Vårdgivare och samarbetspartners
För vårdgivare och samarbetspartners
Till innehåll
Vårdgivare och samarbetspartners
För vårdgivare och samarbetspartners

Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor

Nyhet!

Avgiftsfrihet införs i Region Västmanland för sexuellt våldsutsatta

Efter beslut den 18 januari 2023 i hälso- och sjukvårdsnämnden inför Region Västmanland omgående avgiftsfrihet för personer som utsatts för sexuellt våld. All vård i direkt anslutning till det akuta besöket och fram till att patienten är färdigbehandlad är nu avgiftsfri. Det gäller även inneliggande vård.

Läs mer om Avgiftsfrihet införs i Region Västmanland för sexuellt våldsutsatta 

Våld i nära relationer bidrar till ohälsa och stort mänskligt lidande och utövas i alla samhällsklasser, åldrar och etniska grupper. Det kännetecknas av att personen som utsätts för våld har en nära relation och ofta starka emotionella band eller ett beroende till våldsutövaren.

Begreppet mäns våld mot kvinnor kommer från Sveriges nationella strategi Att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och innebär arbete mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål.  

Oavsett vilken del av hälso- och sjukvården eller tandvården som du arbetar i möter du, direkt och indirekt, personer och patienter som utsatts eller utsätter någon för våld i nära relationer. Det kan vara den utsatta själv, närstående, barn som upplevt våld i sin familj eller de som tidigare har eller pågående utsätter sina närstående för våld. Personal inom hälso- och sjukvården och tandvården kan vara de enda som våldsutsatta eller våldsutövare kan och vågar berätta för om sin situation och få stöd, vård och hjälp att förändra sin situation eller beteende.

Den 1 november 2022 började Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer, där ansvaret för hälso-och sjukvård och tandvård tydliggjorts och i vissa fall skärps. Föreskrifterna finns länkade i sin helhet i dokumentlistan. 

Vad är våld?

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill” (Per Isdal, 2001)

Våld i nära relation 

Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Det kännetecknas ofta av att den utsatta har starka emotionella band eller beroendeställning till förövaren. Ofta ökar våldets omfattning, intensitet och frekvens över tid. 

Våldet kan bli en del av vardagen för den som är utsatt, våldet blir normaliserat. Det kan förenklat beskrivas som den utsattas försök att anpassa sig efter förövarens försök att upprätthålla och utöka kontrollen av den utsatta. 

Många gånger präglas dessa relationer även av att den som utövar våld växlar mellan våld och värme, vilket innebär att mellan våldshandlingarna finns ånger, omtänksamhet och kärlek. Detta försvårar för den utsatta att lämna situationen. 

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck har sin grund i en föreställning om att heder, eller socialt anseende, inbegriper ett kollektiv och inte bara individen. Där alla som ingår i kollektivet är ansvarig för kollektivets heder och inte enbart sin egen.

Det finns en rad olika beteenden som anses skada hedern, som är baseras på ett antal normer och regler som alla i kollektivet förväntas följa. Centralt är normer och regler kring flickors och kvinnors beteende som är kopplat till sexualitet. Även normer kring heterosexualitet och att en person ska gifta sig är centrala. Inom hederskontexter finns några särskilda uttrycksformer för våldet där barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av kvinnor och flickor är en del av våldet. 

Prostitution och människohandel för sexuella ändamål 

Prostitution är enligt brottsbalken när en person köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning. Ersättningen kan vara pengar, men även varor eller tjänster som alkohol, boende, presenter eller resor. 

Maktordningar kopplade till kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomisk situation har betydelse för varför människor hamnar i och utnyttjas i prostitution. Ojämlikheten mellan säljare och köpare av sexuella tjänster bidrar till en ökad risk för att den som säljer sex blir utsatt för våld. 

Människohandel kallas ofta för en modern form av slaveri och utgörs av handel och utnyttjande av andra människor för egen vinning. Människohandel för sexuella ändamål är ofta kopplat till prostitution, men det kan också röra sig om exempelvis tvångsäktenskap. Majoriteten av de som utsätts för människohandel för sexuella ändamål är kvinnor och flickor.

Typer av våld 

Fysiskt våld Knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad, skadad med vapen/tillhygge.

Psykiskt våld Direkta eller indirekta hot, förlöjligande eller andra kränkningar. Hot om fysiskt våld eller att bli kontrollerad eller isolerad.

Sexuellt våld Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till.

Materiellt våld - Personliga tillhörigheter eller saker/möbler/väggar som slås sönder, försvinner eller förstörs avsiktligt.

