Våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor
Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor är vanligt och det bidrar till ohälsa, ett stort mänskligt lidande samt höga kostnader för samhället. Hälso- och sjukvården och tandvården är skyldiga att arbeta för att upptäcka och bekämpa våldet. Alla har rätt till ett liv fritt från våld!
Begreppet mäns våld mot kvinnor kommer från Sveriges nationella strategi Att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och innebär arbete mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Våld utövas i alla samhällsklasser, åldrar och oavsett bakgrund. Det kännetecknas ofta av att personen som utsätts för våld har en nära relation och ofta starka emotionella band eller ett beroende till den som utövar våldet.
Oavsett vilken del av hälso- och sjukvården eller tandvården som du arbetar i möter du, direkt och indirekt, personer och patienter som utsatts eller utsätter någon för våld i nära relationer. Det kan vara den utsatta själv, närstående, barn som upplevt våld i sin familj eller de som tidigare har eller pågående utsätter sina närstående för våld.
Våld i nära relationer är ett utbrett folkhälsoproblem där var tredje kvinna och var femte man någon gång i livet har varit utsatt för våld i nära relationer. Var 10e barn har själva upplevt våld i hemmet och finns våld i familjen är 60% av barnen också utsatta för våld.
Ett liv fritt från våld är en mänsklig rättighet för både vuxna och barn. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer beskriver hälso- och sjukvårdens ansvar för arbetet. Region Västmanland är skyldiga att arbeta för att upptäcka våld, erbjuda vård och stöd, samverka med samt hänvisa till andra aktörer i samhället.
Upptäcka våld i nära relationer
”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill” (Per Isdal, 2001)
Med nära relation menas partnerrelationer, föräldrar/barn, syskon, andra släktingar.
Vad är våld i nära relation?
Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Det kännetecknas ofta av att den utsatta har starka emotionella band eller beroendeställning till förövaren. Ofta ökar våldets omfattning, intensitet och frekvens över tid.
Våldet kan bli en del av vardagen för den som är utsatt, våldet blir normaliserat. Det kan förenklat beskrivas som den utsattas försök att anpassa sig efter förövarens försök att upprätthålla och utöka kontrollen av den utsatta.
Många gånger präglas dessa relationer även av att den som utövar våld växlar mellan våld och värme, vilket innebär att mellan våldshandlingarna finns ånger, omtänksamhet och kärlek. Detta försvårar för den utsatta att lämna situationen.
Hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck har sin grund i en föreställning om att heder, eller socialt anseende, inbegriper ett kollektiv och inte bara individen. Där alla som ingår i kollektivet är ansvarig för kollektivets heder och inte enbart sin egen.
Det finns en rad olika beteenden som anses skada hedern, som är baseras på ett antal normer och regler som alla i kollektivet förväntas följa. Centralt är normer och regler kring flickors och kvinnors beteende som är kopplat till sexualitet. Även normer kring heterosexualitet och att en person ska gifta sig är centrala. Inom hederskontexter finns några särskilda uttrycksformer för våldet där barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av kvinnor och flickor är en del av våldet.
Prostitution och människohandel för sexuella ändamål
Prostitution är enligt brottsbalken när en person köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning. Ersättningen kan vara pengar, men även varor eller tjänster som alkohol, boende, presenter eller resor.
Maktordningar kopplade till kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomisk situation har betydelse för varför människor hamnar i och utnyttjas i prostitution. Ojämlikheten mellan säljare och köpare av sexuella tjänster bidrar till en ökad risk för att den som säljer sex blir utsatt för våld.
Människohandel kallas ofta för en modern form av slaveri och utgörs av handel och utnyttjande av andra människor för egen vinning. Människohandel för sexuella ändamål är ofta kopplat till prostitution, men det kan också röra sig om exempelvis tvångsäktenskap. Majoriteten av de som utsätts för människohandel för sexuella ändamål är kvinnor och flickor.
