Nära vård i Västmanland

Nära vård kommer från ett nationellt direktiv och bygger på regeringens utredning Samordnad utveckling för god och nära vård. Det är en långsiktig omställning som sker i hela landet med en nationell tidplan som gäller till 2027. Kärnan i förflyttningen mot en nära vård handlar om att skapa en hälso- och sjukvård där region och kommuner samverkar på ett nytt sätt. I Västmanland innebär det en tätare samverkan mellan Region Västmanland och länets tio kommuner. Tillsammans vill vi skapa en gemensam sjukvård med målet att utifrån individens   erbjuda rätt vård på rätt plats vid rätt tidpunkt.

En viktig del i utvecklingen av den nära vården handlar om relationen mellan patienten/brukaren och vården/omsorgen. Nära vård innebär att vi ska utforma vården och omsorgens tjänster   utifrån invånarens behov. Vårdens tjänster ska ge stöd till ett liv med god hälsa.

Vi ska gå från att:

• fokusera på organisationen och dess förutsättningar till att fokusera på personen och relationen. Detta handlar om att vården och omsorgen ska utformas utifrån  invånarens behov och förutsättningar.
• ge isolerade vård och omsorgsinsatser till en samordnad vård och omsorg där patienten/brukaren är i fokus. Alltså ska inte patienten/brukaren uppleva att hen behandlas av flera olika vård- och omsorgsgivare, utan det ska upplevas som en helhet. 
• ge reaktiv vård till att arbeta med hälsofrämjande insatser. Det kan handla om exempelvis egenmonitorering eller HLT-team, men även utbilda och informera invånare om hälsa.
• se invånaren som en passiv mottagare av våra tjänster till en aktiv medskapare som både vill och kan vara delaktig och ta ansvar för sin hälsa.

Den nära vården är till för alla kommuninvånare, inte bara den äldre multisjuke, som på ett eller annat sätt är i behov av samordning.

Vården och omsorgen står inför stora utmaningar då allt fler blir allt äldre samtidigt som andelen i arbetsför ålder minskar. Det innebär utmaningar för såväl ekonomin som för vår kompetensförsörjning och är en anledning till att vi måste utveckla hälso- och sjukvården.

Vi behöver också ta tillvara de resurser och den kunskap som våra patienter och brukare har. De är experter på sitt liv och sin situation och många både vill och kan vara mer aktiva och ta mer ansvar för sin hälsa. Vi behöver skapa förutsättningar för dem att göra just det.

Nej, digitalisering är inte nära vård. Digitala hjälpmedel kan vara ett sätt att utveckla nära vård, men det är inte den enda lösningen.

Det handlar om att använda teknikens möjligheter för att frigöra tid till det som teknik inte kan ersätta: mötet människor emellan, den nära omsorgen och kontakten. Ett exempel där digitalisering både innebär kvalitet, effektivitet och trygghet är användning av egenmonitorering av kroniska sjukdomar. Att själv följa sin sjukdom och få hjälp när det behövs ökar tryggheten och delaktigheten i sin vård. Det kan även handla om att vården är tillgänglig genom videomöten eller att patienter själva kan boka sin tid via nätet.

Invånarna kommer inte kunna kräva exempelvis en magnetröntgen. Målet är att invånarna ska få vara delaktiga i utformandet av sin egen vård och omsorg. Det innebär även att invånaren kommer kunna och förväntas ta ett större ansvar för sin egen hälsa.

Patienter/brukare är en viktig resurs, både i sin egen vård och omsorg men även när vi utvecklar verksamheten. Det är därför viktigt att vi ser dem som en partner och en resurs, dels för att kunna anpassa vården och omsorgen utifrån individen, dels för att kunna utforma våra tjänster så att de möter de behov som finns. Att anpassa vården och omsorgen kan innebära att erbjuda olika sätt att möta oss, en del vill helst möta oss digitalt om det är möjligt medan andra behöver det fysiska besöket i högre grad.

Samskapandet tillsammans med patienten/brukaren handlar om respekt för varandras kunskap. Personen har kunskap om sig själv, sina hälsoproblem eller hur det är att leva med sjukdomen, medan vårdpersonalen har kunskap om sjukdomen i sig, diagnostik, vård, behandling och rehabilitering.

En grundpelare i utvecklingen av hälso- och sjukvården är att vården och omsorgen ska utformas utifrån invånarens behov och perspektiv, inte organisationens. Ska vi lyckas med detta måste invånaren vara en del av omställningen och bidra med sin kunskap om hur vårdkedjan upplevs, och hur den bäst kan utformas för att tillgodose de behov som finns hos invånarna. 

Nej, det är inte en omorganisation. Det är inte heller ett nytt namn på primärvården. Det handlar främst om ett perspektivskifte och beteendeförändring. 

