Bemötande utifrån mänskliga rättigheter

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter är varje människa under 18 år, barn som ska betraktas som kompetenta och så långt möjligt, självständiga individer, med egna rättigheter. Barnkonventionen lyfter även fram barnets särskilda sårbarhet och behov av stöd och skydd. Den är svensk lag sedan 1 januari 2020 och de närmare 62 000 barn som bor i Västmanland och andra barn som vistas här har alla samma rättigheter.

Vissa rättigheter återfinns i Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen, Tandvårdslagen och i Patientdatalagen. Det gäller exempelvis rätten att få tillgång till jämlik vård och vid behov rehabilitering, få sitt bästa bedömt, att få begriplig och anpassad information, rätten till råd och stöd, vara delaktig i sin vård, upprätthålla sin integritet och att skyddas från alla former av våld.

Tipsa gärna barn och unga du möter om att ta del av sina rättigheter inom vården via 1177

För dig som är barn eller ung: Filmer om dina rättigheter i vården - 1177

Barnkonventionen lyfter även fram vikten av en god mödrahälsovård och att ge föräldrar stöd i sin föräldraroll som en del i att trygga barnets optimala utveckling, under hela uppväxten. Barn har också rätt att genom förebyggande insatser skyddas från skadliga ämnen i miljön, skadliga substanser som tobak, alkohol, droger och narkotika samt få undervisning om sexuell och reproduktiv hälsa.

Eftersom barn har rätt till likvärdiga villkor så kan vissa barn vara i behov av så kallad positiv särbehandling. Det kan till exempel handla om att kartlägga varför en viss grupp individer inte får vård i tid i förhållande till den stora majoriteten eller att uppmärksamma varför vissa barn inte kommer till vård och behandling eller inte följer de medicinska behandlingsråden som ges. Det kan också handla om att verksamheten har rutiner för att vårdmöten med yngre barn, barn med särskilda behov eller barn med funktionsnedsättning får ta längre tid än vårdmöten med barn i allmänhet.

Barn som är patient

Enligt Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård (NOBAB) som också följer barnkonventionen, ska barnet:

• i första hand vårdas i hemmet eller i öppenvård när så är möjligt utifrån medicinsk bedömning
• få ha föräldrar eller andra närstående med sig under hela sjukhusvistelsen, som ska få stöd och hjälp att medverka i vården när det är för barnets bästa
• få begriplig information om sjukdom, behandling och vård utifrån sina förutsättningar, detsamma gäller barnets föräldrar
• vara delaktigt i beslut som gäller behandling och vård och skyddas från onödiga medicinska behandlingar och undersökningar
• vårdas med andra barn inte med vuxna, för att kunna leka och aktivera sig och det ska inte finnas någon åldersbegränsning för besökare
• genom lek och skolundervisning i en gynnsam miljö, få stöd att utvecklas utifrån sina individuella behov med hjälp av specialutbildad personal
• få vård och behandling av personal som är specialutbildad för att arbeta med sjuka barn och barn med funktionsnedsättning
• ha kontinuitet i mötet med vård- och behandlingsteam, bli bra bemött med respekt för barnets integritet

Barn som är närstående

Barn har enligt bland annat Hälso- och sjukvårdslagen rätt att få information, råd och stöd av vården när en viktig vuxen får/har en allvarlig sjukdom, skada, ett hälsofarligt beroende, har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld/övergrepp eller hastigt avlider. Om barn inte får information och den hjälp de behöver i en svår livssituation finns stor risk att de påverkas negativt både här och nu men även fortsatt i vuxen ålder. Risken är densamma om barnets närstående är ett minderårigt syskon. Att hamna i svåra livssituationen påverkar inte bara barn utan även föräldraförmåga och vuxnas förutsättningar att orka upprätthålla en trygg vardag. Därför ska vården uppmärksamma om det finns barn som berörs, kunna ge information till de vuxna att prata med sina barn men även kunna prata med barnet/barnen och vid behov hänvisa barn och familj till aktörer som kan ge dem rätt stöd i form av samtal, gruppverksamhet eller andra insatser. Som stöd i arbetet med barn som närstående för vården finns en övergripande vägledning i ledningssystemet och ett åtgärdskort i fickformar som minneshjälp. Förutom information på 1177 finns foldrar på flera olika språk, som vänder sig till både vuxna ”Berätta för barnen” och barn ”Till barn och unga 0-18 år”, på Region Västmanlands kommunikationsplats.

