Kostnadsansvar
De hjälpmedel som hanteras av Hjälpmedelscentrum kompenserar främst funktionsnedsättningar gällande rörelse, kommunikation och kognition. Hjälpmedelscentrum hanterar också inkontinenshjälpmedel. Region och kommun har ett delat kostnadsansvar för personligt förskrivna hjälpmedel. Kostnadsansvaret är kopplat till boendeform, ansvarsindelning på hjälpmedel och om patienten har insats från Habiliteringscentrum.
Vissa medicinska behandlingshjälpmedel, där regionen har kostnadsansvar, hanteras också av Hjälpmedelscentrum.
Ett gemensamt regelverk gäller i hela länet oavsett vem som har kostnadsansvar för hjälpmedlet. Det innebär att det är samma kriterier för bedömning, förskrivning och eventuella avgifter oavsett huvudman och boendeform.
Kostnadsansvaret är kopplat till boendeform, hjälpmedlets artikelansvar och om patienten har insats från Habiliteringscentrum. När patienten flyttar till särskilt boende eller får insatser från Habiliteringscentrum kan betalningsansvaret påverkas. Läs mer under rubriken Ändring av betalningsansvar.
Debiteringsform
Hyreshjälpmedel - hjälpmedel som personförskrivs och går att återanvända. Kan vara både kostsamma och mindre kostsamma hjälpmedel. Ett hyreshjälpmedel kan förses med tillbehör som är försäljningshjälpmedel.
Försäljningshjälpmedel - hjälpmedel som personförskrivs, svåra att rekonditionera och återanvända. Ofta är kostnaden för dessa hjälpmedel lägre än för hyreshjälpmedel.
Artikelansvar:
- Ansvar 1 – regionen har betalningsansvar i samtliga boendeformer. Hjälpmedlen är hyreshjälpmedel eller försäljningshjälpmedel. Vissa hjälpmedel inom ansvar 1 bekostas av förskrivande klinik, mer information finns under respektive produkt. Habiliteringscentrum har kostnadsansvar för hjälpmedel som förskrivs till patienter som beviljats insatser från Habiliteringscentrum. Exempel är hjälpmedel som är komplexa och kostsamma till exempel eldrivna rullstolar, kommunikationssystem samt tillbehör till dessa.
- Ansvar 2 – regionen har betalningsansvar i ordinärt boende och kommunerna i särskilda boendeformer. Hjälpmedlen är hyreshjälpmedel eller försäljningshjälpmedel. Habiliteringscentrum har kostnadsansvar för hjälpmedel som förskrivs till patienter som beviljats insatser från Habiliteringscentrum. Exempel på hjälpmedel är manuella rullstolar och rollatorer.
- Ansvar 3 – Rekvisitionshjälpmedel. Enklare hjälpmedel som inte förskrivs via Hjälpmedelscentrum. Beställs till enheten, oftast i större antal. Hjälpmedlen är försäljningshjälpmedel. Regionen har betalningsansvar i ordinärt boende och kommunerna i särskilda boendeformer. Habiliteringscentrum har kostnadsansvar för hjälpmedel som förskrivs till patienter som beviljats insatser från Habiliteringscentrum. Hjälpmedel som används i hemsjukvård betalas av Region Västmanland. Exempel på hjälpmedel är badbräda och sängklossar.
- Ansvar 4 – regionen har betalningsansvar i ordinärt boende och kommunerna i särskilda boendeformer. Hjälpmedlen är hyreshjälpmedel eller försäljningshjälpmedel. Kommunen har betalningsansvar för patienter som bor i särskilda boendeformer men beviljats insatser från Habiliteringscentrum. Exempel på hjälpmedlen är omvårdnadshjälpmedel som personlyftar, dusch- och toalettstolar på hjul och reglerbara sängar.
Ändring av betalningsansvar ska göras när
- en patient flyttar till särskilt boende eller
- när en patient första gången får insatser från Habiliteringscentrum
I samband med detta görs uppföljning av att patienten har de hjälpmedel som finns registrerade. Det finns rutiner för hur eventuellt saknade hjälpmedel debiteras.
Flytt till särskilt boende
När en patient flyttar till särskilt boende ansvarar det särskilda boendet för att:
- utreda om hjälpmedel eventuellt saknas vid inflyttning
- ansvarig förskrivare bedömer om ett eller flera hjälpmedel ska vara kvar i annan bostad och som kommunen i dessa fall har betalningsansvar för – regler om dubbelutrustning gäller
- efter utredning skickas blankett Anmälan om ändrad boendeform till HMC inom en månad från inflyttningsdatum/registreringsdatum
Debitering kan göras för saknade hjälpmedel vid uppföljning enligt blankett Anmälan försvunna hjälpmedel. Observera att kommunen, enligt gällande regelverk, har betalningsansvar för samtliga hjälpmedel som är förskrivna, även hjälpmedel som används i annan bostad eller i korttidsboende.
