återlämnas. Region Västmanland äger fortfarande hjälpmedlet. 

Förskrivaren meddelar Hjälpmedelscentrum när låneavgift ska debiteras. Låneavgift gäller för följande hjälpmedel:

  • Rollator nr 2  
    500 kr
  • Högtalande telefon inkl. fjärrstyrning
    500 kr
  • Mobilt GPS-larm, abonnemangsavgift
    200 kr/mån i eget boende
  • Trehjulig cykel, barnstorlek 
    1 000 kr/storlek
  • Talflödeshjälpmedel  
    1 000 kr
  • Respiratorer Bilevel och CPAP
    500 kr

Egenavgift

Cykeln övergår i hjälpmedelsansvändarens ägo och kostnader för reparation och underhåll är ett egenansvar.

  • Barncykel 24"
    5 000 kr

Avgifter för däck och slang

Byte av luftpumpade däck och slang till drivhjul till rullstolar och sittvagn bekostas av patienten. Byte till massiva däck till manuella rullstolar är kostnadsfritt för patienten. 

Däck och slang, se prislistan däck och slang

För mer information se Hjälpmedelscentrums webbplats eller kontakta kundtjänst.

Köp av förskriven TENS-apparat

Förskrivningstiden för TENS är begränsad till max 6 månader. 

Avgiften för att köpa hjälpmedlet efter 6 månader är 1 250 kr inkl. moms. 

För barn under 18 år är förskrivningstiden inte begränsad och ingen avgift tas ut. 

Rengöringskostnad

Förskrivaren ansvarar för att informera patienten om att hjälpmedel, vid service eller återlämning, ska vara väl rengjorda. Om hjälpmedlen inte är rengjorda debiteras extra tid för rengöring.

Hörselenheten - avgifter

Utprovningsavgift

  • Utprovning av hörapparat
    700 kr/apparat
  • Extra insats 
    350 kr/st

Avgift vid förlust av hjälpmedel 

Vid eventuell förlust av hörapparat får patienten ersätta:

  • Förlorad hörapparat 
    700 kr/apparat
  • Förlorad insats 
    350 kr/insats
  • Förlorad iörat-apparat
    1 050 kr/apparat

Vid utprovning av ny hörapparat och eller kommunikationsförstärkare tillkommer 700 kr/apparat.

Extra insats kostar 350 kr.

Fjärrkontroll och övriga tillbehör som inte ingår i hörapparaten bekostar patienten själv. Patienten  bekostar då även reparationer och eventuella byten av batterier på fjärrkontroll och övriga tillbehör.

Brukare av CI (Cochlea Implantat) och BAHA (Benförankrad Hörapparat) samt bärbart FM-system uppmanas teckna en hemförsäkring som täcker eventuell förlust av hjälpmedlet.

Förbrukningsartiklar

Brukaren anskaffar och står själv för kostnaden av batterier och övriga förbrukningsartiklar såsom vaxfilter, ljudslangar, domer mm.

Barn under 20 år är undantagna för hörapparatsbatterier.

Synenheten - avgifter

Egenavgift

Cykeln övergår i hjälpmedelsansvändarens ägo och kostnader för reparation och underhåll är ett egenansvar.

  • Tandemcykel 
    5 000 kr.

Ortopedtekniska hjälpmedel - avgifter

Behandlingshjälpmedel – ingen avgift.

Behandlingshjälpmedel är hjälpmedel för en enskild patient där hjälpmedlet är en del av, eller en förutsättning för en medicinsk behandling. Behandlingshjälpmedel är ortoser som förskrivs under en begränsad tid, såsom ortoser för att fixera frakturer, rupturer eller annat. Till gruppen räknas också behandlingsskor vid diabetes/kärlsjuka eller andra typer av ortoser i samband med trauma/operationer eller annan behandling, för att säkerställa ett gott medicinskt resultat. 

För behandlingshjälpmedel tas inte någon avgift ut.

Egenavgift 

På vissa förskrivna ortopedtekniska hjälpmedel uttas en egenavgift av patienten enligt nedanstående tabell. Patienten betalar upp till maxbeloppet.

Från 2016 gäller följande avgifter för ortopedtekniska hjälpmedel. 

  • Bråckgördlar/bråckbandage 
    200 kr 
  • Mjuka ortoser vuxna 
    Patienten betalar hela beloppet 
  • Mjuka ortoser, barn 
    300 kr 
  • Semirigida ortoser vuxna 
    0 kr 
  • Rigida (hårda) ortoser 
    0 kr 
  • Ortopediska skor, vuxna 
    800 kr 
  • Efterbehandlingsskor, vuxna 
    0 kr 
  • Ortopediska skor, barn 
    400 kr 
  • Skoinlägg-Fotbäddar 
    600 kr 
  • Skoinlägg-Fotbäddar Barn 
    300 kr 

Dubbelutrustning

Grundprincipen är att endast en uppsättning av ett hjälpmedel kan förskrivas. Finns behov av dubbelutrustning av ett hjälpmedel ska förskrivning av hjälpmedel inom Hjälpmedelscentrums ansvarsområde ske i samråd med hjälpmedelskonsulent. Med dubbelutrustning menas att en person med funktionsnedsättning har behov av två funktionellt lika hjälpmedel med samma användningsområde. För specifika regler, se under respektive produktområde.

Vid förskrivning till barn (under 20 år) kan dubbelutrustning vara aktuell, vid speciell teknisk utrustning, för stora och tunga hjälpmedel då det kan vara orealistiskt att regelbundet transportera dessa mellan till exempel hemmet och skola.

