Barnets rättigheter

Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och innehåller 54 artiklar som bildar en helhet. Sverige var ett av de första länderna som skrev under år 1990 och lovade därmed att följa konventionen.

Enligt barnkonventionen ska varje enskilt barn betraktas som kompetent och, så långt det är möjligt, som en självständig individ med egna mänskliga rättigheter. Den lyfter också fram barnets särskilda sårbarhet och behov av stöd och skydd.

Det finns fyra grundläggande principer i barnkonventionen som alltid ska beaktas i frågor som rör barn och som dessutom ska hjälpa till vid tolkning av varje enskild rättighet i konventionen.

Artikel 2 – Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Inget barn får diskrimineras på någon grund inte heller på grund av sina föräldrar/vårdnadshavare.

Det finns sju diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen men barnkonventionen uttrycker också att barnet inte får diskrimineras utifrån exempelvis bostadsort eller socioekonomisk ställning.

Artikel 3 – Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa

Att pröva vad som är barnets bästa innebär att bedöma vad som i första hand blir bäst för ett enskilt barn, en grupp barn eller barn i allmänhet. Det finns inget färdigt facit på hur omfattande prövningen ska vara eller vad som i alla frågor eller lägen är barnets bästa. Det gäller därför att göra en bedömning vid varje specifikt sammanhang. Viktig är att dokumentera vilka avväganden beslutet grundats på. Att pröva vad som är barnets bästa hänger tätt samman med artikel 12 nedan.

Artikel 6 – Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling utifrån sina unika förutsättningar

Rätten gäller under hela barndomen och omfattar såväl den fysiska som sociala, moraliska och psykiska utvecklingen. Barnets rätt till utveckling omfattar alla livsområden och är en helhetssyn på barnet varför samverkan mellan verksamheter och aktörer spelar en viktig roll.

Artikel 12 – Varje barn har rätt att vara delaktigt och uttrycka sin åsikt i alla frågor som rör barnet. Åsikten ska alltid respekteras och, utifrån barnets ålder och mognad, beaktas inför beslut eller åtgärder som rör barnet.

För att kunna ta reda på vad som är barnets bästa behöver vi lyssna till barnets eget perspektiv i frågor som rör barnet. Att göra barn delaktiga och lyssna in deras synpunkter gäller också när vi exempelvis ska bygga nytt eller förändra lokaler, erbjuda tjänster eller annat som även barn använder sig av. Barn är invånare och medskapare och viktiga i utvecklingen av våra verksamheter.

Sverige tog år 2010 fram en nationell strategi för att stärka barnets rättigheter. I den står att

• All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen
• Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang
• Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem
• Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken
• Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap
• Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter
• Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan
• Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn
• Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv

Att arbeta utifrån rättigheterna i barnkonventionen är att arbeta barnrättsbaserat.                         Hur ser det ut i din verksamhet?

Gör en kartläggning genom att använda stödet i ledningssystemet Barnrättsbaserat arbete - enkel vägledning

Här kan du läsa mer om barnets rättigheter
Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter Svensk författningssamling 2018:2018:1197 (riksdagen.se)
Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige
Barnkonventionen - UNICEF Sverige | unicef.se
Barnombudsmannen - Barnombudsmannen
Barnets rättigheter | SKR

Barn har rätt till hälsa, hälso- och sjukvård enligt artikel 24 samt rätt till fysisk och psykisk rehabilitering enligt artikel 39. Barn har rätt till en jämlik vård och att få rehabilitering vid behov, få begriplig och anpassad information, råd och stöd. Barn har också rätt att få upprätthålla sin integritet och ska skyddas från alla former av våld. Barn har naturligtvis också rätt att vara delaktiga i sin vård och därför måste vården alltid ta reda på vad som är det enskilda barnets bästa och lyssna på barnets inställning och åsikter. Inte bara en gång utan löpande under hela vårdprocessen. Barnets rättigheter återfinns bland annat i Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen, Tandvårdslagen och Patientdatalagen.

