Barnets rättigheter

Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och innehåller 54 artiklar. Sverige var ett av de första länderna som skrev under konventionen år 1990 och lovade därmed att följa den.

Enligt konventionen ska varje enskilt barn betraktas som kompetent och, så långt det är möjligt, som en självständig individ med egna mänskliga rättigheter. Den lyfter också fram barnets särskilda sårbarhet med behov av stöd och skydd från vuxna.

Det finns fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas i frågor som rör barn och som ska användas vid tolkning och utövandet av övriga rättigheter i konventionen.

Artikel 2 – Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Inget barn får diskrimineras, inte heller på grund av sina föräldrar.

Barnet och barnets föräldrar får inte diskrimineras utifrån ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt. Med ställning i övrigt menas bland annat socioekonomi och bostadsort.

Artikel 3 – Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa

Barn har och ges sämre möjligheter än vuxna att hävda sina intressen och rättigheter. Därför måste beslutsfattare och andra vuxna i första hand ta reda på och pröva vad som är barnets bästa inför beslut och åtgärder som rör och påverkar ett enskilt barn, en grupp barn eller barn i allmänhet. Det finns inget färdigt facit på vad som är barnets bästa varför en prövning behöver göras i varje specifikt sammanhang. Här kan du ta del av Region Västmanlands stöd Prövning av barnets bästa  (Instruktion 51350).

Artikel 6 – Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling utifrån sina unika förutsättningar

Rätten gäller under hela barndomen och omfattar den fysiska, sociala, moraliska och psykiska utvecklingen. Barnets rätt till utveckling är en helhetssyn på barnet varför samverkan mellan verksamheter och aktörer spelar en viktig roll.

Artikel 12 – Varje barn har rätt att vara delaktigt och uttrycka sin åsikt i alla frågor som rör barnet. Åsikten ska alltid respekteras och tas hänsyn till, utifrån barnets ålder och mognad.

Vi ska möjliggöra barnets rätt att vara delaktigt i alla frågor som rör det. Barns åsikter och erfarenheter är viktiga att ta del av i exempelvis olika förändrings- och utvecklingsarbeten samt inför åtgärder och beslut som rör ett enskilt barn, en grupp barn eller barn i allmänhet.

Att arbeta utifrån rättigheterna i barnkonventionen är att arbeta barnrättsbaserat.

Hur ser det ut i din verksamhet?

Gör en kartläggning genom att använda stödet i ledningssystemet Barnrättsbaserat arbete - enkel vägledning

Här kan du läsa mer om barnets rättigheter
Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter Svensk författningssamling 2018:2018:1197 (riksdagen.se)
Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige
Barnkonventionen - UNICEF Sverige | unicef.se
Barnombudsmannen - Barnombudsmannen
Barnets rättigheter | SKR

Barn har rätt till bästa uppnåeliga fysiska, psykiska och sexuella hälsa samt hälso- och sjukvård enligt artikel 24. Barn har också rätt till fysisk och psykisk rehabilitering och stöd om de utsatts för traumatiska händelser enligt artikel 39. Barn ska ha tillgång till en jämlik hälso- och sjukvård och tandvård och ska alltid bemötas med respekt (artikel 2). För att kunna vara delaktig i sin vård behöver vi ta reda på vad som är det enskilda barnets bästa, lyssna på barnets inställning och ge barnet begriplig och anpassad information (artikel 3,12,17). Barn har också rätt att få upprätthålla sin integritet och skyddas från alla former av våld (artikel 16,19). I bland annat i Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen, Tandvårdslagen och Patientdatalagen återfinns barnets rättigheter.

Enligt artikel 2 har barn rätt till likvärdiga villkor. Därför kan vissa barn behöva specifika insatser som andra barn inte får, vilket kallas positiv särbehandling. Exempel på sådana insatser kan vara att undersöka och analysera varför en viss grupp barn inte får vård i tid eller varför vissa barn inte tas till vård och behandling. Därefter går det att justera och kompensera handhavandet för att säkerställa att dessa barn inte behandlas ojämlikt jämfört med andra barn. Det kan också handla om att skapa rutiner så att yngre barn eller barn med funktionsnedsättning (artikel 23) får ta längre tid än möten med barn i allmänhet.

Genom förebyggande insatser har barn också rätt att skyddas från skadliga ämnen i miljön, skadliga substanser som tobak, alkohol, droger och narkotika (artikel 33).

Barnkonventionen lyfter även fram vikten av en god mödrahälsovård och rätten att som förälder få stöd i föräldrarollen som är en viktig del i att trygga barnets optimala utveckling, under hela uppväxten (artikel 5,18,24).

Enligt nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård (NOBAB) ska barnet

• i första hand vårdas i hemmet eller i öppenvård när så är möjligt utifrån medicinsk bedömning
• få ha föräldrar eller andra närstående med sig under hela sjukhusvistelsen, som också ska få stöd och hjälp att medverka i vården när det är för barnets bästa
• få begriplig information om sjukdom, behandling och vård utifrån sina förutsättningar, detsamma gäller barnets föräldrar
• vara delaktigt i beslut som gäller behandling och vård samt skyddas från onödiga medicinska behandlingar och undersökningar
• vårdas med andra barn inte med vuxna, för att kunna leka och aktivera sig och det ska inte finnas någon åldersbegränsning för besökare
• genom lek och skolundervisning i en gynnsam miljö, få stöd att utvecklas utifrån sina individuella behov med hjälp av specialutbildad personal
• få vård och behandling av personal som är specialutbildad för att arbeta med sjuka barn och barn med funktionsnedsättning
• ha kontinuitet i mötet med vård- och behandlingsteam, bli bra bemött med respekt för barnets integritet

Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd enligt bland annat Hälso- och sjukvårdslagens 5 kap 7§, när en viktig vuxen eller syskon får eller har en allvarlig sjukdom, skada, ett hälsofarligt beroende, har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld och övergrepp eller hastigt avlider.