Särskild sårbarhet
Det finns grupper i befolkningen som enligt forskning i högre utsträckning är utsatta för våld. Till exempel barn, äldre, unga partnerrelationer, personer som lever i en hederkontext, personer i prostitution/har sex mot ersättning, personer med funktionsnedsättningar, HBTQI-personer, personer som lever i missbruk eller beroende, utlandsfödda kvinnor och personer som tillhör nationella minoriteter. Regionens verksamheter ska förebygga och motverka att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer. Det är viktigt att reflektera över det vid framtagande och revidering av verksamhetens rutiner för att alla patienter får sina rättigheter till skydd tillgodosedda. Det kan till exempel handla om att kunskapshöja personal, säkerställa språktolk eller andra former av kommunikationsmedel för att patienten ska förstå informationen samt ha rutiner för orosanmälan för barn under 18 år som är kända hos alla medarbetare.
I grupperna finns individer med olika behov och erfarenheter, vilket inte alltid behöver innebära att individen är våldsutsatt. Men det är viktigt att komma ihåg att individen kan tillhöra fler grupper vilket i sig kan innebära ökad risk för utsatthet.
Typer av våld
Typer av våld
Våld kan utövas i olika former:
Fysiskt våld - Knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad, skadad med vapen/tillhygge.
Psykiskt våld - Direkta eller indirekta hot, förlöjligande eller andra kränkningar. Hot om fysiskt våld eller att bli kontrollerad eller isolerad.
Sexuellt våld - Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till.
Materiellt våld - Personliga tillhörigheter eller saker/möbler/väggar som slås sönder, försvinner eller förstörs avsiktligt.
Latent våld - Innebär att den utsatta lever med en ständig rädsla eller oro för våld. Våldet kan vara ilska eller aggressivitet som visar sig i förövarens kroppshållning och kroppsuttryck, som upplevs som hot.
Ekonomiskt våld - Att inte tillåtas förfoga över sin egen ekonomi, att tvingas be om pengar, eller förmås att skriva under papper som får negativa ekonomiska konsekvenser, exempelvis tvingas ta lån eller gå i borgen för någon.
Försummelse - Personer som är beroende av andra för vård och omsorg kan utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande eller feldosering av medicin eller hjälpmedel, att inte få tillräcklig eller näringsriktig kost. Det kan handla om barn, personer med funktionsnedsättning eller äldre personer i behov av vård och omsorg i sin vardag.
Digitalt våld -Våld som utövas via digitala verktyg som mobiltelefon, dator eller surfplatta. Till exempel genom hotfulla meddelanden, att kontrollera hur någon förflyttar sig via GPS/platstjänster, eller hot om och/eller spridning av sexuella bilder på internet.
Våld mot husdjur - Det finns ett samband mellan våld mot djur och våld inom familjen. Våldsutövare som ofta utsätter djur för våld använder grövre och farligare våld jämfört med våldsutövare som inte brukar våld mot djur. Är djuret utsatt finns skäl att tro att våldet är på väg att trappas upp.
Tecken på våld
Tecken på våld
De omedelbara konsekvenserna av våldet är i huvudsak fysiska skador som kräver akut behandling och uppföljning, men våldet kan också ge mer långtgående konsekvenser. Tecken på våld och dess konsekvenser kan vara både fysiska och psykiska.
Exempel på fysiska tecken
- frakturer, blåmärken, sårskador, hjärnskakning, fysiska skador på könsorgan efter sexuellt våld
- kroniska smärttillstånd, psykosomatiska symptom (t.ex. stickningar, domningar, smärta mm.), mag- och tarmproblem, sömnsvårigheter
Exempel på psykiska tecken
- akut kris- eller stressreaktion
- PTSD, ångestsymptom, depression, självskadebeteende, substansbrukssyndrom, minnes- och koncentrationssvårigheter, förändrat beteende (t.ex. agressiv, inåtvänd)
Varningstecken
- flera skador som har olika ålder,
- skadorna stämmer inte överens med berättelsen, berättelsen ändras
- kontrollerande anhörig med som besvarar frågor åt patienten
- upprepade kontakter med diffusa åkommor
- sviktande föräldraförmåga och anknytningsproblematik mellan förälder och barn
Barnperspektiv
Barn och ungas utsatthet
Våld i familjen är en av de allvarligaste riskerna för barns hälsa och utveckling, särskilt om det samtidigt finns andra riskfaktorer. Våld finns ofta i kombination med psykisk ohälsa, missbruk och försummelse. Forskning visat att omkring 60 procent av barnen som lever i familjer där våld förkommer av och mot vuxna också själva är utsatta för direkt våld. Barn och unga som lever i familjer där våld förekommer tar även stor skada av att bevittna våldet.
