Strukturerad Egenmonitorering
Med stöd av egenmonitorering förbättras möjligheten för patienten, att med hjälp av digital teknik, mäta sina värden när och var det passar patienten. Patienten får bättre koll på sitt hälsotillstånd och ges möjlighet att bli mer delaktig i sin hälsa.
Det sker en hel del manuell egenmonitorering i vår region – ett exempel är när patient med hypertoni införskaffar egen blodtrycksmätare och delar sina mätvärden till vården via ett fysiskt papper eller via 1177.se.
Det regionen nu planerar för är att införa Strukturerad Egenmonitorering, vilket innebär att vården ges tillgång till patientens egentagna mätvärden på ett mer strukturerat och överenskommet sätt, via Cosmic, och kan därmed arbeta mer proaktivt och individanpassat. Försämringar gällande en patients hälsa kan undvikas eller fångas tidigt, vilket kan bidra bland annat till att förebygga akuta tillstånd, undvika inläggning på sjukhus, minska antalet vårddygn och fysiska vårdkontakter.
Man kan nyttja Strukturerad Egenmonitorering till:
- Kroniskt sjuka: monitorering över längre tid; till exempel vid Hjärtsvikt, KOL, Astma, Hypertoni, Diabetes
- Specialistvård: monitorering över kortare tid; till exempel i samband med fosterövervakning, inför en operation, under en utredning
- Levnadsvaneförändringar: monitorering över kortare tid; till exempel för viktnedgång, träning, alkoholvanor, rökavvänjning
- Hälsofrämjande syfte: att förhindra eller förskjuta negativa hälsotillstånd hos individ, d v s innan vederbörande blir patient
Egenmonitorering vs Distansmonitorering
Vad är skillnaden mellan Egenmonitorering och Distansmonitorering?
I målbilden för HOS 2029 beskrivs det så här:
"Egenmonitorering gör att patienterna själva kan följa sin sjukdom vilket även möjliggör för dem att få större kunskap om och ta större ansvar för sin sjukdom. Egenmonitorering gör det också möjligt att samla data som underlag för beslut om vidare behandling i kontakt med sin vårdgivare.”
"Distansmonitorering är när en patients medicinska tillstånd kan följas av vården i realtid dygnet runt utanför sjukhus eller vårdinrättning. Distansmonitorering blir på så sätt en del av det virtuella sjukhuset.”
Egenmonitoreringslösningen innefattar inte Distansmonitorering eller övervakning av patienter i kritiska tillstånd.
Varför Egenmonitorering?
Bakgrund
- Ett verktyg i omställningen till Nära vård
Politikerna nämner Egenmonitorering som ett framtida digitalt verktyg som kan bidra i omställningen till nära vård - Ger oss ökad möjlighet att hantera/bemöta det ökade vårdbehovet (den demografiska utvecklingen)
- Möjliggöra proaktivitet och prevention (Hälsovård vs Sjukvård)
- Hälso- och sjukvårdens målbild 2029 (HoS2029)
- Egenmonitorering är en identifierad verksamhetsutvecklingsinsats
- Invånarundersökning 2023 genomförd där det framkom att våra invånare förväntar sig möjligheten att erbjudas egenmonitorering av kroniska sjukdomar - Beslut
Hälso- och sjukvårdsledningen tog ett samlat grepp 2023 och startade ett projekt för att införa Strukturerad Egenmonitorering där vården ges tillgång till patientens data, via Cosmic. Tillsammans med vårdpersonal och patienter ska projektet arbeta fram hållbara arbetsmetoder som fungerar nu och framåt.
Identifierade nyttor
För patient:
- Bidrar till större kunskap om sitt hälsotillstånd/sjukdom
- Motiverar till egenvård, egenkontroll och egenansvar
- Förhindrar akuta hälsotillstånd
- Skapar trygghet och delaktighet
- Bidrar till ökad livskvalitet
- Platsoberoende
För vårdpersonal:
- Hälsodata finns åtkomligt via Cosmic
- Bidrar till att kunna hantera en större patientmängd
- Preventivt arbetssätt; upptäcker försämringar och vidtar åtgärder tidigare
- Lättare att identifiera och prioritera patienter med störst behov
- Hitta rätt måldos snabbare
För samhället:
- Bidrar till att möta de demografiska utmaningarna
- Möjlighet att hantera större patientflöden
- Möjliggör nära och jämlik vård & omsorg
- Bättre för miljön (minskade resor)
Egenmonitoreringsprojektet
Projektets omfattning
- Ta fram ett koncept för Strukturerad Egenmonitorering tillsammans med berörda verksamheter
- Projektet kommer sträcka sig över en 3-årsperiod (vad händer nu, i närtid och i framtid)
- År 1: starta ett införande av Strukturerad Egenmonitorering i begränsad omfattning och utöka succesivt
- Införandet genomförs etappvis där löpande utvärdering sker innan nästa etapp påbörjas.