Latent våld - Innebär att den utsatta lever med en ständig rädsla eller oro för våld. Våldet kan vara ilska eller aggressivitet som visar sig i förövarens kroppshållning och kroppsuttryck, som upplevs som hot.

Ekonomiskt våld - Att inte tillåtas förfoga över sin egen ekonomi, att tvingas be om pengar, eller förmås att skriva under papper som får negativa ekonomiska konsekvenser, exempelvis tvingas ta lån eller gå i borgen för någon.

Försummelse - Personer som är beroende av andra för vård och omsorg kan utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande eller feldosering av medicin eller hjälpmedel, att inte få tillräcklig eller näringsriktig kost. Det kan handla om barn, personer med funktionsnedsättning eller äldre personer i behov av vård och omsorg i sin vardag.

Digitalt våld -Våld som utövas via digitala verktyg som mobiltelefon, dator eller surfplatta. Till exempel genom hotfulla meddelanden, att kontrollera hur någon förflyttar sig via GPS/platstjänster, eller hot om och/eller spridning av sexuella bilder på internet.

Våld mot husdjur - Det finns ett samband mellan våld mot djur och våld inom familjen. Våldsutövare som ofta utsätter djur för våld använder grövre och farligare våld jämfört med våldsutövare som inte brukar våld mot djur. Är djuret utsatt finns skäl att tro att våldet är på väg att trappas upp. 

Upptäcka våld

Inom hälso- och sjukvården finns möjlighet att upptäcka våld genom att se tecken på våld samt ställa frågor. 

Tecken på våld 

De omedelbara konsekvenserna av våldet är i huvudsak fysiska skador som kräver akut behandling och uppföljning, men våldet kan också ge mer långtgående konsekvenser. Tecken på våld och dess konsekvenser kan vara både fysiska och psykiska. 

Exempel på fysiska tecken 
- frakturer, blåmärken, sårskador, hjärnskakning, fysiska skador på könsorgan efter sexuellt våld
- kroniska smärttillstånd, psykosomatiska sympton (t.ex. stickningar, domningar, smärta mm.), mag- och tarmproblem, sömnsvårigheter

Exempel på pyskiska tecken
- akut kris- eller stressreaktion
- PTSD, ångestsymptom, depression, självskadebeteende, substansbrukssyndrom, minnes- och koncentrationssvårigheter, förändrat beteende (t.ex. agressiv, inåtvänd)

Varningstecken
- flera skador som har olika ålder, 
- skadorna stämmer inte överrens med berättelsen, berättelsen ändras
- kontrollerande anhörig med som besvarar frågor åt patienten
- upprepade kontakter med diffusa åkommor 
- sviktande föräldraförmåga och anknytningsproblematik mellan förälder och barn 

Ställa frågor om våld 

Forskning visar att patienter inte tar illa vid sig att få frågor om våldserfarenhet, utan att de däremot tycker det är bra att hälso-och sjukvården och tandvården ställer frågor. Forskning visar också att det är sällan en våldsutsatt person berättar självmant om sin våldsutsatthet, men är mer benägen att svara jakande om de får frågor om våld. 

Det är viktigt att tänka på sitt bemötande av våldsutsatta personer, att vara professionell, lyhörd, empatisk och inte dömande. Att ha en grundläggande förståelse för våld kan resultera i att en patient får den hjälp och stöd patienten är i behov av för att komma ur den våldsamma situationen, eller bearbeta tidigare våldsutsatthet. 

När frågor om våld ställs inom sjukvården är det viktigt hur och under vilka omständigheter frågor ställs. Många som utsätts för våld ser inte sig själva som våldsutsatta, och/eller saknar kunskap om vilka typer av våld som finns. När frågor om våld ställs är det viktigt att använda konkreta ord så som ”slag”, ”hot” eller ”knuffar”. Det är också av vikt att du fokuserar på den våldsutsattas egen upplevelse genom att använda uttryck som ”blivit rädd”, ”varit med om något obehagligt”, ”gjort dig illa” eller liknande. 

Förslag på frågor du kan ställa till olika målgrupper finns i Onlineutbildning Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor. Se länklista överst på sidan. 

Barnperspektiv

Orosanmälan - misstanke om barn som far illa Sol kap 14§1

Anställda på vissa myndigheter, inklusive hälso- och sjukvård samt tandvård, är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa, enligt Socialtjänstlagen kap 14 § 1 (SOL 14:1). Att ett barn far illa kan ha fler olika anledningar, där våld i nära relationer är en av dem. 