För att kunna förebygga våld är det viktigt att tidigt upptäcka allvarliga svårigheter i familjen. Hos små barn är hjärnan under stark utveckling. Hos dessa små barn kan påfrestande upplevelser skapa en så kallad toxisk stress som kan forma hjärnan och påverka barnets utveckling och hälsa negativt.
Hos äldre barn kan påfrestande händelser i familjen skapa ett stresspåslag som är starkt kopplat till både fysisk och psykisk ohälsa.
Våld i ungas nära relationer
Olika former av våld förekommer även i ungas relationer. Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har nästan var femte ung person i åldern 16-24 år någon gång utsatts för systematiska kränkningar eller förödmjukelser, försök till inskränkning av frihet, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott av en nuvarande eller före detta partner.
Aktörer i samhället
Det finns många aktörer i samhället som har ett ansvar gällande personer som är utsatta för våld, barn som bevittnar våld samt våldsutövare. Nedan hittar du mer information om dessa.
Socialtjänst
Socialtjänst
Socialtjänsten ansvarar för att ge stöd och hjälp till våldsutsatta vuxna och barn, barn som bevittnat våld samt våldsutövare. Socialtjänsten utreder individens behov och erbjuder insatser/stöd. Stödet kan vara i form av råd och stödsamtal, ekonomiskt bistånd, stöd för ny bostad eller skyddsplacering.
Orosanmälan
Anställda på vissa myndigheter, inklusive hälso-och sjukvård samt tandvård, är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa, enligt Socialtjänstlagen kap 14 § 1 (SOL 14:1). Läs mer om orosanmälan i LÄNK
Hjälpa vuxen med kontakt till socialtjänst
Enligt föreskrifterna ska hälso- och sjukvård hjälpa en vuxen patient att få kontakt med socialtjänsten om denne samtycker till det. Det kan innebära att hitta rätt telefonnummer, att ringa tillsammans eller förmedla till socialtjänsten att de ska ringa upp patienten. Socialtjänst kan även bjudas in till vårdens verksamheter för ett första samtal.
Yrkesverksamma kan kontakta socialtjänsten för rådfrågning i specifika ärenden utan att uppge identitet på patienten.
Länsövergripande mottagningar: (Västerås socialtjänst är huvudman, Våld och hot - Västerås). Yrkesverksamma kan kontakta samtliga mottagningar för rådfrågning:
- Centrum mot hedersrelaterat våld: stöd för personer utsatta för hedersrelaterat våld (alla åldrar)
- Mika-mottagningen: stöd för personer med erfarenheter av prostitution/sex mot ersättning (över 18 år)
- Regionskoordinatorer mot prostitution och människohandel: stöd för personer med erfarenhet av prostitution/sex mot ersättning eller utsatta för människohandel.
- Kast-mottagningen: stöd för köpare av sexuella tjänster (över 18 år)
Polisen
Polisen
Polisen tar emot anmälningar och utreder brott. Motivera patienten att göra polisanmälan. Polisen kan med fördel komma till aktuell verksamhet för att upprätta anmälan.
Hälso- och sjukvården har ingen skyldighet att polisanmäla vid misstanke om brott mot barn, men möjligheten finns. En polisanmälan ersätter inte en orosanmälan till socialtjänsten.
Det går att ringa polisen för att konsultera i ärenden utan att uppge identiteten på den som utsatts för våld.
Läs mer på polisens hemsida: Våld i nära relationer | Polismyndigheten
Nationella stödlinjer för våldsutsatta, våldsutövare samt yrkesverksamma
Nationella stödlinjer för våldsutsatta, våldsutövare samt yrkesverksamma
Nationella stödlinjer för våldsutsatta och rådfrågning för yrkesverksamma
- Kvinnofridslinjen telefonnummer 020-50 50 50, stödlinje för utsatta för hot och våld. Öppet dygnet runt.
