Basala hygienrutiner FAQ

Händerna ska desinfekteras med handdesinfektionsmedel före och efter patientkontakt, före rent arbete och efter orent arbete samt före och efter användning av handskar.

• När händerna är synligt förorenade eller kan antas vara smutsiga ska de tvättas med tvål och vatten.
• Efter vård av patient med konstaterad eller misstänkt magsjuka ska händerna tvättas med tvål och vatten och vara torra innan handdesinfektion.
• Underarmar och händer ska hållas fria från armbandsur, smycken, bandage, förband, stödskenor eller motsvarande.
• Handkräm ska användas vid behov för att förebygga torra och nariga händer. Skadad hudbarriär medför ökad risk för smittspridning.

Läs mer om basala hygienrutiner i Vårdhygieniska riktlinjer i Region Västmanland.

När du tar handskar ur handskpaketet utan att desinfektera händerna innan så riskerar du att kontaminera handskpaketet och handskarna som ligger i paketet. Du riskerar då att kontaminera handsken innan du har satt den på handen och dessutom kontaminera handskarna för de som ska ta handskar efter dig. Om det går hål på handsken och händerna inte är desinfekterade finns risk att bakterier läcker ut.

Reglerna för basala hygienrutiner gäller även för städpersonal och personal som arbetar i vårdnära service (VNS) i samband med arbete städ, tvätt- eller förrådshantering på vårdenhet.

Sår på händerna medför ökad risk för smittspridning – både till patienter och till den vårdpersonal som har skadad hud.

Du ska inte arbeta i patientnära vård vid handeksem, infekterade sår, färska och djupa sår på händerna, nagelbandsinfektioner eller dylikt. Vid hudproblem som engagerar händerna tag kontakt med din chef som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas.

Det är inte tillåtet att ha tejp, plåster eller förband på händer och underarmar. För att det ska vara möjligt att genomföra korrekt handhygien måste händer och underarmar vara fria från främmande material.

För att det ska vara möjligt att genomföra korrekt handhygien måste händer och underarmar vara fria från främmande material, det vill säga armbandsur, smycken, bandage, stödskenor eller motsvarande. Naglarna ska vara korta och fria från konstgjort material.

Du får inte ha klocka på armen, eftersom klockan förhindrar korrekt handhygien. Det ska finnas väggklocka med sekundvisare på vårdrum där det behövs.

Har du oläkta tatueringar som är synliga på händer och/eller underarmar får du inte arbeta eftersom oläkta tatueringar är som ett sår och du inte kan utföra en korrekt handdesinfektion. Läkta tatueringar innebär inget hinder för vårdarbete.

Så länge något kan lossna från hud/naglar förhindrar det korrekt handdesinfektion. Det innebär att när du gjort en hennatatuering på händer och underarmar måste den påmålade färgen ha ramlat av innan du kan arbeta.

Stödstrumpa på arm eller hand- och armskena får inte användas i patientnära vård. För att det ska vara möjligt att genomföra korrekt handhygien måste händer och underarmar vara fria från främmande material.

För att det ska vara möjligt att genomföra korrekt handhygien måste händer och underarmar vara fria från främmande material. Det finns inga ortoser som kan användas i patientnära arbete.

Det är inte tillåtet att ha tejp, plåster eller förband på händer och underarmar. För att det ska vara möjligt att genomföra korrekt handhygien måste händer och underarmar vara fria från främmande material.

För att det ska vara möjligt att genomföra korrekt handhygien måste naglarna vara korta och fria från konstgjort material. Nagellack och nagelsmycken är att betrakta som konstgjort material. Lacket utgör en risk för ansamling av smuts och mikroorganismer i de sprickor och flagor som uppstår i samband med mekanisk slitning och åverkan av handdesinfektionsmedel. Inte heller ofärgat nagellack är därför tillåtet vid patientnära vårdarbete.

Personer som inte arbetar patientnära behöver inte följa regler för klädsel. Personal som rör sig i vårdmiljö där smittrisk föreligger bör dock följa klädreglerna. Korrekt klädsel och god följsamhet till övriga hygienrutiner har dessutom ett stort signalvärde för både annan personal och patienter som befinner sig i lokalerna, varför det finns ett värde i att även till exempel personal i en reception följer klädreglerna.

Engångsplastförklädet är vätsketätt och eftersom det bara används en gång vet man att det alltid är rent.