Barn har rätt till likvärdiga villkor enligt artikel 2. För att uppnå detta kan vissa barn behöva specifika insatser som andra barn inte får, vilket kallas positiv särbehandling. Exempel på sådana insatser kan vara att undersöka och analysera varför en viss grupp barn inte får vård i tid eller varför vissa barn inte tas till vård och behandling. Därefter går det att justera och kompensera handhavandet för att säkerställa att dessa barn inte behandlas ojämlikt jämfört med andra barn. Det kan också innebära att skapa rutiner som gör att vårdmöten med yngre barn, barn med särskilda behov eller barn med funktionsnedsättning får ta längre tid än möten med barn i allmänhet.

Genom förebyggande insatser har barn också rätt att skyddas från skadliga ämnen i miljön, skadliga substanser som tobak, alkohol, droger och narkotika samt få kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa.

Barnkonventionen lyfter även fram vikten av en god mödrahälsovård och rätten att som förälder få stöd i föräldrarollen som är en viktig del i att trygga barnets optimala utveckling, under hela uppväxten.

Enligt nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård (NOBAB) ska barnet

• i första hand vårdas i hemmet eller i öppenvård när så är möjligt utifrån medicinsk bedömning
• få ha föräldrar eller andra närstående med sig under hela sjukhusvistelsen, som också ska få stöd och hjälp att medverka i vården när det är för barnets bästa
• få begriplig information om sjukdom, behandling och vård utifrån sina förutsättningar, detsamma gäller barnets föräldrar
• vara delaktigt i beslut som gäller behandling och vård samt skyddas från onödiga medicinska behandlingar och undersökningar
• vårdas med andra barn inte med vuxna, för att kunna leka och aktivera sig och det ska inte finnas någon åldersbegränsning för besökare
• genom lek och skolundervisning i en gynnsam miljö, få stöd att utvecklas utifrån sina individuella behov med hjälp av specialutbildad personal
• få vård och behandling av personal som är specialutbildad för att arbeta med sjuka barn och barn med funktionsnedsättning
• ha kontinuitet i mötet med vård- och behandlingsteam, bli bra bemött med respekt för barnets integritet

Barn har enligt bland annat Hälso- och sjukvårdslagens 5 kap 7§, rätt att få information, råd och stöd av vården när en viktig vuxen får eller har en allvarlig sjukdom, skada, ett hälsofarligt beroende, har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld och övergrepp eller hastigt avlider.

Om barn inte får den hjälp de behöver i en svår livssituation kan de påverkas negativt både nu och i framtiden. Det gäller även om en närstående är ett minderårigt syskon. Svåra livssituationer påverkar barn så väl som föräldrars förmåga att skapa en trygg vardag. Vården ska därför uppmärksamma barn som berörs av allvarliga händelser och ge information till de vuxna i barnets närhet, samt kunna prata med barnet och hänvisa till andra aktörer som kan ge stöd.

Som stöd i arbetet för Region Västmanlands verksmheter finns en övergripande instruktion Barn som närstående – en vägledning för vårdpersonal i ledningssystemet. Det finns ett åtgärdskort i fickformar som minneshjälp som går att beställa via hallbarhet@regionvastmanland.se. Foldrar som vänder sig till både vuxna Berätta för barnen och barn Till barn och unga 0-18 år finns tillgängliga att beställa eller att ladda ner på svenska, finska, engelska, arbabiska och somaliska via kommunikationsplats.

Enligt barnkonventionens artikel 19 har alla barn rätt att skyddas från alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp. Artikel 33 anger rätten att som barn skyddas mot narkotika, artiklarna 34, 35 och 36 rätten till skydd mot sexuellt utnyttjande, handel med barn och annat utnyttjande.

Det finns grupper av barn som är extra utsatta däribland barn med funktionsnedsättning. Att så tidigt som möjligt upptäcka ett barn som utsätts för våld av någon form så att det får det skydd och stöd det behöver är ett av de viktigaste uppdragen vi har. Anställda i vissa myndigheter och verksamheter, exempelvis inom hälso- och sjukvård och tandvård, som kommer i kontakt med barn är därför skyldiga att genast anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1§. Anmälningsplikten gäller inte bara de som till vardags träffar barn i sin verksamhet utan även de som träffar vuxna där det finns oro för att barn, på grund av de vuxnas mående eller agerande, kan påverkas negativt och fara illa.