Patient- och brukarnära medarbetare

Som medarbetare kommer du inte märka skillnad från en dag till en annan. Tillsammans med din chef kommer ni utveckla just er verksamhet för att nå målet. Du kommer dock kunna göra skillnad varje dag i ditt arbete. Nära vård handlar om att utgå från patienten/brukarens perspektiv och se denne som en partner i vården. Det kan exempelvis handla om att börja fråga patienten/brukaren vad som är viktigt för hen, börja använda och erbjuda fler digitala hjälpmedel, utforma nya arbetssätt och rutiner med mer.

Staber och stödfunktioner

Även staber och stödfunktioner kommer behöva ändra hur de utformar olika tjänster. Det är staberna och stödfunktionernas uppgift att skapa förutsättningar för de patient- och brukarnära verksamheterna att kunna ge en nära vård. Det innebär att man exempelvis behöver involvera patienter/brukare och medarbetare när en ny digital tjänst ska utformas.
Staber och stödfunktioner har en viktig roll i omställningen genom att skapa förutsättningar för bland annat samordning och samverkan, oavsett huvudmannaskap och driftsform. Exakt hur detta ska se ut och gå till måste utformas utefter lokala förutsättningar och i dialog med de vårdnära verksamheterna.

Chefer

Kulturen och ledarskapet är av avgörande betydelse för en framgångsrik utveckling. En viktig del i ledning och styrning av hälso- och sjukvård är att förstå vad som är värdeskapande i mötet mellan patient och medarbetare genom att exempelvis kartlägga patientresor eller fråga patienterna.

Personcentrering betyder att man fokuserar på hela personen och inte bara på sjukdomen. Den personcentrerade vården utgår ifrån varje persons förmågor, vilja och behov. När man arbetar personcentrerat så arbetar man tillsammans med patienten och hjälper denne att identifiera sin egen förmåga, att utveckla sin kunskap och kompetens.

Eftersom personcentrering utgår ifrån individen så betyder personcentrering i praktiken olika saker, i olika situationer, för olika individer.

Forskning visar att personcentrerad vård gör att patienter känner sig tryggare, nöjdare samt återhämtar sig snabbare. Det gör även att patienter inte behöver uppsöka vård lika ofta. Personcentrerad vård gör skillnad för alla människor men har visat sig ha allra störst effekt på de äldsta individerna samt hos personer med lite utbildning.

Det är svårt att säga exakt hur långt arbetet har kommit, både nationellt och lokalt, då omställningen mot nära vård pågår på flera olika nivåer i varje organisation. Utvecklingen behöver ske i varje verksamhet utifrån det lokala uppdraget. Sedan finns det delar som är mer övergripande och som rör både regionen och kommunerna i länet  där ett strategiskt arbete pågår.

Nationellt har man satt ett mål för omställningen vid år 2027 vilket är tio år efter utredningen startade. Samma mål har vi i Västmanland, men Nära vård blir aldrig klart och ingår i flera olika parallella processer. Nära vård är en utveckling där vi ska skifta fokus till vad som blir bäst för invånaren, i alla lägen. Det innebär att vi måste fortsätta utvecklas och anpassa oss beroende på vilka behov som finns i samhället och hos invånarna i Västmanland. Exempelvis kan vi därför inte säga att vi har uppnått nära vård för att vi har nya digitala hjälpmedel.

En sömlös vård och omsorg innebär att patienten eller brukaren upplever ett sammanhängande vårdflöde. I en sömlös vård behöver inte patienten/brukaren tänka på vem som är huvudmannen, det vill säga om det är kommunen eller regionen som utför tjänsten, eller vilken enhet på sjukhuset som ansvarar för hens vård.

För att klara av att ge en sömlös och personcentrerad vård måste vi samarbeta mellan olika enheter, verksamheter och organisationer.

Personer med komplexa vårdbehov har ofta kontakt med flera olika vårdgivare för både kroniska och akuta tillstånd. Dessa individer är också sårbara för en vård som inte är samordnad. En vård och omsorg som är fragmenterad leder oftast till bland annat felaktiga läkemedelsordinationer, högre vårdkostnad, mer akutsjukvård och högre mortalitet. Ett välfungerande samarbete mellan slutenvård, primärvård, kommunal vård och omsorg och prehospital akutsjukvård bidrar i stället med ökad vårdkvalitet, tidsvinster och optimalt utnyttjande av de olika vårdnivåer som finns.

Vårt mål är att skapa ett omhändertagande på rätt vårdnivå oavsett huvudman. Stor del av arbetet måste ske tillsammans mellan region och kommun medan en stor del också handlar om det egna arbetet lokalt i den egna kommunen eller internt i regionen.

Det är tillsammans vi behöver skapa de nya vårdlösningarna i samverkan. Det gör att samtliga parter hos de 11 huvudmännen behöver involveras till lika stor del. Mycket handlar om samverkan på olika nivåer.