För patienter som inte har hjälpmedel förskrivna vid inflyttning ansvarar boendet för att blankett omgående skickas när patienten får sitt första hjälpmedel.
Anmälningar som kommer mer är 20 dagar efter inflyttningsdatum ska efterdebiteras boendet från faktiskt inflyttningsdatum. Felaktigt debiterad betalare ska krediteras.
Om ett hyreshjälpmedel inte återlämnats när en patient avlidit eller om hjälpmedel saknas vid en uppföljning debiteras betalningsansvarig verksamhet ett restvärde för hjälpmedlet. Uppföljning ska göras när betalningsansvar förändras på grund av till exempel flytt till särskilt boende (blankett) eller när en patient får insatser av Habiliteringscentrum (blankett).
Hjälpmedel som inte återlämnas efter avliden
När ett hyreshjälpmedel inte har avregistrerats hos Hjälpmedelscentrum en månad efter att en patient avlidit görs en påminnelse om att det ska återlämnas. Påminnelsen skickas per post till senast kända adress.
Om hjälpmedlet inte återlämnats tre månader efter avliden-datum debiteras betalningsansvarig verksamhet för hjälpmedlets aktuella restvärde. Debitering sker för individmärkta hjälpmedel.
Hjälpmedel som saknas vid uppföljning
Hjälpmedel som inte finns hos patient vid uppföljning debiteras den betalande verksamhet som senast varit ansvarig för månadshyran.
Debiteringen görs av individmärkta hjälpmedel och dyrare icke-individmärkta hjälpmedel med inköpspris över 3 000 kr. För individmärkta hjälpmedel debiteras restvärde, dock inte lägre än 20 % av anskaffningspris. För icke individmärkta hjälpmedel debiteras begagnatvärde 50 %. Debiteringen sker 3 månader efter anmälan om saknade hjälpmedel.
Om ett individmärkt hjälpmedel stulits och en polisanmälan gjorts av patient eller vårdenhet debiteras inte det saknade hjälpmedlet.
Om ett individmärkt hjälpmedel försvinner på grund av att patient eller vårdenhet varit försumliga utreds detta enligt särskild instruktion. Debitering kan därefter göras till patient eller vårdenhet.
Vid uppföljning där hjälpmedel saknas kan hämtorder skapas i webSesam med hämtorsak "Ej hämtning, endast avregistrering". Obs! Skriv alltid kommentar i rutan för hämtorderinformation: "Hanteras enligt rutin försvunna hjälpmedel".
Återfunna hjälpmedel
I fall där försvunna och debiterade hjälpmedel återfinns har Ägaren (betalande enhet) två alternativ:
- Behålla hjälpmedlet till vårdenhetens egen verksamhet
- Återlämna hjälpmedlet till Hjälpmedelscentrum för återanvändning utan ekonomisk ersättning
En patient som har hjälpmedel och som för första gången får vårdinsatser från Habiliteringscentrum ska anmälas till Hjälpmedelscentrum. Det görs på blanketten Anmälan Beslut om vårdinsatser från Habiliteringscentrum.
För patient som inte tidigare har hjälpmedel förskrivna när Habiliteringscentrum övertar ansvaret ska en blankett skickas till Hjälpmedelscentrum när patienten får sitt första hjälpmedel. Om anmälan görs senare är 20 dagar efter att hjälpmedlet förskrivits efterdebiteras Habiliteringscentrum från faktiskt leveransdatum av hjälpmedlet. En eventuell felaktigt debiterad betalare krediteras.
När en patient får vårdinsatser från Habiliteringscentrum övertar Habiliteringscentrum betalningsansvaret för samtliga hjälpmedel, exklusive omvårdnadshjälpmedel (ansvar 4) för personer som bor i särskild boendeform. På anmälningsblanketten kan hjälpmedel som efter utredning saknas antecknas. Debitering kan göras för saknade hjälpmedel enligt blankett Anmälan försvunna hjälpmedel.
Utöver ansvarsindelning 1-4 kompletteras ansvarsbilden av så kallade klinikhjälpmedel. Gemensamt för klinikhjälpmedel är att de huvudsakligen förskrivs från den specialiserade vården.
