Mänskliga rättigheter

”Barnen utgör en avsevärd del av hela mänskligheten, av befolkningen, folk och nationer, de är invånare, medborgare och våra ständiga följeslagare. De har funnits, de finns här nu, och kommer alltid att finnas. Skulle det finnas ett liv som bara är på låtsas, nej, barndomen utgör en lång och viktig tid i en människas liv” ur Barnets rätt till respekt av Janusz Korczak (1878-1942) föregångare till vår tids Barnkonvention.

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter är varje människa under 18 år barn med egna rättigheter. I Västmanland bor det nästan 60 000 barn men här vistas också andra barn som enligt barnkonventionen har samma rättigheter.

Barn är beroende av att vuxna har ett barnrättsperspektiv och utgår ifrån rättigheterna i FN:s Barnkonvention som blir svensk lag 1 januari 2020. Region Västmanland arbetar för att öka kunskapen om barns rättigheter i hela organisationen och vill verka för att alla barn har samma värde och får sina rättigheter tillgodosedda i våra verksamheter. Vi ska informera både barn och föräldrar om rättigheterna som barn har och barn ska ges möjlighet att vara delaktiga i frågor som rör dem, få uttrycka sina åsikter och bli respekterade för dem. I processer inför beslut och åtgärder som rör barn ska vi tillse att en Prövning av barnets bästa har gjorts. Det är viktigt att vi i större utsträckning samverkar både internt och med andra aktörer för att ge barn förutsättningar till en optimal utveckling och goda levnadsvillkor, särskilt för barn och familjer i behov av extra stöd.

Integrationsfrågorna inom regionen är av övergripande karaktär och berör flera olika verksamheter. Sedan 2004 har EU:s stats- och regeringschefer enats om elva europeiska grundprinciper för integration. Dessa principer är aktuella för Region Västmanland utifrån exempelvis integrering av åtgärder på olika nivåer i organisationen, tillträde till tjänster utan diskriminering, tillgång till grundläggande kunskap om sjukvården, och utövande av kultur.

Region Västmanland har till uppgift att driva och samordna utvecklingen och uppbyggnaden av regionens arbete med integrationsfrågor, föreslå åtgärder, bereda och utreda ärenden inom området och förvalta befintligt regelverk. I uppdraget ingår också att samverka med olika aktörer i länet, så som länsstyrelsen, kommunerna och företrädare för civilsamhället. 

Enligt Regionplanen ska alla regionens verksamheter vara jämlika och jämställda, något som kräver ett systematiskt arbete. För att uppnå målet använder sig Region Västmanland av jämställdhetsintegrering som strategi och metod. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i alla delar av organisationens verksamhet - från beslutsfattande till planering och genomförande.

Exempelvis kan det handla om jämställd hälso- och sjukvård: att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Idag finns det stora hälsoskillnader mellan könen, även kvinnors och mäns upplevda hälsa skiljer sig åt. Psykisk ohälsa är vanligare bland kvinnor än bland män. Fler män än kvinnor begår självmord och män söker också vård i ett senare skede jämfört med kvinnor.

Jämställdhet kan också handla om vem som får tillgång till olika resurser kopplat till näringsliv och arbetsmarknad. Om kvinnor och män har samma inflytande över och tillgång till utvecklingsresurser och allas kompetenser tas tillvara bidrar det till ökad tillväxt och innovation i länet.

 Jämställdhetspolicy

Region Västmanland har antagit en hbtq-policy som ska bidra till att regionens invånare och medarbetare bemöts med respekt och kunskap oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck eller sexuell läggning. Syftet är även att säkerställa att homosexuellas, bisexuellas, trans- och queerpersoners (hbtq) rättigheter och möjligheter främjas utifrån rådande diskrimineringslagstiftning.

Hbtq-personer har sämre hälsa än den övriga befolkningen, dubbelt så många hbtq-personer lider av psykisk ohälsa jämfört med heterosexuella personer. Självmord och självmordsförsök är vanligare hos hbtq-personer. Folkhälsomyndighetens rapport om transpersoners hälsa visade att 40 procent av unga transpersoner har försökt ta sitt liv någon gång och att 57 procent har haft självmordstankar det senaste året (Folkhälsomyndigheten, 2015). Hbtq-personer har lägre tillit till vården än heterosexuella personer och undviker i större utsträckning att söka vård utifrån oro för diskriminering, fördomar och negativt bemötande, något som bidrar till ökad ohälsa.

Hbtq-policy

Region Västmanland arbetar med att ta fram mål och handlingsplaner för sitt minoritetspolitiska arbete. Den ska i enlighet med svensk minoritetspolitik syfta till att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft 2010. 1 januari 2019 reviderades lagen så att rättigheter och skyldigheter stärks ytterligare.

Nationella minoriteter har rätt att utveckla sitt språk och sin kultur och då särskilt barn och unga. De har också rätt att ha inflytande över frågor som berör dem. År 2000 erkändes judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar som nationella minoriteter i Sverige. Jiddisch, romani, chib, samiska, finska och meänkieli erkändes som nationella minoritetsspråk.

Region Västmanland har ett finskt samråd, men arbetar för att ta fram metoder för att föra dialog och samråda med även övriga nationella minoriteter. Region Västmanland är ett finskt förvaltningsområde. Det innebär att enskilda har rätt att använda finska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med vården, förutsatt att den enskilde är part i ärendet. Region Västmanland har också en skyldighet att sträva efter att bemöta sverigefinnar på deras språk.