Gör en anmälan om oro när du misstänker att ett barn är utsatt för våld i någon form (fysisk, psykisk, sexuell, försummelse, hedersrelaterat våld, könsstympning, barnäktenskap eller annat) eller har bevittnat våld. Även om en person som utövar våld och är under 18 år ska en orosanmälan göras. Om vårdnadshavare misstänks vara den/de som utsätter barnet för våld ska vårdnadshavare inte informeras om orosanmälan. Läs mer om hur du gör en orosanmälan i instruktion orosanmälan – misstanke om barn som far illa, enligt SoL kap 14§1. 

Det är möjligt att ringa socialtjänsten för konsultation om orosanmälan utan att uppge patientens identitet. Under dagtid är det socialtjänsten i den kommun som barnet är folkbokförd i som kontaktas, under kvällar och helger nås socialtjänsten via den länsövergripande socialjouren via telefonnummer 021- 39 20 66 eller via polisens telefon 114 14.

 

Dokumentation av våldsutsatthet

Hälso- och sjukvården och tandvården har ett ansvar att dokumentera i patientjournal vid våldsutsatthet eller misstanke om våldsutsatthet både när det gäller barn och vuxna. Det är viktigt att dokumentera i patientjournal på rätt sätt.

I journalsystemet Cosmic finns sökordsmallen ”Våldsutsatthet i nära relation”, genom att använda den blir anteckningarna dolda i e-tjänsten journalen på 1177.se. Detta för att inte utsätta patienten för risk om en våldsutövare tilltvingar sig till den utsattas journalanteckningar via e-tjänster på 1177.se. 

Dokumentationen i journalen kan komma att fungera som underlag för det medicinska utlåtande, rättsintyg, som polis eller åklagare kan begära ut i samband med brottsutredning eller rättegång varför det är viktigt att dokumentera noggrant. 

Dokumentera vad som kommit fram i samtal, observationer och undersökningar, beskriv fysiska skador, den psykiska utsattheten, vilka åtgärder som vidtagits eller planeras, samt om orosanmälan är gjord ifall barn finns i hemmet. 

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska hälso- och sjukvården och tandvården säkerställa att det är möjligt att föra patientjournal om en patient har skyddade personuppgifter. Läs mer om detta i instruktion: Patient med skyddad identitet/skyddade personuppgifter. Detta gäller oberoende av journalsystem.

Samverkan och hänvisa vidare

Samverkan

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd är samverkan central. Det är viktigt med en intern samverkan för att samordna sjukvårdsåtgärderna så att de inte motverkar varandra. Om åtgärder riktas till fler i samma familj ska dessa åtgärder samordnas. Även samverkan med andra verksamheter, myndigheter och organisationer är av vikt insatserna inte ska motverka varandra. 

Om patienten behöver stöd från både sjukvård och kommunens insatser kan en samordnad individuell plan (SIP) göras. En SIP avser en plan som beskriver de insatser som en person har behov av från både sjukvården och socialtjänsten. SIP tas fram genom en gemensam planering och är avsedd att tydliggöra vilka krav som kan ställas på huvudmännen och hur ansvaret dem emellan är fördelat.  

Hänvisning 

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd är tydliga i att både hälso-och sjukvård och tandvården ska kunna hänvisa patienter vidare vid behov. För hälso- och sjukvården har kraven skärpts i att personalen ska hjälpa patienter få kontakt med socialtjänsten. 

Andra aktörer

Socialtjänst
Våldsutsatta:
Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för invånarna i kommunen och ansvarar för att genomföra utredningar om individens behov samt bevilja insatser till en våldsutsatt person. Vuxna personer som är våldsutsatta behöver själv ta kontakt med socialtjänsten för att ansöka om stöd och hjälp. Detta kan vara till exempel stödsamtal, ekonomiskt bistånd, stöd för ny bostad eller skyddsplacering. 

Våldsutövare: Socialtjänsten ansvarar för att ge stöd till den som utövar våldet. En ny bestämmelse från 2021 har införts i 5 kap. 11 a § SoL, om att socialnämnden ska verka för att den som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. Det kan ske i form av stödsamtal för att förstå våldsutövandet och sitt eget agerande i syfte att motivera till en förändringsprocess. Vårdpersonal som upptäcker våldsutövare kan med fördel hjälpa personen i att ta kontakt med socialtjänsten i kommun personen tillhör. För våldsutövare som själva är under 18 år ska en orosanmälan till socialtjänsten göras.

Polisen
Har ett ansvar att ta emot anmälan och utreda brott. Motivera den som utsatts för våld att göra en polisanmälan och erbjud hjälp med kontakten. Polisen kan med fördel komma till aktuell enhet för att upprätta anmälan.