Identifierade diagnosområden / hälsotillstånd
- Hjärtsvikt
- KOL
- Astma
- Hypertoni
- Diabetes typ 2
- Nyopererad (tidigare utskrivning)
- Invånare i risk (hälsofrämjande syfte)
Syfte med projektet
Genom nya arbetsformer och med hjälp av modern teknik:
- Patient ska kunna mäta sina värden när det passar dem och där de befinner sig
- Patient ska inte vara kvar på sjukhus längre än nödvändigt, och i vissa fall inte behöva läggas in
- I hälsofrämjande syfte
Effektmål
Effektmål 1: Hälsofrämjande insats som möjliggör färre vårdkontakter och kortare vårdtider för grupper med Strukturerad Egenmonitorering
Effektmål 2: Med hjälp av Strukturerad Egenmonitorering ges patient/invånare möjlighet att öka kunskapen om det egna hälsotillståndet
Styrgrupp
Henrik Nilsson Drott – Projektägare, Verksamhetschef Vårdutveckling IT
Maria Kättström – Medicinsk rådgivare Vårduppdrag Västmanland
Camilla Skoglund Andersson –Verksamhetschef Medicinkliniken
Magnus Loman – Verksamhetschef Hjälpmedelscentrum
Henrik Mansfeld – Verksamhetschef Medicinsk Teknik
Christofer Papinski – Objektägare Elektronisk journal
Linda Fasth – Förvaltningsdirektör, Förvaltningen för digitaliseringsstöd
Roger Ärleskog – Ekonomichef Förvaltningsledningen (HSF)
Linda Nilsson – Projektledare
Etapp 1
- Genomföra nulägesanalyser för de områden/patientgrupper som styrgruppen fattat beslut om. Dessa är KOL och Astma. Dessa genomförs tillsammans med involverad vårdpersonal.
Intervjuer genomförs med patienter som ges möjlighet att förmedla hur de upplever nuläget samt deras syn på Strukturerad Egenmonitorering - Ta fram ett koncept för hur Region Västmanland ska erbjuda och jobba med Strukturerad Egenmonitorering
- Starta ett införande av Strukturerad Egenmonitorering för KOL och Astma för att allt eftersom utöka områden/patientgrupper i totalt tre etapper
- Deltagande verksamheter Etapp 1:
- Skinnskatteberg vårdcentral
- Viksäng-Irsta vårdcentral
- Lungmottagningen Västerås
Första patienterna i etapp 1 beräknas ansluta till Egenmonitoreringslösningen i slutet av Q4 2025.
Upphandling av teknisk egenmonitoreringslösning
Innehåll upphandlad Egenmonitoreringslösning
- En vårdgivarportal med integration till Cosmic
- En patientportal i form av en mobilapp
- Grundutbud* (mätning):
- Blodtryck, Puls, Saturation, Vikt, Temperatur, Spirometri, Blodsocker, Formulär
*kan användas var för sig eller i olika kombinationer - Egenmonitoreringsmallar:
- Vid start finns mallar för Hjärtsvikt, Hypertoni, KOL, Diabetes typ 2
- Möjlighet att skapa egna egenmonitoreringsmallar utöver ovan
- Gränsvärden kan anpassas efter patientens individuella behov - Mätutrustning med Bluetooth
- Blodtrycksmätare, Våg, Aktivitetsarmband, Pulsoximeter, Termometer, Blodsockermätare, Sömnsensor, Spirometri - Leverans av mätutrustning från leverantör till patient
- Kom-igång-stöd till patient i hemmet beställs vid behov
- Teknisk support till patient
- Teknisk support till vårdpersonal
Regioner som ingick i upphandlingen
- Region Kalmar län (värdregion)
- Region Kronoberg
- Region Värmland
- Region Västmanland
- Region Östergötland
- SUSSA-gruppen (är med på option, 8 st då Dalarna inte deltagit)
Leverantör Egenmonitoreringslösning
- Leverantören Cambio, som levererar journalen Cosmic till regionen sedan lång tid tillbaka, vann upphandlingen av en Egenmonitoreringslösning. Cambio har en underleverantör som heter ImagineCare och det är deras Egenmonitoreringslösning som vi kommer att använda oss av. Lösningen är utvecklad tillsammans med vårdpersonal för att säkerställa en användarvänlig lösning
- I vår region ska vi integrera Egenmonitoreringslösningen med Cosmic, vilket innebär att du som jobbar med egenmonitorering kommer åt Egenmonitoreringslösningen när du är inloggad i Cosmic
- Vill du veta mer om ImagineCare kan du läsa mer på deras webbsida
Frågor om projektet
Har du frågor om projektet Strukturerad Egenmonitorering? Kontakta gärna oss!
Projektägare
Henrik Nilsson Drott
henrik.drott@regionvastmanland.se
Projektledare Verksamhet
Linda Nilsson
linda.nilsson@regionvastmanland.se
Delprojektledare Teknik
Åsa Milberg
asa.milberg@regionvastmanland.se