Regionen Västmanlands ansvar och arbete 

Våld i nära relationer bidrar till ohälsa och stort mänskligt lidande. Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar i att upptäcka våld och ge stöd och hjälp till de som blivit utsatta. Region Västmanland arbetar systematiskt för tidig upptäckt och förebyggande av våld i nära relation.

Regionens verksamheter har ansvar att bedriva ett proaktivt arbete för att förebygga och upptäcka våld, hot, kränkningar och tvång.

Regionens fokus är mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det framgår i Region Västmanlands Hållbarhetsprogram för perioden 2023-2030 som är beslutad av Regionfullmäktige.

Våld i nära relationer finns i alla samhällsklasser, åldersgrupper, etniska grupper och kännetecknas av att den utsatte har en nära relation och ofta starka emotionella band till förövaren. Region Västmanlands arbete med våld i nära relation skall präglas av en medvetenhet om riskerna att utsättas för våld i nära relation hos varje enskild individ. Region Västmanland har också ett ansvar i att särskilt uppmärksamma och bära med oss kunskap kring den särskilda utsatthet som lyfts fram hos vissa grupper.

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill” (Per Isdal, 2001)

Våld i nära relation 

Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Det kännetecknas ofta av att den utsatta har starka emotionella band eller beroendeställning till förövaren. Ofta ökar våldets omfattning, intensitet och frekvens över tid. 

Våldet kan bli en del av vardagen för den som är utsatt, våldet blir normaliserat. Det kan förenklat beskrivas som den utsattas försök att anpassa sig efter förövarens försök att upprätthålla och utöka kontrollen av den utsatta. 

Många gånger präglas dessa relationer även av att den som utövar våld växlar mellan våld och värme, vilket innebär att mellan våldshandlingarna finns ånger, omtänksamhet och kärlek. Detta försvårar för den utsatta att lämna situationen. 

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck har sin grund i en föreställning om att heder, eller socialt anseende, inbegriper ett kollektiv och inte bara individen. Där alla som ingår i kollektivet är ansvarig för kollektivets heder och inte enbart sin egen.

Det finns en rad olika beteenden som anses skada hedern, som är baseras på ett antal normer och regler som alla i kollektivet förväntas följa. Centralt är normer och regler kring flickors och kvinnors beteende som är kopplat till sexualitet. Även normer kring heterosexualitet och att en person ska gifta sig är centrala. Inom hederskontexter finns några särskilda uttrycksformer för våldet där barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av kvinnor och flickor är en del av våldet. 

Prostitution och människohandel för sexuella ändamål 

Prostitution är enligt brottsbalken när en person köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning. Ersättningen kan vara pengar, men även varor eller tjänster som alkohol, boende, presenter eller resor. 

Maktordningar kopplade till kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomisk situation har betydelse för varför människor hamnar i och utnyttjas i prostitution. Ojämlikheten mellan säljare och köpare av sexuella tjänster bidrar till en ökad risk för att den som säljer sex blir utsatt för våld. 

Människohandel kallas ofta för en modern form av slaveri och utgörs av handel och utnyttjande av andra människor för egen vinning. Människohandel för sexuella ändamål är ofta kopplat till prostitution, men det kan också röra sig om exempelvis tvångsäktenskap. Majoriteten av de som utsätts för människohandel för sexuella ändamål är kvinnor och flickor.

Typer av våld 

Fysiskt våld - Knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad, skadad med vapen/tillhygge.

Psykiskt våld - Direkta eller indirekta hot, förlöjligande eller andra kränkningar. Hot om fysiskt våld eller att bli kontrollerad eller isolerad.

Sexuellt våld - Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till.

Materiellt våld - Personliga tillhörigheter eller saker/möbler/väggar som slås sönder, försvinner eller förstörs avsiktligt.

Latent våld - Innebär att den utsatta lever med en ständig rädsla eller oro för våld. Våldet kan vara ilska eller aggressivitet som visar sig i förövarens kroppshållning och kroppsuttryck, som upplevs som hot.

Ekonomiskt våld - Att inte tillåtas förfoga över sin egen ekonomi, att tvingas be om pengar, eller förmås att skriva under papper som får negativa ekonomiska konsekvenser, exempelvis tvingas ta lån eller gå i borgen för någon.

Försummelse - Personer som är beroende av andra för vård och omsorg kan utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande eller feldosering av medicin eller hjälpmedel, att inte få tillräcklig eller näringsriktig kost. Det kan handla om barn, personer med funktionsnedsättning eller äldre personer i behov av vård och omsorg i sin vardag.

Digitalt våld -Våld som utövas via digitala verktyg som mobiltelefon, dator eller surfplatta. Till exempel genom hotfulla meddelanden, att kontrollera hur någon förflyttar sig via GPS/platstjänster, eller hot om och/eller spridning av sexuella bilder på internet.

Våld mot husdjur - Det finns ett samband mellan våld mot djur och våld inom familjen. Våldsutövare som ofta utsätter djur för våld använder grövre och farligare våld jämfört med våldsutövare som inte brukar våld mot djur. Är djuret utsatt finns skäl att tro att våldet är på väg att trappas upp. 

Mer information att läsa finns här:

1177 om hur du kan få stöd

Jobbar du med frågan kan du läsa mer på Vårdgivarwebben

En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor - Regeringen.se