- Stödlinjen för män telefonnummer 020- 80 80 80. Stödlinje för mäns utsatta för hot och våld
- Stödlinjen för transpersoner telefonnummer 020-55 00 00. Stödlinje för transpersoner utsatta för hot och våld där personalen har transkompetens
- Rätt att välja telefonnummer 020- 57 70 70. Stödlinje för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (inte yrkesverksamma)
- Hedersförtryck.se telefonnummer 010-223 57 60. Stödlinje för yrkesverksamma för råd och stöd där personer är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
- Brottsofferjouren Stöd för brottsoffer, vittnen och anhöriga, telefonnummer 116 006
- Terrafem telefonnummer 020-52 10 10, stödlinje där utsatta kan få stöd i kris, juridisk rådgivning och praktisk hjälp. Kan ge stöd på 70 olika språk.
- Bris - Barnens Rätt i Samhället, telefonnummer 116 111, stödlinje för barn. Öppet dygnet runt.
- Bris stödlinjer för vuxna om barn 077- 150 50 50. För vuxna som vill ha stöd i hur du kan förändra ett barns situation till det bättre
- Unga relationer.se stödchatt för unga upp till 20 år.
- Killar.se har en chatt för killar som ger stöd till killar upp till 25 år. Det kan handla om relationer, våld och att må dåligt
Stödlinjer för våldsutövare:
- Välj att sluta telefonnummer 020 - 555 666, är en nationell telefonlinje dit personer som utövar våld kan ringa för att få stöd och hjälp.
- Preventell telefonnummer 020-66 77 88, är en nationell hjälplinje för personer som upplever att de tappat kontrollen över sin sexualitet, som kanske känner oro för tankar och handlingar, eller är rädd att göra sig själv eller andra illa.
Styrande dokument
Regionplan och budget 2025-2027
Uppdrag 8. ”Under 2025 ska regionstyrelsen stärka det systematiska arbetet med att förebygga och upptäcka våld i nära relationer, sexuellt våld och hedersproblematik”
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer
HSLF-FS 2022:39
Nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor
Feministisk politik för ett jämställt samhälle
Istanbulkonventionen
Istanbulkonventionen - Europeiskt avtal om våld mot kvinnor | Jämställdhetsmyndigheten
Kunskapsstöd och utbildningar
Här samlas inspelade föreläsningar arrangerade av Region Västmanland
- Vad kan hälso-och sjukvården och tandvården göra och vilket ansvar finns för våld i nära relationer_ Vårdens vecka mot våld 2024-20241126 (ca 45 min)
- Barnets rättigheter som närstående. Vårdens vecka mot våld 2024-20241129_ (45 min)
- Hedersrelaterat våld och förtryck - hur berör det oss_-20240307 (60 min)
- Vad är våld? - Grundläggande kunskap om våld och dess mekanismer 20231128 (20 minuter)
- Uppfinn inte hjulet igen - stöd och material som finns - 20231127 (20 minuter)
- Vad behöver vi göra? Om hälso- och sjukvården och tandvårdens ansvar 20231130 (20 minuter)
- Att ställa frågor om våld är inte så svårt, men vad gör jag av svaret - 20230307 (60 minuter)
Här finns onlineutbildningar från andra aktörer
- Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer (webbkursomvald.se)
- Hedersrelaterat våld och förtryck - hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen utbildning)
- Könsstympning av flickor och kvinnor (Socialstyrelsen utbildning)
- Webbutbildning om sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel (Jämställdhetsmyndigheten)
- Våld mot äldre (Socialstyrelsen utbildning)
Lär dig mer
Lär dig mer
Våld i nära relationer
- Webbstöd för vården - Nationellt centrum för kvinnofrid
- Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer
- Våld i nära relationer - Kunskapsguiden
- Våld i nära relationer - Socialstyrelsen
Hedersrelaterat våld och förtryck
- Hedersförtryck (hedersfortryck.se)
- Hedersrelaterat våld och förtryck - Socialstyrelsen
- Könsstympning och omskärelse av flickor och kvinnor - Socialstyrelsen
- Könsstympning av flickor och kvinnor - Kunskapsguiden
Prostitution och människohandel för sexuella ändamål
- Nationellt metodstödsteam mot prostitution och människohandel
- Prostitution och människohandel | Jämställdhetsmyndigheten
- Sexuellt våld, sexuell exploatering, prostitution och människohandel - Socialstyrelsen
- Sex mot ersättning – vuxna - Kunskapsguiden
- Sex mot ersättning och sexuell exploatering – barn och unga - Kunskapsguiden
