Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Personer med funktionsnedsättning har samma rättigheter som alla andra.
Personer med funktionsnedsättning har rätt att vara delaktiga i samhället och att kunna leva ett självständigt liv och ta del av samhällets resurser på jämlika villkor. Detta är rättigheter vi alla har men vi vet att många med en eller flera funktionsnedsättningar möter hinder i vardagen och i kontakt med samhället som leder till ojämlika livsvillkor och mänskligt lidande. Arbetet med att skydda och tillgodose personer med funktionsnedsättnings mänskliga rättigheter utgör en del av regionens uppdrag och är något som vi har en skyldighet att göra.
Region Västmanland har som offentlig aktör ett ansvar att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter för alla. Det innebär att vi aktivt ska arbeta för att undanröja hinder i våra verksamheter som bidrar till att individer och grupper exkluderas och diskrimineras. Diskriminering är förbjudet vilket betyder att regionen behöver säkerställa att våra verksamheter är tillgängliga och inkluderande för alla och att vi bemöter människor med värdighet och respekt. Rätten till delaktighet och att kunna vara med och påverka frågor och beslut som rör ens liv sitt liv är en mänsklig rättighet som vi alla har. Det betyder att vi behöver skapa förutsättningar för människor att vara delaktiga och kunna påverka utifrån människors olika förutsättningar och behov.
Alla människor har lika värde och lika rättigheter. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) slår fast att personer med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande, delaktighet och tillgång till samhällets alla delar – på samma villkor som alla människor. Den bygger på principen att samhället ska anpassas – inte individen - och att personer med funktionsnedsättning ska ges fulla möjligheter att leva ett självständigt liv och delta i samhället på lika villkor.
Konventionen antogs av FN 2006 och har varit juridiskt bindande i Sverige sedan 2009. Det betyder att Sverige har förbundit sig att följa konventionen vars principer ska genomsyra all offentlig verksamhet. Den ska alltså ligga till grund när vi planerar, leder och följer upp vår verksamhet.
Viktiga principer i konventioner:
- Icke – diskriminering
- Självbestämmande
- Full delaktighet i samhället
- Tillgänglighet (fysisk, digital, kommunikativ mm)
- Jämställdhet mellan män och kvinnor
- Respekt för barns rättigheter
Den svenska funktionshinderspolitiken bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD).
Målet med funktionshinderspolitiken är att säkerställa jämlika levnadsvillkor för den som lever med funktionsnedsättning och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.
För att nå målet ska arbetet utgå från fyra principer:
- universell utformning; samhället ska vara tillgängligt för så många som möjligt från början, utan specialanpassning i efterhand.
- Identifiera och åtgärda befintliga brister i tillgänglighet; att hitta och ta bort hinder i verksamheten.
- individuella stöd och lösningar för individens självständighet; att erbjuda särskilda stöd och lösningar vid behov
- förebygga och motverka diskriminering; att se till att diskriminering inte uppstår och att agera när det sker.
Delaktighet handlar om att aktivt kunna medverka och vara en del av samhället. Det handlar om att involveras och vara delaktig i frågor och beslut som berör ens liv och påverkar ens livssituation. Det är en mänsklig rättighet. En tumregel är att ju mer ett beslut påverkar en människas liv, desto viktigare är det att hen görs delaktig – såväl i planering som igenomförandefasen.
Delaktighet handlar om att göra sin röst hörd och att bli lyssnad till och att det som sägs värderas jämbördigt. Det innebär också att vi lyssnar och tar det som sägs i beaktning.
I vården handlar det om att lyssna på patientens upplevelse och vårdbehov och att planera tillsammans med patienten. Det betyder att patientens kunskap om sitt liv, sin kropp och sina behov ses som en viktig del av vårdprocessen. Det kallas personcentrerad vård.
Personcentrerad vård bygger på tre delar:
- Att lyssna och ta tillvara patientens berättelse
- Att planera vården i partnerskap mellan vårdpersonal och patient
- Att dokumentera vad man kommer överens om på ett tydligt sätt
När patienter får vara delaktiga skapas en tryggare och mer jämlik vård där beslut upplevs som meningsfulla och begripliga. För vårdpersonal innebär det att vara lyhörd, ställa öppna frågor, använda rätt kommunikationsstöd och säkerställa att information verkligen når fram.
Tillgänglighet är en förutsättning för att alla ska kunna ta del av samhällets resurser och vården på jämlika villkor. Det handlar om fysiska miljöer, digitala system, bemötande och kommunikation.
I vården kan det till exempel handla om att:
- vårdlokaler är anpassade efter människors olika förutsättningar och behov. Det ska vara lätt att ta sig in och runt i lokaler
- skapa inkluderande och trygga vårdmiljöer som inte skapar stress
- få information som är anpassad och lätt att förstå
- få hjälpmedel och stöd som exempelvis bildstöd, lättlästa texter, möjlighet till tolk och att få tolk eller möjlighet att få information muntligt.
- Att digitala lösningar (som 1177 eller bokningssystem) är användbara för personer med kognitiva eller motoriska svårigheter
- arbeta förebyggande för att hinder inte uppstår från början
Tillgänglighet måste alltid ses brett – det som underlättar för en person med funktionsnedsättning gynnar ofta alla. Det är en del av det som kallas universell utformning – att redan från början tänka inkluderande. Det gynnar både patienter och personalen och bidrar till bättre kvalité, effektiv resursanvändning och motverkar att individer och grupper exkluderas och diskrimineras.