Om barn inte får den hjälp de behöver i en svår livssituation kan de påverkas negativt både nu och i framtiden. Det gäller även om en närstående är ett minderårigt syskon. Svåra livssituationer påverkar barn så väl som föräldrars förmåga att skapa en trygg vardag. Vården ska därför alltid ta reda på och uppmärksamma om det finns barn som berörs av allvarliga händelser. I första hand ska information ges till de vuxna i barnets närhet men vid behov ska vården även kunna prata med barnet. Vården ska också ha kunskap om andra verksamheter och aktörer dit barnet och familjen kan vända sig för att få fortsatt stöd och hjälp.

Som stöd i arbetet finns en övergripande instruktion i ledningssystemet Barn som närstående – en vägledning för vårdpersonal och ett åtgärdskort i fickformar som beställs via hallbarhet@regionvastmanland.se. Berätta för barnen och Till barn och unga 0-18 år är foldrar som vänder sig till vuxna och barn och beställs eller laddas ner på svenska, finska, engelska, arbabiska och somaliska via kommunikationsplatsen.

Enligt barnkonventionens artikel 19 har alla barn rätt att skyddas från alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp. Det finns grupper av barn som löper ökad risk att utsättas för våld, däribland barn med funktionsnedsättning. Barn har också rätt att skyddas mot narkotika, sexuellt utnyttjande, handel med barn och annat utnyttjande (artikel 33, 34, 35, 36).

Ett av de viktigaste uppdragen vi har är att så tidigt som möjligt upptäcka barn som utsätts för våld så att de får det skydd och stöd de behöver. Anställda i vissa myndigheter och verksamheter, exempelvis inom hälso- och sjukvård och tandvård, som kommer i kontakt med barn är skyldiga att genast anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten enligt Socialtjänstlagen 19 kap 1§. Anmälningsplikten gäller inte bara anställda som till vardags träffar barn i sin verksamhet utan även de som i huvudsak träffar vuxna. På grund av vuxnas mående eller agerande kan barn i allra högsta grad påverkas negativt och fara illa.

Som stöd i arbetet finns en övergripande instruktion för orosanmälan Orosanmälan – misstanke om barn som far illa enligt SOL kap 19§1 med tillhörande blankett. Instruktionen Hot och våld i nära relationer belyser också barnets utsatthet för våld, tecken på våld samt hur barn kan frågas om våldsutsatthet.

På Kompetensplatsen finns onlineutbildningen  Vera – om hälso- och sjukvårdens och tandvårdens anmälningsplikt när barn far illa för anställda i Region Västmanland och Basprogram om våld mot barn och unga.

Medarbetare inom hälso- och sjukvården samt tandvården kan gå en tvådagarsutbildning till Barnrättspilot. Utbildningen ökar kunskapen om barnets rättigheter och ger förslag på hur arbetet kan tillämpas i vardagen. Barnrättspiloten ingår i ett nätverk som träffas fyra gånger per år för att få och dela information och erfarenheter med varandra.

Barnrättspilot - en utbildning om barnets rättigheter för medarbetare inom hälso- och sjukvården För anställda i Region Västmanland och anställda av verksamheter upphandlade av Regionen

Barnrättspilot inom hälso- och sjukvården/tandvården  Instruktion 62526

Utbildningar på Kompetensplatsen

• Barnets rättigheter enligt barnkonventionen
• Basprogram om våld mot barn och unga
• Vera – om hälso- och sjukvårdens och tandvårdens anmälningsplikt när barn far illa För anställda i Region Västmanland
• Barnrättspilot - en utbildning om barnets rättigheter för medarbetare inom hälso- och sjukvården För anställda i Region Västmanland och anställda i verksamheter upphandlade av Regionen
• Barn som anhöriga – Våga fråga! 

Inspelad föreläsning

• Barnets rättigheter som närstående. Vårdens vecka mot våld 2024-20241129 (45 min)

Andra aktörer

• Barnombudsmannen - Barnombudsmannen
• Barn som anhöriga - Nationellt kompetenscentrum anhöriga
• Barns rättigheter när de är med om undersökningar och behandlingar
• Bedöma barns mognad för delaktighet Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården (socialstyrelsen.se)
• Att samtala med barn (socialstyrelsen.se)
• Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa - Socialstyrelsen
• Att möta barn som kan vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck
• BRA-samtal
• HEM | NOBAB
• del-1---barnrättsperspektiv-på-inom--och-utomhusmiljö.pdf
• del-2---checklistor-för-barnrättsperspektiv-på-inom--och-utomhusmiljö.pdf
• Områden och teman - Kunskapsguiden Webb med kunskapshöjande produkter från Socialstyrelsen
• Institutet för mänskliga rättigheter
• MFoF (mfof.se) Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
• MUCF - Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
• Startsidan Myndigheten för delaktighet - MFD
• Nationella minoriteter - Minoritet.se Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk
• Barnets rättigheter | SKR
• Mina Rättigheter - Barnombudsmannen

Checklistor

• Hållbarhet i projekt

Instruktioner i ledningssystemet Centuri

• Barn som närstående - vägledning för vårdpersonal
• Orosanmälan – misstanke om barn som far illa enligt SOL kap 19§1
• Barnrättsbaserat arbete - enkel vägledning
• Barnrättspilot inom hälso- och sjukvården/tandvården
• Prövning av barnets bästa

Åtgärdskort Barn som närstående

• Beställs via hallbarhet@regionvastmanland.se

Foldrar Barn som närstående

• Beställs via Kommunikationsplatsen