Särskild sårbarhet
Särskild sårbarhet
Personer med funktionsnedsättning
- Brott och utsatthet bland personer med funktionsnedsättning - MFD
- Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning - Nationellt centrum för kvinnofrid
- Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning - Kunskapsguiden
Personer med skadligt bruk/beroende
- Om våldsutsatta kvinnor med missbruks- och beroendeproblem - Kunskapsguiden
- Missbruk och utsatthet för våld - Nationellt centrum för kvinnofrid
- Vem ser oss? En studie om kvinnor i missbruk- och beroendes upplevelser av våld i nära relation. (lansstyrelsen.se)
HBTQI-personer
- Hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer - Nationellt centrum för kvinnofrid
- Kunskap-och-erfarenheter-av-arbete-med-våldsutsatta-hbtq-personer.pdf (rfsl.se)
- Homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter - Kunskapsguiden
Äldre personer
- Våld mot äldre kvinnor - en forsknings- och kunskapsöversikt (uu.se)
- Våld mot äldre kvinnor - Nationellt centrum för kvinnofrid
Barn
- Våld mot barn - Kunskapsguiden
- Barn som upplever våld - Nationellt centrum för kvinnofrid
- Barnafrid - Linköpings universitet
- Våld & övergrepp - Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Ungas relationer
- Ungas utsatthet för våld - Nationellt centrum för kvinnofrid
- Våld i ungas nära relationer - Stiftelsen 1000 Möjligheter
- ungarelationer.se – Mår du dåligt av din relation?
Utlandsfödda kvinnor
Våldsutövare
Arbetssätt och praktiska verktyg
Region Västmanland har tagit fram stödmaterial i inom området.
Instruktioner
Hot och våld i nära relationer en regionövergripande instruktion för dig som arbetar i Region Västmanlands patientnära verksamheter och de privata hälso- och sjukvårdsaktörer som har avtal med Region Västmanland. Instruktionen är omfattande och kan med fördel användas som ett uppslagsverk.
Orosanmälan – misstanke om barn som far illa enligt SOL kap 14§1. En regionövergripande instruktion som beskriver agerandet kring anmälan av oro till socialtjänsten.
Åtgärdskort
Åtgärdskort i fickformat har tagits fram för att kunna användas av personal i vardagen
Ladda hem Åtgärdskort hot och våld i nära relation
Önskar du beställa åtgärdskort? Maila antal och var de ska skickas till hallbarhet@regionvastmanland.se
Onlineutbildning
En grundläggande utbildning om Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer finns att ta del av. Utbildningen kan genomgås i sin helhet för att ge en grundläggande kunskap, samt med syfte att kunna använda utbildningens avsnitt utifrån behov som ett "uppslagsverk". Ett material för diskussion på APT finns även att ta del av.
Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer (luvit.se) (interna utbildningskatalogen för Region Västmanlands medarbetare)
Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer (luvit.se) (externa utbildningskatalogen för samverkansparter och privata vårdgivare)
Basprogram om våld mot barn och unga (luvit.se) (onlineutbildning framtagen av Barnafrid, det nationella kunskapscentret för våld mot barn och unga)
Samordnare mot våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor
En samordnare finns inom verksamhet Hållbarhet som samordnar Region Västmanlands arbete. Vid behov av stöd till verksamheter eller utbildning kontakta samordnaren via hallbarhet@regionvastmanland.se
Till dig som chef
Till dig som chef
Då våld i nära relationer är vanligt förekommande är det troligt att medarbetare är eller har varit utsatta eller utövat våld i nära relationer. Vi vet att våld har stora konsekvenser på en persons hälsa, som också kan få betydande konsekvenser för arbetsförmågan. För våldsutsatta kvinnor ökar sjukfrånvaron med 20 procent. Varje år handlägger Försäkringskassan 11 000 ärenden som är kopplade till våld. Vilket gör det till en mycket angelägen fråga även för dig som chef.
- Stödmaterial för dig som chef som Sveriges kommuner och regioner tagit fram Våld i nära relation – stöd för dig som chef - SKR
- Jämställhetsmyndighetens webbkurs för dig som chef eller kollega Våld i nära relation - agera som chef eller kollega - Jämställdhetsmyndigheten
- Skriv ut
- Dela texten
- Ändrad den: 11 april 2025