Plastförklädet blir kontaminerat med smittämnen i samband med vårdmomentet. Om du går ut i korridoren för att hämta material riskerar du att kontaminera korridor, skåp och förråd.

Undantag från denna regel är:
- när du går till sköljrummet med smutsigt gods som bäcken och tvättfat,
- vid vissa situationer, till exempel när patient gångtränar i korridor
- vid transport av svårt sjuk patient som behöver vård under transport.

Du ska aldrig rutinmässigt ha handskar på dig när du transporterar en patientsäng eller en brits.

Användningen av handskar och förkläde skiljer sig inte vid vård av patient med eller utan MRSA. Det innebär att du ska använda handskar vid risk för kontakt med kroppsvätska och du ska använda plastförkläde vid risk för kontaminering av arbetsdräkt.

Stänkskydd som visir eller munskydd med visir/skyddsglasögon ska användas vid risk för stänk mot ansiktet, till exempel vid sugning av luftvägar eller manuell rengöring av instrument. Visir kan även användas i  kombination med munskydd klass llR vid risk för smitta från patient/brukare till personal.

Plastförkläde används för att skydda arbetsdräkten från smuts och smittämnen. Plastförkläde behövs inte om arbetsdräkten inte vidrör patienten/brukaren eller den patientnära miljön (till exempel säng eller nattduksbord).

Har du oläkta tatueringar som är synliga på händer och/eller underarmar får du inte arbeta eftersom oläkta tatueringar är som ett sår och du inte kan utföra en korrekt handdesinfektion. Läkta tatueringar innebär inget hinder för vårdarbete.

Så länge något kan lossna från hud/naglar förhindrar det korrekt handdesinfektion. Det innebär att när du gjort en hennatatuering på händer och underarmar måste den påmålade färgen ha ramlat av innan du kan arbeta.

Örhängen och andra smycken i piercade hål kan bäras om de inte hänger ner i arbetsfältet. Vissa verksamheter kan ha speciella regler om smycken inklusive piercing. Ofta handlar det då om andra skäl än hygienaspekter. Ur en vårdhygienisk synpunkt finns inget förbud mot att arbeta i patientnära vård med en välläkt piercing oavsett var den sitter. Det finns därför inget generellt förbud mot piercing.

En välläkt piercing utgör inte någon smittrisk förutsatt att personen är noga med sin handhygien. En oläkt eller infekterad piercing kan utgöra en risk både för den som bär en piercing och för patienterna. Vid infektioner i anslutning till piercing måste individuell bedömning göras i varje enskilt fall. Kontakta din chef för diskussion.

Ja, om halsbandet inte hänger ner i arbetsfältet. Vissa verksamheter kan ha speciella regler om smycken. Ofta handlar det då om andra skäl än hygienaspekter.

Stödstrumpa på arm eller hand- och armskena får inte användas i patientnära vård. För att det ska vara möjligt att genomföra korrekt handhygien måste händer och underarmar vara fria från främmande material.

Håret får vara hur långt som helst under förutsättning att det sätts upp eller täcks vid vårdarbete så det inte hänger ner eller stör i arbetsfältet. Håret får inte förhindra att skyddsutrustning används på ett korrekt sätt, till exempel genom att ett andningsskydd inte sluter tätt.

På vissa arbetsplatser såsom storkök, operationsavdelning och sterilcentral krävs hårskydd.

Ja, men under förutsättning att det kan sättas upp eller täckas vid vårdarbete så det inte hänger ner eller stör i arbetsfältet. Skägg får inte heller förhindra att skyddsutrustning används på ett korrekt sätt till exempel genom att ett andningsskydd inte sluter tätt.

Huvudduk ska fästas så den inte hänger ner i arbetsfältet. Nerhängande delar ska vara instoppade under arbetsdräkten. Huvudduk får inte förhindra att skyddsutrustning används på ett korrekt sätt till exempel genom att ett andningsskydd inte sluter tätt.

Metoden för PPM BHK är nationell. Den sammanslagna procentsiffran är inte ett medelvärde av de ingående 8 värdena, utan talar om hur många av observationerna som utgjordes av personer som gjorde rätt i samtliga 8 steg.

Den sammanslagna procentsiffran svarar alltså på frågan; hur stor är sannolikheten att en patient får träffa en vårdpersonal som följer basala hygienrutiner och klädregler? Ur patientens synvinkel utgör varje vårdpersonal som inte följer samtliga basala hygienrutiner och klädregler fullt ut en risk för vårdrelaterad smitta.