I Region Västmanland finns en övergripande instruktion för orosanmälan med tillhörande blankett i ledningssystemet samt i journalen Cosmic och tandvårdens T4 för de sam arbetar inom vården. Orosanmälan – misstanke om barn som far illa enligt SOL kap 14§1 - Instruktion 20086

Vera – om hälso- och sjukvårdens och tandvårdens anmälningsplikt när barn far illa Online på Kompetensplatsen, endast för anställda i Region Västmanland

Basprogram om våld mot barn och unga Online på Kompetensplatsen

Anmälan till socialtjänsten vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa - Socialstyrelsen

Anmäla oro för barn – Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare

Barn som upplever våld - Uppsala universitet  Fakta och forskning om våld

Barnombudsmannen: "Om hon bara hade frågat"  Film från Barnombudsmannen

Om könsstympning - Kunskapsguiden

Hälso- och sjukvård - Könsstympning.se

Medarbetare inom hälso- och sjukvården samt tandvården kan gå en tvådagarsutbildning till Barnrättspilot som går att anmäla sig till via Kompetensplatsen. Utbildningen ökar kunskapen om barnets rättigheter och ger praktiska tillämpningsförslag. Efter utbildningen ska Barnrättspiloten informera sin chef och kollegor om barnrättsperspektivet. Alla i verksamheten ansvarar för att arbeta barnrättsbaserat. Barnrättspiloterna ingår i ett nätverk som träffas fyra gånger per år för att dela information och erfarenheter.

Barnrättspilot - en utbildning om barnets rättigheter för medarbetare inom hälso- och sjukvården - Endast för anställda i Region Västmanland

Barnrättspilot inom hälso- och sjukvården/tandvården - Instruktion 62526

• Regionens policy och riktlinje
• Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige
• Föreskrifter (BSN – Våld)
• Instruktioner
  • Prövning av barnets bästa - Instruktion 51350
  • Orosanmälan – misstanke om barn som far illa enligt SOL kap 14§1 - Instruktion 20086
  • Barn som närstående - vägledning för vårdpersonal- Instruktion 41992
  • Barnrättspilot inom hälso- och sjukvården/tandvården - Instruktion 62526

Onlineutbildningar

• Barnets rättigheter enligt barnkonventionen
• Basprogram om våld mot barn och unga
• Vera – om hälso- och sjukvårdens och tandvårdens anmälningsplikt när barn far illa – endast för anställda i Region Västmanland
• Barnrättspilot - en utbildning om barnets rättigheter för medarbetare inom hälso- och sjukvården – endast för anställda i Region Västmanlan

 Föreläsningar

• Barnets rättigheter som närstående. Vårdens vecka mot våld 2024-20241129 (45 min)

Andra aktörer

• Barnombudsmannen - Barnombudsmannen
• Barn som anhöriga - Nationellt kompetenscentrum anhöriga
• Barns rättigheter när de är med om undersökningar och behandlingar
• Bedöma barns mognad för delaktighet Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården (socialstyrelsen.se)
• Att samtala med barn (socialstyrelsen.se)
• Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa - Socialstyrelsen
• Att möta barn som kan vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck
• BRA-samtal
• HEM | NOBAB
• del-1---barnrättsperspektiv-på-inom--och-utomhusmiljö.pdf
• del-2---checklistor-för-barnrättsperspektiv-på-inom--och-utomhusmiljö.pdf
• Områden och teman - Kunskapsguiden – Webb med kunskapshöjande produkter från Socialstyrelsen
• Institutet för mänskliga rättigheter
• MFoF (mfof.se) – Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
• MUCF - Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
• Startsidan Myndigheten för delaktighet - MFD
• Nationella minoriteter - Minoritet.se – Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk
• Barnets rättigheter | SKR
• Mina Rättigheter - Barnombudsmannen

Checklistor

Instruktion/vägledning

• Barn som närstående - vägledning för vårdpersonal
• Orosanmälan – misstanke om barn som far illa enligt SOL kap 14§1
• Barnrättsbaserat arbete - enkel vägledning
• Barnrättspilot inom hälso- och sjukvården/tandvården
• Instruktion Barn som inte tas med till vårdbesök

 Åtgärdskort

• Beställs via mig

Informationsmaterial

• Beställs via Kommunikationsplatsen