Misstanke om att barn far illa

Hälso- och sjukvården är en viktig aktör för tidig upptäckt av barn som utsätts för våld. Medarbetare inom hälso- och sjukvård, tandvård, elevhälsovård med flera är enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1§ skyldiga att genast anmäla oro till socialtjänsten redan vid misstanke om att ett barn far illa. Anmälningsplikten gäller inte bara de som i sin vardag träffar barn som patienter utan även de som träffar vuxna patienter där det finns barn som på grund av de vuxnas mående eller agerande kan påverkas negativt. Som stöd finns en övergripande instruktion för orosanmälan och en tillhörande blankett i ledningssystemet. Blanketten finns även i journalen Cosmic och tandvårdens T4.

Barnrättspiloter

I Region Västmanland finns medarbetare inom hälso- och sjukvården och tandvården som har gått regionens tvådagarsutbildning till Barnrättspilot. Utbildningen går att söka via Komptensplatsen och ska ge ökad kunskap om rättigheterna samt förslag på och diskussion om praktisk tillämpning. Barnrättspiloten ska efter utbildningen lyfta barnrättsperspektivet i sin verksamhet genom att informera sin chef och övriga medarbetare i frågan. Alla ansvarar på olika sätt för att arbeta barnrättsbaserat i verksamheten. Barnrättspiloterna ingår i ett nätverk som träffas fyra gånger/år för att få information och påfyllnad av kunskap. Här lyfts och sprids även genomförda aktiviteter och erfarenheter.

Stöd i arbetet

Barn som närstående - vägledning för vårdpersonal 

Orosanmälan – misstanke om barn som far illa enligt SOL kap 14§1

Barn som anhöriga - Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa - Socialstyrelsen

Barnrättsbaserat arbete - enkel vägledning

Barnkonventionen - om barnets rättigheter - 1177 Vårdguiden

Barns och vårdnadshavares rättigheter i vården - 1177 Vårdguiden

Att prata med barn när en närstående är allvarligt sjuk - 1177 Vårdguiden

Barn som söker hälso- och sjukvård – Meddelandeblad (socialstyrelsen.se)

Bedöma barns mognad för delaktighet Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården (socialstyrelsen.se)

Att samtala med barn (socialstyrelsen.se)

Barns rättigheter när de är med om undersökningar och behandlingar

Barnrättspilot inom hälso- och sjukvården/tandvården

Sverige antog ett nytt nationellt mål och inriktning för funktionshinderpolitiken 2017. Målet och Region Västmanlands arbete utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vi ska verka för att uppnå jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället med mångfald som grund.

Detta nås genom:

• universell utformning
• att identifiera och åtgärda befintliga brister i tillgängligheten
• att ge stöd och hitta lösningar för individens självständighet
• förebygga och motverka diskriminering.

Inför åtgärder och beslut som rör målgruppen ska de ges möjlighet att vara delaktiga, vilket också ökar organisationens kunskap om deras specifika behov och livsvillkor. Ett specifikt fokus på ökad jämställdhet och ett barnrättsperspektiv behövs samt att målgruppen har en särskild utsatthet för att drabbas av våld i nära relation. Många personer med funktionsnedsättning är beroende av andra i sin vardag. Det kan exempelvis vara assistenter, anhöriga, färdtjänstchaufförer och andra som hjälper till med stöd och hjälp i vardagen. Dessa personer kan hjälpa till att upptäcka våldsutsattheten men de kan också vara förövare.

Myndigheten för delaktighet gör årliga uppföljningar av Region Västmanlands arbete med tillgänglighet. Områden som berörs är verksamhet, lokaler samt information och kommunikation.