Trippelutrustning är egenansvar.

Anpassning och specialanpassning

Anpassning

Hjälpmedel anpassas vid behov. En anpassning görs genom en inställning av justerbara funktioner eller genom att förse hjälpmedlet med tillbehör som tillverkaren godkänt.

Specialanpassning inom Hjälpmedelscentrum

Om behov hos en person med funktionsnedsättning inte kan tillgodoses av hjälpmedel på marknaden eller om hjälpmedlet behöver förses med tillbehör som inte anvisats av tillverkaren kan en specialanpassning göras. Specialanpassningen förutsätter en skriftlig anvisning från förskrivare som berör en namngiven patient. Specialanpassningen utförs av tekniker i samråd med förskrivare och hjälpmedelskonsulent. I samband med upprättande av anvisning gör förskrivaren en preliminär riskanalys av den önskade funktion som specialanpassningen ska uppnå. Hjälpmedelstekniker och/eller hjälpmedelskonsulent kan vid behov bistå förskrivaren med teknisk eller medicinsk kompetens.

Specialanpassningen omfattar lagstadgad märkning, riskanalys och dokumentation enligt myndighetskrav. Hjälpmedelscentrum är registrerat hos Läkemedelverket och godkänd att utföra och dokumentera specialanpassning. 

Ansvarig för specialanpassningens funktion är den förskrivare som upprättat anvisningen. Hjälpmedelsteknikerna som har utfört specialanpassningen är ansvarig för den tekniska konstruktionen. 

Instruktion för specialanpassning inom Hjälpmedelscentrum

För specialanpassning ska blankett Anvisning specialanpassad produkt användas.

Blankett Specialanpassad produkt bruksanvisning patientinformation

Utbyte av hjälpmedel

Ett förskrivet hjälpmedel kan ersättas med annan modell om medicinskt status och behovet därmed förändras eller om modellen tillför väsentligt positiva funktioner i det dagliga livet. Byte av elrullstol klassas alltid som nytt ärende.

Tekniker avgör om ett hjälpmedel är funktionsdugligt eller ska bytas ut.

Flytt inom eller utanför länet

Flytt inom länet

Vid flytt inom länet ska den hjälpmedelsenhet eller förskrivare som förskrivit hjälpmedlet kontaktas för adressändring eller eventuell återlämning av hjälpmedel.

Om patienten har hjälpmedel från Hjälpmedelscentrum och flyttar från eget boende till särskilt boende eller vice versa ska alltid anmälan göras till Hjälpmedelscentrum på blankett Anmälan om ändrat boende för hjälpmedel. Blanketten skickas eller faxas omgående till Hjälpmedelscentrum när en patient med hjälpmedel flyttar in på särskilt boende. 

Vid flytt svarar patienten eller dennes anhöriga för transporten av hjälpmedel. Tjänsten kan köpas från Hjälpmedelscentrum. Patienten eller dennes anhöriga rekommenderas inte att demontera förskriven säng vid flytt. Om sängen skadas i samband med transport kan patienten bli ersättningsskyldig. Hjälpmedelscentrum kan anlitas för flytt av sängar och debitering sker enligt gällande prislista.

Flytt inom Sverige eller till annat land

Vid flytt till eller från annat län eller annat land ska patienten kontakta den enhet som förskrivit hjälpmedel innan flytt sker, för att komma överens om hjälpmedlen får tas med. 

Förskrivare som får kännedom om att patienten ska flytta till eller från länet eller annat land ska kontakta hjälpmedelsenhet för vidare handläggning. Som grundprincip gäller att enkla hjälpmedel som behövs för vardagliga aktiviteter samt specialtillverkade och specialanpassade hjälpmedel får tas med. En ekonomisk transaktion sker oftast mellan landsting/region och det avgörs i varje enskilt ärende vilka hjälpmedel som får tas med.

Rapportering av tillbud eller olycka

Avvikelsehantering – rapportering av tillbud eller olycka

Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska alla vårdgivare bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Som en del i det ska alla händelser som medfört eller kunna medföra en vårdskada utredas och om möjligt ska åtgärder vidtas så att det inte kan hända igen. 

Av Socialstyrelsens ändring (SOSFS 2013:6) i föreskriften SOSFS 2008:1 om ansvaret för medicintekniska produkter framgår att en anmälan i vissa fall ska göras till tillverkaren samt till Läkemedelsverket om en negativ händelse eller ett tillbud med en medicinteknisk produkt inträffar. Respektive hjälpmedelsenhet tar ansvaret för sådana anmälningar.

Förskrivare eller annan personal som får kännedom om en negativ händelse där en medicinteknisk produkt är involverad ska anmäla det till respektive hjälpmedelsenhet, det vill säga Hjälpmedelscentrum, Synenheten, Hörselenheten eller Ortopedtekniska avdelningen.

För att anmäla händelsen ska blanketten Anmälan om negativ händelse och tillbud med medicintekniska produkter användas.

Hjälpmedlet ska inte användas under utredningstiden.

Om hjälpmedlet är från Hjälpmedelscentrum ska blanketten skickas till enhetschefen för Teknik och inköp på Hjälpmedelscentrum. Märk upp hjälpmedlet med patientens namn, personnummer, förskrivarens namn och telefonnummer.

Instruktion Avvikelser och reklamationer i webSesam

Instruktion negativ händelse eller tillbud med medicintekniska produkter

Om hjälpmedlet är från annan hjälpmedelsenhet, kontaktas enheten för fortsatt handläggning.

Hjälpmedelshandboken