Om patienten inte vill göra en polisanmälan finns möjlighet att göra det i ett senare skede. Sekretessen kan ändå brytas om minimistraffet för brottet uppgår till mer än ett års fängelse när det rör sig om brott som våldtäkt, grov misshandel, samt mord- eller dråpförsök, eller om försök att begå brott som ger ett minimistraff på två års fängelse, se Offentlighets- och sekretesslag kap 10 § 18c  

Stödlinjer för yrkesverksamma

Kvinnofridslinjen
Telefonnummer 020-50 50 50, är en nationell stödtelefon för de som är utsatta för hot och/eller våld. Stödtelefonen är öppen dygnet runt och bemannas av socionomer eller sjuksköterskor, som har tystnadsplikt. Även anhöriga eller yrkesverksamma kan ringa till telefonen för rådgivning eller stöd. 

Hedersförtryck.se
Telefonnummer 010-223 57 60, en stödtelefon för yrkesverksamma när du behöver råd och konsultation i situationer där barn och vuxna är eller riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat förtryck, våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning.

Nationellt metodstöd mot prostitution och människohandel
Telefonnummer 020-390 000, en stödtelefon för yrkesverksamma om du behöver råd eller stöd i ärenden om prostitution och människohandel.

Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel
I polisregion Mitt, som Västmanland tillhör, finns regionskoordinatorer mot prostitution och människohandel. Dessa kan du ringa för råd och stöd i ärenden, kontaktuppgifter hittar du via länken. Regionkoordinatorer | Nationellt metodstödsteam (nmtsverige.se)

 

Region Västmanlands arbetssätt

Region Västmanland har tagit fram stödmaterial i inom området. 

Åtgärdskort 
Åtgärdskort i fickformat har tagits fram för att kunna användas av personal i vardagen
Ladda hem Åtgärdskort hot och våld i nära relation
Önskar du beställa åtgärdskort? Maila antal och var de ska skickas  till hallbarhet@regionvastmanland.se  

Instruktion
I Region Västmanland finns en övergripande instruktion Hot och våld i nära relationer för dig som arbetar i Region Västmanlands patientnära verksamheter och de privata hälso- och sjukvårdsaktörer som har avtal med Region Västmanland.

Onlineutbildning
Under hösten 2022 kommer en ny onlineutbildning Våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor lanseras. Håll utkik!

Samordnare mot våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor
En samordnare finns inom Centrum för Hållbarhet som samordnar Region Västmanlands arbete. Vid behov av stöd till verksamheter eller utbildning kontakta samordnaren via hallbarhet@regionvastmanland.se

En del av mänskliga rättigheter
Arebetet mot våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor är en del av mänskliga rättigheter som Region Västmanland arbetar med, läs mer här Bemötande utifrån mänskliga rättigheter

Lär dig mer

Våld i nära relationer

Hedersrelaterat våld och förtryck

Prostitution och människohandel för sexuella ändamål

 

Särskilt utsatta grupper:

Personer med funktionsnedsättning

Personer med skadligt bruk/beroende

HBTQI-personer

Äldre personer

Barn

Ungas relationer

Utlandsfödda kvinnor

Våldsutövare

 

Till dig som chef

Då våld i nära relationer är vanligt förekommande är det troligt att medarbetare är eller har varit utsatta eller utövat våld i nära relationer. Vi vet att våld har stora konsekvenser på en persons hälsa, som också kan få betydande konsekvenser för arbetsförmågan. För våldsutsatta kvinnor ökar sjukfrånvaron med 20 procent. Varje år handlägger Försäkringskassan 11 000 ärenden som är kopplade till våld. Vilket gör det till en mycket angelägen fråga även för dig som chef.

Godkänn vårt användande av kakor (cookies)

Region Västmanland använder cookies och andra liknande tekniker på våra webbplatser. Du kan själv kontrollera vilka cookies som får placeras i din webbläsare och du kan ändra dina inställningar när som helst via länk i sidfoten. Läs mer om vad regionen använder kakor till och gör sen dina val.

Inställningar för cookies

Här kan du välja vilka kategorier av cookies som ska vara aktiverade.

Denna kategori består av cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera korrekt.

Denna kategori består av cookies som ger oss statistik och anonymiserad data som visar hur våra webbplatser används och gör det möjligt för oss att rätta till fel och förbättra webbplatserna.

Denna kategori består av cookies från tredjepartstjänster som bland annat möjliggör uppspelning av video och länkning till våra sidor och flöden i sociala medier.