För klinikhjälpmedel utgår normalt kostnadsansvaret från beställande vårdenhet, det vill säga förskrivarens arbetsplats betalar för hjälpmedlet. Kostnadsansvaret kan också ligga hos fastställd vårdenhet/klinik oavsett beställare, se nedan beskrivna ansvarsgrupper.
Kostnadsansvaret för klinikhjälpmedel indelas i fem ansvarsgrupper, hjälpmedlen är hyres- eller försäljningshjälpmedel:
- Medicinska behandlingshjälpmedel (hostmaskin, nutritionspump, respirator, bilevel, CPAP/APAP och ventilator) - beställande enhet är betalare
- Diabetes - beställande enhet är betalare
- Dyslexihjälpmedel - beställande enhet är betalare, normalt logopedmottagningen
- Madrass Västmanlands sjukhus Västerås - mottagaren (vårdavdelning) är betalare
Verksamheten ska vara inredd och utrustad så att miljön motsvarar de normala behov som finns för den målgrupp och den verksamhet som bedrivs. Det gäller för särskilda boenden, daglig verksamhet, skolor, förskolor och sjukvårdsinrättningar. Grundutrustning betalas av vårdgivaren eller den som ansvarar för verksamheten.
Omvårdnadshjälpmedel är hjälpmedel som behövs för en patients omvårdnad, till exempel personlyft, dusch- och toalettstol på hjul och antidecubitusmadrass. Det är ibland samma typ av hjälpmedel som är arbetstekniska hjälpmedel. Omvårdnadshjälpmedel är ansvar 4-hjälpmedel som kommunerna har kostnadsansvaret för i särskilt boende och regionen i ordinärt boende.
Arbetstekniska hjälpmedel är sådana som behövs för att personalen ska kunna utföra sitt arbete på ett säkert sätt, till exempel reglerbara sängar, personlyftar och arbetsstolar. Arbetsgivaren har ansvar för dessa hjälpmedel enligt arbetsmiljölagen (1977:1160).
Enhet som bedriver socialtjänst i form av att tillhandahålla bostäder eller platser för heldygnsvistelse på uppdrag av socialnämnd eller motsvarande, i kombination med insatser och som har tillgång till personal med kompetens för dessa insatser.
- Särskilt boende för äldre: Boende som ges med stöd av socialtjänstlagen (SOL)
- Bostad med särskild service: Boende som tillhandahålls för personer med funktionsnedsättning och med behov av stöd och särskild service (enligt LSS och SOL)
- Korttidsplats. Bäddplats utanför det egna boendet avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt
- Korttidsvistelse. LSS-insats i form av vistelse utanför det egna hemmet för miljöombyte och rekreation för person med funktionsnedsättning eller avlösning i omvårdnadsarbetet för anhöriga
Ordinärt boende är bostäder som inte räknas till särskilt boende.
Hjälpmedel i särskilda boendeformer
I särskilda boendeformer ansvarar kommunerna för arbetstekniska hjälpmedel, omvårdnadshjälpmedel och grundutrustning. Dessa hjälpmedel är oftast ansvar 4-hjälpmedel enligt gällande nivåindelning.
Kommunen ansvarar även för personliga hjälpmedel ansvar 2 och ansvar 3, till patienter som bor i särskilt boende.
Ett avsteg från kommunens ansvar för hjälpmedel i särskilda boendeformer gäller för patienter som har habiliteringsinsats. För dessa patienters personliga hjälpmedel har Habiliteringscentrum kostnadsansvaret.
Förskrivning av hjälpmedel vid utskrivning från slutenvården till korttidsplats
Se Länsgemensamma riktlinjer Samverkan vid utskrivning från sluten Hälso-och sjukvård
Kommunen/enskild vårdgivares ansvar för grundutrustning på korttidsplats enligt SoL beslut
Kommunen/enskild vårdgivare ansvarar för rehabilitering inklusive hjälpmedel i verksamheter inom begreppet särskilt boende. I det ingår olika typer av biståndsbedömt boende och verksamhet med biståndsbedömd korttidsplats för personer som av någon anledning inte kan vistas i bostaden.
Verksamheter med korttidsplats ska vara utrustade så att det motsvarar de behov som finns för den målgrupp och den verksamhet som bedrivs, så kallad grundutrustning. Grundutrustning är något som förändras över tid när standarden i samhället förändras.
Följande hjälpmedel ska betraktas som grundutrustning på korttidsplats.
- arbetstekniska hjälpmedel
- omvårdnadshjälpmedel
- hjälpmedel för personlig vård
- överflyttningshjälpmedel och gåbord
- förebyggande antidecubitusmadrass till och med sårgrad 1
- transportrullstolar för tillfälligt bruk
Ett personligt hjälpmedel förskrivs när kravet på grundutrustning är uppfyllt men inte täcker det individuella behovet. Personligt förskrivna hjälpmedel ska alltid vara utprovade och anpassade till patienten och får inte användas av någon annan.
Regionen ansvarar för utprovning och förskrivning av personliga hjälpmedel samt medicintekniska behandlingshjälpmedel som bedömts vara nödvändiga för att möjliggöra utskrivning, se Länsgemensamma riktlinjer Samverkan vid utskrivning från hälso- och sjukvård.
Hjälpmedel som ingår i en verksamhets grundutrustning ska inte behöva omfattande individuell anpassning och ska utan större svårigheter kunna användas av de personer som vistas i verksamheten. Om verksamhet inte har viss grundutrustning går det oftast att hyra av regionen.
För hjälpmedel som elever med funktionsnedsättning använder i skolan är ansvaret delat mellan skolans huvudman och sjukvårdshuvudmannen, Region Västmanland. Ansvarsfördelningen gäller från förskola till gymnasieskola. Från och med den 1 april 2020 finns en gemensam överenskommelse som gäller alla hjälpmedel i skolan, från förskola till gymnasieskola, utom ortopedtekniska hjälpmedel.
Synhjälpmedel, utom datorer, kan förskrivas på högskola/universitet.
Arbetstekniska hjälpmedel är sådana hjälpmedel som behövs för att underlätta personalens arbete. Arbetsgivaren ansvarar för dessa hjälpmedel. Vissa av dem kan hyras eller köpas från Hjälpmedelscentrum.
Hjälpmedel folkhögskolor
Statliga bidrag finns som kan användas till teknisk utrustning som elever med funktionsnedsättning behöver för att tillgodogöra sig undervisningen. För aktuell information kontakta Folkbildningsrådet, telefon 08-412 48 00 eller Specialpedagogiska skolmyndigheten
Kommunen ansvarar för den dagliga verksamhetens miljö, inredning och grundutrustning som motsvarar målgruppens behov och den verksamhet som bedrivs. Vilken grundutrustning som ska finnas styrs av den dagliga verksamhetens målgrupp och inriktning på verksamheten. Det innebär exempelvis att kraven på grundutrustning och hjälpmedel för personer med rörelse- och eller synnedsättning ska vara anpassade för dem.
Med grundutrustning avses:
- Bord, stolar etc. utformade för målgruppen
- Omvårdnadshjälpmedel (ansvar 4 enligt hjälpmedelshandboken)
- Hjälpmedel som kan användas av flera personer, t.ex. transportrullstol, bestick, vissa kognitiva hjälpmedel eller kognitivt stöd
- För inriktning mot personer med synnedsättning krävs exempelvis kontrastfärger och kraftfullare datorer så att förstoringsprogram kan installeras.
Personförskrivna hjälpmedel
Principen är att om ett hjälpmedel endast kan användas av en enskild patient bör hjälpmedlet personförskrivas. Om behov finns av anpassning eller komplettering av befintlig utrustning för en specifik patient kan dessa förskrivas. Exempel på komplettering är speciella manöverkontakter och förstoringsprogram. Det är Hjälpmedelshandbokens kriterier och aktuella hjälpmedel som gäller.
Vid övergång från skola till daglig verksamhet bör en genomgång av patientens hjälpmedel göras för att se vilka behov av hjälpmedel som finns kvar.
Transport av hjälpmedel mellan boende och daglig verksamhet ska utföras av kommunen för de hjälpmedel som patienten behöver använda både i boendet och på daglig verksamhet.
Arbetshjälpmedel, som en person på grund av funktionsnedsättning behöver på sin arbetsplats och som normalt inte behövs i det dagliga livet, bekostas av arbetsgivaren, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Speciell anpassning av arbetsplatsen kan också vara aktuellt.
Ansvaret för arbetshjälpmedel och eller ombyggnad av arbetsplatsen är delat mellan arbetsgivaren, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan har ansvar för arbetshjälpmedel som behövs för att en person ska kunna fortsätta en anställning medan Arbetsförmedlingen ansvarar för att personer med funktionsnedsättning kan komma ut i arbetslivet.
För aktuell information kontakta Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen
Bostadsanpassningsbidrag hanteras av kommunen enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m. Bidrag kan sökas för anpassning av fasta funktioner i eller i anslutning till bostaden för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättningar att bo kvar i sin bostad. Det är personen med funktionsnedsättning alternativt fastighetsägaren som gör en ansökan.
Kontakta din kommun för att få veta mera hur det fungerar där.