Att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet. Ingen får behandlas sämre än någon annan. Diskriminering innebär att någon behandlas sämre än andra i en liknande situation på grund av ens kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är en särskild form av diskriminering. Det innebär att en verksamhet inte har gjort tillräckligt för att möjliggöra delaktighet, trots att det hade varit möjligt att anpassa.
Det kan exempelvis handla om att:
- att inte kunna ta sin in eller ta sig runt i lokaler då det saknas anpassning, och det finns inga hjälpmedel eller alternativ att erbjudna.
- inte få information i en form som är möjlig att förstå eller att information skickas ut på ett sätt som gör att patienten inte kan ta del av denna, trots att man vet att personen har en funktionsnedsättning som kräver anpassningar.
- rutiner och system som riskerar att stänga ute individer och grupper.
- inte få det stöd som krävs för att kunna delta på lika villkor.
- inte få ett likvärdigt bemötande.
Region Västmanland har en skyldighet att förebygga och motverka diskriminering. Det betyder att följa gällande lagstiftning och säkerställa ett likvärdigt bemötande gentemot invånare och patienter.
Alla som arbetar i regionens verksamheter har ett gemensamt ansvar att möta med värdighet och ta hänsyn till människors olika förutsättningar och behov.
Om en person upplever att hen blivit diskriminerad i kontakt med vården är det viktigt att informera patienten om sina rättigheter och stödja personen i att göra en anmälan.
- Kontakta mottagningen/verksamheten: Lämna synpunkter eller klagomål direkt till dem.
- Patientnämnden: Lämna synpunkter eller klaga på vården. Du går även lämna synpunkter för en närstående.
Diskrimineringsombudsmannen (DO): Anmäla diskriminering till DO Anmäla diskriminering - så här gör du | DO
- FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD)
- EU:s tillgänglighetsdirektiv
- Diskrimineringslagen (2008:567)
- Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), patientlagen (2014:821) och patientsäkerhetslagen (2010:659) och Socialtjänstlagen (SoL)
- Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen), lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet, och byggreglerna (PBL).
- Det nationella målet för funktionshinderspolitiken
- Region Västmanlands värdegrund och Hållbarhetspolicy med riktlinjer för hållbarhetsarbetet
För att stärka kompetensen inom funktionsrättsområdet och stöd i att arbeta personcentrerat finns flera utbildningar och resurser:
- Personcentrerad vård en kärnkompetens
- Film om personcentrerad vård – Personcentrerad vård – Tillsammans för en bättre vård
- Personcentrerat bemötande - Utbildning och checklistor Utbildning personcentrerat bemötande - Samverkanswebben eller FOU
- SKR - personcentrerat förhållningssätt: Information om hur vården kan bli mer personcentrerad. Sveriges Kommuner och RegionerKunskapsstyrning VårdRegion VästmanlandFunktionsrätt Skåne+3Kunskapsguiden+3Kunskapsguiden+3Sveriges Kommuner och Regioner+1Funktionsrätt Sverige+1
- Personcentrerad vård - En skrift som beskriver vad personcentrerad vård är. Den kan fungera som en gemensam kunskapsbas och inspirera i arbetet för ökad patientsäkerhet och vårdkvalitet. Det gäller både i klinisk vardag och i samarbetet mellan olika utbildningar på grundnivå och avancerad nivå personcentrerad vård 2019.pdf
- Funktionsrätt Sveriges patientföreträdarutbildning: En webbutbildning som ger kunskap om patientens rättigheter och hur man kan företräda dem. Funktionsrätt Sverige
- Kunskapsguiden: Erbjuder material om bemötande och delaktighet för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning. Kunskapsguiden
- Kunskapsguiden – Utbildningar om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Erbjuder webbaserade utbildningar för personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Fokuserar på rättigheter, bemötande och delaktighet. Kunskapsguiden+1Demenscentrum+1
- Socialstyrelsen – Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning
Ger vägledning om förskrivning och användning av hjälpmedel inom habilitering och rehabilitering. Via TT+5Socialstyrelsen+5Kunskapsguiden+5
- Funktionshindersguiden – Hjälpmedel för vuxna
Information om olika hjälpmedel och hur de kan förskrivas utifrån individuella behov.
- Diskrimineringsombudsmannen – kort film om diskriminering
Det här är diskriminering - Diskrimineringsombudsmannen – kort film röster om diskriminering
För att underlätta arbetet med funktionsrätt finns olika metoder och verktyg:
- Tillgänglighetsdatabasen (TD): Ger information om fysisk tillgänglighet i vardagen, inklusive vårdlokaler. Västra Götalandsregionen
- DART: Arbetar med kommunikationsstöd och alternativa pek- och styrsätt för digital delaktighet. Västra Götalandsregionen
- Bemötande utifrån mänskliga rättigheter - Region Västmanland: Riktlinjer för hur vårdgivare ska bemöta patienter med respekt för deras rättigheter. Region VästmanlandVästra Götalandsregionen
- Socialstyrelsen – Webbutbildningar inom funktionshinderområdet
Erbjuder utbildningar om förskrivning av hjälpmedel och hur patientens delaktighet påverkar nyttan av hjälpmedel.Kunskapsguiden+2Socialstyrelsen+2Via TT+2
- Habilitering.se – Material att ladda ner
Tillhandahåller material om samhällets stöd till personer med funktionsnedsättning, inklusive information om lagar och regler.Habilitering+1E-tjänster+1