Patientkontakt är en gemensam överenskommelse mellan patienten och vårdgivaren som säkerställer delaktighet, samordning, tillgänglighet och samverkan utifrån patientens perspektiv.

Viktiga delar i  överenskommelsen är tillgång till fast vårdkontakt och när det behövs en samordnande vårdkontakt för att säkra trygghet och kontinuitet. Den personcentrerade överenskommelsen ska stödja patienten att tillvarata och nyttja sina egna resurser.  Överenskommelsen kan se ut på olika sätt men det viktiga är att det är tydligt vad nästa steg är, när det ska ske, vem patienten ska vända sig till och vad patienten och vården ska göra.

Patientkontrakt är inget juridiskt bindande kontrakt. Det är ett förhållningssätt och en metod som ska se till att vården och omsorgen är personcentrerad och utgår från patienten/brukarens behov och förutsättningar. Nationellt beskrivs patientkontrakt som en sammanhållen planering över patientens samtliga vård- och omsorgskontakter och som i framtiden ska kunna visualiseras digitalt via 1177 Vårdguiden.

Tillgänglighet handlar om exempelvis öppettider, väntetider, kontaktvägar, tydlighet och möjlighet till både fysiska och digitala besök. En ökad tillgänglighet kan t. ex. vara att din verksamhet erbjuder möjligheten att boka digitala läkarbesök eller att patienten kan välja om hen vill ringa er eller boka sin tid på internet. 

Omställningen till en nära vård handlar om att ge en mer proaktiv och förebyggande vård istället för en reaktiv och behandlande vård. Vården ska också bli mer personcentrerad och sömlös så att varje individ får rätt vård på rätt plats i rätt tid.  Det innebär att de individer som kan få vård i hemmet ska bli erbjudna det genom etablerade mobila team. Det ska också finnas möjlighet till direktinläggning på sjukhusen i länet så att till exempel multisjuka individer som ofta behöver läggas in slipper gå via akutmottagningen.

De individer som behöver sjukhusvård kommer alltid att få det men den nya vårdstrukturen behöver bli tydligare så att fler får rätt vård, på rätt plats och på rätt vårdnivå. Idag söker många akutsjukvård utan att veta att det är det de behöver, just för att dagens strukturer är uppbyggda så. Det behöver framtidens hälso- och sjukvård ändra på.

God och nära vård är det namn som utredningar kopplat till omställningen haft. Nära vård är namnet på det som nu ska genomföras av regioner och kommuner.

Nära vård och nav är två separata utvecklingsområden som pågår inom regionen. Nära vård kommer från ett nationellt direktiv och bygger på regeringens utredning Samordnad utveckling för god och nära vård. Det är en långsiktig omställning som sker i hela landet med en nationell tidplan som gäller till 2027. Medan byggnationen av det nya akutsjukhuset behövs för att kunna möta framtidens vårdbehov. Nya akutsjukhuset är just nu i planering och projektfas och beräknas bli klart 2030.

Utifrån den demografiska utvecklingen, att vi blir fler och vi blir äldre, och att alla skulle söka akutvård på ett akutsjukhus så skulle man behöva göra en annan typ av dimensionering av slutenvårdsplatser och mottagningskapacitet. Men om man då tittar på förskjutningen mot nära vård så innebär den att patienten ska vårdas närmre sitt hem. På så sätt tar vi indirekt hänsyn till det. Det handlar också om att få till goda flöden för de patienter som finns inom den nära vården men kanske ändå behöver göra exempelvis en diagnostisk undersökning.

Regionen och kommunerna får statsbidrag årligen fram till 2027 för att kunna jobba med utvecklingsprojekt och det är avgörande för att ta oss fram i den här omställningen.

Bristen på personal gör att resurser och kompetens behöver användas på ett mer flexibelt sätt. Vård i hemmet är ofta mer kostnadseffektivt jämfört med att vårda patienter på sjukhus eller i service-/äldreboenden. Att bemanna en inrättning för vård eller omsorg dygnet runt, kräver större personalresurser än att ha personal som åker ut till där de behövs. Vård i hemmet kräver inte lika stora investeringar i byggnader, utrustning och drift av desamma. Dessutom kan vård i hemmet, med regelbunden uppföljning, förhindra att patientens hälsa försämras så mycket att det behövs dyrare sjukhusvård.  

Förutom ekonomin finns det andra viktiga fördelar. Forskning visar att många patienter mår bättre och återhämtar sig snabbare hemma än på sjukhus. Risken för infektioner, som multiresistenta bakterier, är också lägre hemma. Dessutom får patienter som vårdas hemma ofta behålla mer självständighet och ha större kontroll över sin vardag. De har också bättre tillgång till stöd från familj och vänner, vilket kan förbättra deras livskvalitet. Detta gör vård i hemmet mer personcentrerad; individanpassad utifrån behov och önskemål samt stärker patientens självbestämmande.