Stöd i arbetet

Bemötandeguiden

Bemötandeguiden - följebrev till chef

Det är viktigt att tänka på utformningen av skriftlig information för att den ska vara tillgänglig och begriplig för alla. Befintlig skriftlig information behöver ibland anpassas. Ta del av riktlinjer för översättningar i ledningssystemet: 
Översättning av material och dokument till andra språk 

För att skapa en tillgänglig verksamhet behöver Region Västmanland arbeta med såväl lokaler, som information och arbetssätt. På Myndigheten för delaktighets hemsida kan du få vägledning i arbetet med en tillgänglig verksamhet med råd, stöd och checklistor:
Vägledning i arbetet med en tillgänglig verksamhet - MFD

Vad är viktigt att tänka på för att upphandla varor, tjänster och miljöer som är tillgängliga för alla? På Upphandlingsmyndighetens hemsida hittar du bra information:
Upphandling av tillgängliga varor och tjänster | Upphandlingsmyndigheten

HBTQI är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner. De mänskliga rättigheterna gäller för alla människor, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. HBTQI-personers rättigheter omfattas bland annat av Diskrimineringslagen och av konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Sveriges nationella mål är lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Alla verksamheter i regionen ansvarar för att respektera, skydda och främja HBTQI-personers rättigheter. På den här sidan hittar du stöd i arbetet i form av styrande dokument, kunskap och utbildning samt verktyg, metoder och arbetssätt.

Styrande dokument

Region Västmanlands vision om livskraft för framtiden och värdegrunden om att vi alltid ska utgå från att alla människor är lika värda och ska bemötas med respekt.

Hållbarhetsprogram 2023-2030

Kunskap och utbildning

HBTQI-träff 20 november - föreläsning med Lukas och Sigrid Renklin

Onlineutbildning: Hbtqi - grundläggande utbildning 

Broschyr om HBTQI-personers hälsa och ohälsa

Broschyr om hälsa och levnadsvanor för HBTQI-personer 65+

Broschyr Sexuell läggning, hälsa och livsvillkor

Föreläsning om HBTQI, våld och omvändelseförsök (32 min) 

Föreläsning om HBTQI och hälsa (58 min) 

Transkompetent testning och vård (youtube.com) (13 min) Kort film om transkompetent vård. 

Verktyg, metoder och arbetssätt 

Könsidentitet & könsuttryck - Checklista för ett jämlikt bemötande
I den här broschyren finns samlade rekommendationer från Socialstyrelsen, RFSL och RFSL Ungdom om vad du som arbetar i vården kan tänka på för ett respektfullt bemötande oavsett könsidentitet och/eller könsuttryck.

För dig som möter patienter med könsdysfori
Patienter som ska utredas för könsdysfori remitteras, beroende på patientens ålder, till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller Vuxenpsykiatrin. Alla patienter från Region Västmanland som bedöms vara i behov av utredning remitteras därifrån vidare till Könsidentitetsmottagningen (KIM) vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

På 1177.se finns samlad information om könsdysfori. Socialstyrelsen har tagit fram nationella kunskapsstöd med rekommendationer och vägledning vid könsdysfori hos barn upp till 18 år samt vuxna.

Mer information

Hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter - Regeringen.se

Diskrimineringsombudsmannen - vi arbetar mot diskriminering│DO

Kunskapsstöd och uppföljning (hbtqi) - Folkhälsomyndigheten 

Vårt arbete med hbtqi-frågor - Socialstyrelsen 

RFSL 

Sveriges största förbund för transpersoner och närstående (transammans.se)

Hiv – Vi ökar kunskapen om hiv hos allmänheten - Posithiva Gruppen  

Integrationsfrågorna inom regionen är av övergripande karaktär och berör flera olika verksamheter. Sedan 2004 har EU:s stats- och regeringschefer enats om elva europeiska grundprinciper för integration. Dessa principer är aktuella för Region Västmanland utifrån exempelvis integrering av åtgärder på olika nivåer i organisationen, tillträde till tjänster utan diskriminering, tillgång till grundläggande kunskap om sjukvården, och utövande av kultur. 

