Civil beredskap
Region Västmanland ska ha beredskap för kriser, olyckor och särskilda händelser som påverkar hälso- och sjukvården. Målet är att minimera fysiska och psykiska konsekvenser för drabbade och att upprätthålla patientsäkerheten.
För att lyckas krävs att alla medarbetare bidrar, att resurser kan mobiliseras och omfördelas samt att vi samverkar med andra aktörer.
Ledningsnivåer vid hantering av särskilda händelser
Region Västmanland har tre ledningsnivåer vid hantering av särskild händelse.
Politisk nivå
Vid extraordinär händelse/fredstida krissituation aktiveras Krisledningsnämnd. Nämnden ska etablera samverkan med den politiska ledningen på nationell, regional och lokal nivå och kunna verka uthålligt under lång tid.
Regional nivå
Om händelsen primärt berör hälso- och sjukvården aktiveras Regional särskild sjukvårdsledning (RSSL) och om händelsen inte är primärt sjukvårdsrelaterad aktiveras i stället Regional krisledning (RKL). Båda dessa särskilda ledningsfunktioner innebär befogenheter till ledning och samordning av regionens samlade resurser, samverkan med andra myndigheter, organisationer och sjukvårdshuvudmän.
Lokal nivå
Lokal särskild sjukvårdsledning (LSSL) omfattar ledning av specifik verksamhet såsom akutmottagning, vårdcentral eller länssjukhus samt lokalt inom ett verksamhetsområde.
Tjänsteman i beredskap – TiB
Vid en särskild händelse, eller vid misstanke om en sådan som berör regionens verksamhet, ska TiB (Tjänsteman i beredskap) kontaktas. Kontakten sker via regionens växel, 02117 30 00, eller via Sjukvårdens larmcentral. TiB är tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
En särskild händelse innebär en händelse som är så omfattande eller krävande att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt.
Katastrofmedicinsk beredskap
Vid större olyckor eller extraordinära händelser ska vi snabbt kunna mobilisera resurser och upprätthålla god vårdkvalitet. Sjukvården har tre beredskapslägen:
- Stabsläge – misstanke om obalans mellan behov och resurser.
- Förstärkningsläge – konstaterad obalans.
- Katastrofläge – stor obalans.
Du som arbetar inom vårdverksamhet behöver känna till de olika beredskapslägena och hur din verksamhet agerar vid höjd beredskap. Säkerställ att du vet rutiner och var kontaktlistor finns.
Beredskapsvårdcentraler
Vid en extraordinär händelse såsom stor olycka, katastrof, kris, pandemi eller vid höjd beredskap, ska 14 vårdcentraler i länet kunna öppna upp dygnet runt för ett utökat åtagande och fungera som en extra resurs.
CBRNE (kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära, explosiva) – farliga ämnen
Vid kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära händelser ansvarar sjukvården för sanering och omhändertagande. Du som arbetar inom akutsjukvården ska ha kunskaper om rutiner för skyddsutrustning och sanering. Du ska även delta i de utbildningar och övningar som erbjuds samt vid händelse följa de instruktioner som fås från beredskapsledningen.
Civilt försvar
Det civila försvaret är en del av totalförsvaret och har som syfte att säkerställa att samhället kan fungera även vid kriser, krigsfara eller krig. I det civila försvaret ingår bland annat hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, kultur, regional utveckling och annan samhällsviktig verksamhet.
Alla medarbetare behöver ha kännedom om regionens beredskapsplan samt delta i de övningar och utbildningar som erbjuds. Som tillsvidareanställd är du krigsplacerad vilket innebär att du är bestämd att arbeta på en viss funktion eller arbetsplats.
PKL – psykologiskt krisstöd
Vid större händelser med många drabbade aktiveras PKL-gruppen. Gruppen som aktiveras via TiB ger psykologiskt stöd när ordinarie resurser inte räcker.
Som medarbetare är det viktigt att du känner till att PKL finns och hur du kontaktar dem. Vid behov ska du hänvisa drabbade eller anhöriga dit. Du som har en roll som kräver det ska även delta i utbildningar som ges om psykologiskt stöd.