Region Västmanland har till uppgift att driva och samordna utvecklingen och uppbyggnaden av regionens arbete med integrationsfrågor, föreslå åtgärder, bereda och utreda ärenden inom området och förvalta befintligt regelverk. I uppdraget ingår också att samverka med olika aktörer i länet, så som länsstyrelsen, kommuner, andra myndigheter samt företrädare för civilsamhället.

Stöd i arbetet

Behöver du stöd i vilka regler som gäller för utlandsfödda personer som söker vård i Västmanland, kan du hitta informationen under patientadministration.

Du kan också vända dig till Centrum för hållbarhet via hallbarhet@regionvastmanland.se ifall du har ytterligare behov av stöd i frågor gällande asylsökande, gömda eller tillståndslösa.

All verksamhet i Region Västmanland vara jämlik och jämställd. Regionen arbetar aktivt för att uppnå det nationella jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

Region Västmanland undertecknade 2006 den Europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen), vilket innebär att organisationen förbundit sig att arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor för såväl invånare, patienter och servicetagare, som medarbetare och förtroendevalda. För mer information om CEMR-deklarationen klicka här. 

Jämställdhetsperspektivet ska finnas med i alla delar av organisationens verksamhet, från planering och beslutsfattande, till genomförande och uppföljning. Det kallas jämställdhetsintegrering.

Stöd i arbetet

Läs mer om (o)jämställdhet i hälsa och vård i Sveriges kommuner och regioners (SKR) genusmedicinska kunskapsöversikt. Utifrån aktuell forskning och data beskrivs könsskillnader i hälsa, vårdkvalitet och vårdtillgång, som analyseras utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Klicka här.

Jämställdhetsmyndigheten publicerade under 2021 en första fördjupade uppföljning av det femte delmålet om jämställd hälsa - att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Här finns rapporten ”Psykisk ohälsa och andra aspekter av ohälsa”

Nationella minoriteter har särskilda rättigheter enligt Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, vilket innebär att regionen ska ha mål och riktlinjer för minoritetsarbetet. Till nationella minoriteter räknas sverigefinnar, romer, samer, judar och tornedalingar. Region Västmanland ska främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur samt skydda och främja de nationella minoritetsspråken finska, romani chib, samiska, jiddisch och meänkieli. Region Västmanland ska även informera nationella minoriteterna om deras rättigheter.

Region Västmanland ska föra dialog med nationella minoriteter, och på det sättet ge nationella minoriteter möjlighet till inflytande i frågor som berör dem.

Finskt förvaltningsområde

Region Västmanland är ett finskt förvaltningsområde. Det innebär att invånare har rätt att använda finska i muntlig och skriftlig kontakt med vården, förutsatt att invånaren är part i ärendet. Region Västmanland har också en skyldighet att sträva efter att bemöta sverigefinnar på deras språk.

Som vårdgivare kan det finnas patientinformation som behöver översättas till andra språk. Det är då viktigt att även ta ställning till om informationen ska översättas till finska, samt ha rutiner för att aktuella översättningar kommer målgruppen tillhanda.

Läs mer om nationella minoriteters rättigheter på Minoritet.se

Stöd i arbetet

Ta del av riktlinjer för översättningar i ledningssystemet.

Instruktion för översättning av material och dokument till andra språk

Våld i nära relationer bidrar till ohälsa och stort mänskligt lidande. För att kunna erbjuda god vård behöver hälso- och sjukvården och tandvården upptäcka och motverka våld i nära relation. Att fråga om våld och upplysa patienten om konsekvenserna av våldet är en viktig del i detta arbete. Våld i nära relation kan drabba alla i samhället och tecken på våld kan vara så väl fysiska som psykiska och våldets konsekvenser kan påverka hälsan både fysiskt och psykiskt.

För att ta del av mer information, material och stöd läs på sidan Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor