Förskola/skola
Här kan du ta del av information och dokument som rör samverkan mellan förskola/skola, regionens hälso- och sjukvård, tandvård, LSS/socialpsykiatri och socialtjänst i Västmanland.
Lagstadgade överenskommelser för vissa målgrupper
I Västmanlands län finns en länsgemensam överenskommelse om samverkan för barns och ungas hälsa. Överenskommelsen är undertecknad av Region Västmanland och samtliga kommuner i länet. Fristående skolhuvudmän är inte undertecknanade parter men inbjuds att samverka i enlighet med överenskommelsen.
Läs mer om och ta del av överenskommelsen och länsgemensamma rutiner
Länsgemensamma rutiner
I nedanstående utfällbara block finns information om ytterligare länsgemensamma rutiner och annan information som berör förskolor och skolor.
I Västmanlands län finns en skriftlig rutin som tydliggör samverkansrutiner mellan förskola/skola och regional hälso- och sjukvård vid utredning, stöd, behandling och uppföljning av barn och unga med adhd och autism.
Via nedanstående länkar kan du ta del av rutinen och tillhörande dokument. Det finns också länkar till nationellt stödmaterial inom området.
Länsgemensam samverkansrutin vid misstanke om adhd och autism hos barn och unga
Flödesschema och checklista för skolan-NPF-frågeställning 6-17 år
Remissmall vid remiss från skola till BUP
Länk och information - skol-EPIQ.pdf
Nationella vård- och insatsprogram VIP adhd
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism
Förskolan och skolan ansvarar för att alla barn/elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål.
I förskolan och skolan finns många barn och elever som är döva eller har en nedsatt hörsel. Förskola och skola måste utgå från barnens och elevernas individuella förutsättningar för att säkra att de är delaktiga i undervisningen och kompisgemenskapen. De pedagogiska konsekvenserna kan vara olika beroende på grad av hörselnedsättning. De som har hörhjälpmedel har olika förutsättningar att tolka ljud och kan behöva olika typer av stöd i undervisningen. Även en liten hörselnedsättning kan göra att barnet eller eleven måste anstränga sig för att förstå vad som sägs via talat språk. Att tolka ljud tar mycket energi från arbetsminnet och om barnet/eleven missar information eller missuppfattar det som sägs flera gånger under dagen kan det skapa frustration och osäkerhet. Därför behövs en väl genomtänkt auditiv och visuell miljö.
Enligt läroplanen för förskolan har barn som har en hörselnedsättning rätt att få stöd i sin språkutveckling i svenskt teckenspråk. Elever som har svårt att ta till sig kunskap enbart via talat språk har möjlighet att få tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö på en specialskola för elever som är döva eller har hörselnedsättning. Det är rektor som leder och samordnar arbetet på förskolor och skolor. Rektor beslutar om förskolans/skolans rutiner för anpassningar och stöd med utgångspunkt i skollagen, den aktuella skolformens läroplan och andra gällande styrdokument. Förskolor och skolverksamhet kan söka specialpedagogiskt stöd och kurser på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbsida, www.spsm.se
Hörselenheten är en del av Öron-Näs-Halskliniken, och har ett länsövergripande ansvar för all hörselvård i Västmanland. På Hörselenheten arbetar vi med förebyggande hörselvård, hörseldiagnostik och Hörselrehabilitering för barn och ungdomar 0–19 år. För att komma till Hörselenheten behöver man en remiss.
När ett barn blir aktuellt på Hörselenheten görs en medicinsk utredning som innefattar olika typer av hörselmätningar och läkarbedömning, därefter påbörjas eventuell utprovning av hörapparat. Hörselenheten jobbar på uppdrag av vårdnadshavare och barn och skall utifrån medicinsk diagnos erbjuda olika typer av insatser. Verksamheten ger olika former av informationsinsatser och erbjuder stöd och vägledning till barn och vårdnadshavare utifrån individuella behov. Hörselenheten kan också efter bedömning föreskriva och tillhandahålla personliga hörseltekniska hjälpmedel. Verksamheten ansvarar då för utprovning, utbildning/information, service och uppföljning av hjälpmedlen.
Familjer som är aktuella på Hörselenheten kommer ofta i kontakt med flera olika professioner som läkare, audionom, kurator, hörselpedagog, logoped och teckenspråkslärare. Vilka professioner och insatser som är aktuella för barnet och vårdnadshavarna kan variera över tid.
I samarbete med vårdnadshavare och barn kan Hörselenheten erbjuda information till personal på förskola/skola om barnets funktionsnedsättning och behov när man påbörjar placering i ny verksamhet eller enhet samt vid övergångar.
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, är en rikstäckande myndighet som erbjuder konkret stöd kring det specialpedagogiska arbetet på organisations-, grupp och individnivå i skolan. Stödet erbjuds till alla verksamma inom förskolor och skolor. Innehållet ska bidra till att utveckla arbetssätt och skapa en likvärdig och tillgänglig lärmiljö där barn och elever kan nå målen för sin utbildning, oavsett funktionsförmåga.
SPSM erbjuder:
Specialpedagogisk rådgivning utifrån förskolors och skolors behov, t.ex. inför placering/skolstart i förskola och skola, vid stadieövergångar och skolbyten samt vid behov under barnets/elevens hela skolgång
- Fortbildning till verksamma
- Specialpedagogisk utredning vid Resurscenter döv/hörsel
- Regionala och nationella specialskolor
- Teckenspråksutbildning till barn/elever
- Förmedling av aktuell forskning
- Utvecklar, producerar och säljer läromedel och pedagogiskt material
Förskolor och skolverksamheter kan söka specialpedagogiskt stöd och kurser på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbsida, www.spsm.se
Förskolan och skolan ansvarar för att alla barn/elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål.
En synnedsättning kan påverka barnets/elevens utveckling inom motorik, kommunikation, samspel och förmågan att tillägna sig kunskap om omvärlden. Språkutvecklingen kan också påverkas. Det är vanligt att barn/elever med synnedsättning har sämre ordförråd och sämre begreppsvärld än barn utan synnedsättning. I förskolan och skolan är det därför viktigt att barnet får uppleva konkreta situationer med olika sinnesintryck för att underlätta begreppsbildning och kommunikation.
Det finns sällan två elever med synnedsättning som har identiska behov, eftersom en synnedsättning får olika konsekvenser beroende på svårighetsgrad och vilka synfunktioner som är påverkade. Generellt sett är en väl anpassad undervisning, genomtänkta och tillgängliggjorda läromedel och en bra auditiv och taktil miljö avgörande för att elever med synnedsättning ska kunna vara delaktiga i förskolan/skolan. Det är också viktigt att arbeta med strategier för att underlätta barnets/elevens sociala delaktighet.
Det är rektor som leder och samordnar arbetet på förskolor och skolor. Rektor beslutar om förskolans/skolans rutiner för anpassningar och stöd med utgångspunkt i skollagen, den aktuella skolformens läroplan och andra gällande styrdokument. Förskolor och skolverksamhet kan söka specialpedagogiskt stöd och kurser på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbsida: www.spsm.se
Sjukdomar och skador som leder till synskada hos barn utreds och kontrolleras på Ögonmottagningens barnsektion i Västerås och i vissa fall även i Köping, Fagersta och Sala. Ortoptist, optiker och barnögonläkare är del av det team som kontrollerar barn och vid behov remitteras barnen för utredning och behandling till universitetsklinik i framför allt Stockholm och Uppsala.
Före 8 års ålder förskriver Ögonkliniken eventuella glasögon och remitterar också vid behov till Synenheten för synhjälpmedel. Ögonkliniken har regelbundna gemensamma ronder med Synenheten och i vissa fall görs gemensamma synbedömningar med barnögonläkare på plats på Synenheten, för att underlätta för familjer och minska antalet besök.
Vid ögonsjukdom eller skada som inte ändras över tid avslutas kontrollerna på ögonmottagningen vid 8–10 års ålder och eventuella glasögon förskrivs via optiker på synenheten. För barn som har en ögonsjukdom eller skada som förväntas förändras över tid kan kontrollerna på Ögonkliniken pågå till vuxen ålder.
Synenheten, Region Västmanland, ingår i Habiliteringscentrum som består av olika verksamheter med specialistkompetens inom området funktionsnedsättning. Synenheten är länstäckande och har mottagningsverksamhet i Västerås, Köping och Fagersta. För att få komma till Synenheten krävs en remiss från ögonläkare.
När ett barn blir aktuellt på synenheten görs en funktionell synbedömning och barnets/familjens behov kartläggs. En habiliteringsplan upprättas tillsammans med familjen. Synenheten erbjuder stöd och vägledning till både barnet och vårdnadshavare utifrån individuella behov.
I samarbete med vårdnadshavare kan synenheten informera personal på förskola/skola om barnets funktionsnedsättningar och behov i samband med placering på ny enhet samt vid övergångar.
Synenheten kan efter bedömning förskriva och tillhandahålla personliga synhjälpmedel. Verksamheten ansvarar då för utprovning, utbildning, service och uppföljning av hjälpmedlen.
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, är en rikstäckande myndighet som erbjuder konkret stöd kring det specialpedagogiska arbetet på organisations-, grupp och individnivå i skolan. Stödet erbjuds till alla verksamma inom förskolor och skolor. Innehållet ska bidra till att utveckla arbetssätt och skapa en likvärdig och tillgänglig lärmiljö där barn och elever kan nå målen för sin utbildning, oavsett funktionsförmåga. Synnedsättning och blindhet hos barn är ovanligt och de flesta förskolor och skolor saknar därför kunskap om hur undervisningen och lärmiljön kan tillgängliggöras.
SPSM erbjuder:
- Specialpedagogisk rådgivning utifrån förskolors och skolors behov, t.ex. inför placering/skolstart i förskola och skola, vid stadieövergångar och skolbyten samt vid behov under barnets/elevens hela skolgång
- Fortbildning till verksamma och till viss del vårdnadshavare
- Specialpedagogisk utredning vid Resurscenter syn
- Förmedling av aktuell forskning
- Utvecklar, producerar och säljer läromedel och pedagogiskt material som är särskilt lämpligt för barn/elever med synnedsättning.
Förskolor och skolverksamheter kan söka specialpedagogiskt stöd och kurser på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbsida, www.spsm.se
Ibland behöver ett barn eller en elev hjälp med egenvård i förskolan eller skolan. Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som en legitimerad yrkesutövare inom hälso- och och sjukvården har bedömt att en individ kan utföra själv, eller med hjälp av någon annan. Det är hälso- och sjukvården som bedömer vilken åtgärd som kan utföras som egenvård i varje enskilt fall. Förskolan/skolan hjälper till med egenvården efter att den intygats av hälso- och sjukvården.
I Västmanlands län finns ett länsgemensamt metodstöd för egenvård. Metodstödet utgör ett stöd för förskola, skola, hälso- och sjukvården, socialtjänst och LSS-verksamhet. Bilaga 2 fokuserar särskilt på egenvård för barn 0–18 år i förskola, skola och fritidshem.
Via nedanstående länkar kan du ta del av metodstödet. Det finns också länkar till nationellt stödmaterial inom området.
Metodstöd Egenvård- Västmanland
Förskola/skola och Region Västmanland har ett delat ansvar för att barn och unga som har behov av hjälpmedel i skolan ska få tillgång till sådana. Ansvaret regleras av lagstiftning, bl.a. skollagen och hälso- och sjukvårdslagen.
Sedan 2020 finns det en länsgemensam överenskommelse om hjälpmedel i skolan som syftar till att minska gränsdragningsproblem och tydliggöra ansvaret för hjälpmedel i skolan.
En väl fungerande kompetensförsörjning är avgörande för att arbetsgivare i Västmanland ska kunna utvecklas och möta framtidens behov. Region Västmanland bedriver ett regionalt kompetensförsörjningsarbete i nära samverkan med berörda aktörer i länet. Arbetet ska bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning inom både näringsliv och offentlig sektor.
Utbildningssektorn är en central aktör inom kompetensförsörjningsarbetet. Via nedanstående länkar kan du läsa mer om Region Västmanlands arbete med kompetensförsörjning och om pågående projekt inom området:
Länsgemensam handlingsplan suicidprevention
Suicid är inte en diagnos utan en konsekvens av ett psykiskt lidande som är så stort att den enskilde i den stunden inte kan se en annan utväg. Förebyggande insatser kan och bör sättas in på olika nivåer och riktat till olika målgrupper. Både kommunen och regionen har ett ansvar att förebygga suicid. Kommunernas och regionens insatser förtydligas i en länsgemensam handlingsplan för suicidprevention. Den länsgemensamma handlingsplanen för suicidprevention är främst riktat till insatser på den universella och selektiva nivån, d.v.s. förebyggande och främjande insatser riktade till befolkningen i stort samt till grupper med en eller fler riskfaktorer.
Länsgemensam handlingsplan suicidprevention
Mäns våld mot kvinnor är ett begrepp som avser alla former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och hot om våld. Region Västmanland och Länsstyrelsen Västmanland samarbetar med kommuner, myndigheter och andra aktörer för att förebygga våld. Vi kan gemensamt ge kompetensutveckling, erbjuda forum för dialog och samverkan eller berätta mer om hur andra jobbar.
Region Västmanland har fått ett uppdrag från SKR (Sveriges kommuner och regioner) att implementera arbetet mot mäns våld mot kvinnor i ordinarie RSS-strukturer, dvs. i kommunernas hälso- och sjukvård, äldreomsorg, socialtjänst och arbete med barn och unga.
Läs med om SKR:s kvinnofridssatsning 2021-2023 här
Nätverk
Länsstyrelsen har ett flertal nätverk inom området mäns våld mot kvinnor, där bl.a. kommunerna, polis, Region Västmanland, andra myndigheter och frivilligorganisationer ingår.
Läs mer om Länsstyrelsens arbete och nätverk här
Informationsmaterial och webbutbildning
Region Västmanland har tagit fram informationsmaterial och webbutbildningar som riktar sig främst till hälso- och sjukvården samt tandvården. Läs mer här.
Centrum mot hedersrelaterat våld
Centrum mot hedersrelaterat våld (CMHV) är ett resurscentrum i Västmanland dit du som yrkesverksam kan vända dig för konkreta råd, stöd och vägledning i enskilda ärenden och ökad kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck. Personer boende i Västmanland som är, eller riskerar att bli, utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck kan också vända sig direkt till CMHV för stöd och hjälp, med möjligheten att söka stöd anonymt. Vi hjälper alla som blir utsatta, oavsett kön, ålder eller sexuell läggning.
CMHV är en samverkan mellan länets kommuner, region, polis och Åklagarmyndigheten i Västmanland. Målet med CMHV är att barn, unga och vuxna som är eller riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor har jämlik tillgång till specialiserat och anpassat stöd och hjälp oavsett vistelseort i länet.
CMHV är ett projekt som drivs av Länsstyrelsen Västmanland och Centrum mot våld i Västerås är huvudman för projektet.
Kontakt:
Centrum mot hedersrelaterat våld Västmanland
Telefon: 021-39 87 62, måndag till fredag 10.00-15.00
Epost: cmhv@vasteras.se
Pedagog Mälardalen är en digital mötesplats för dig som är yrkesverksam i förskola och skola i Sörmland och Västmanland samt lärarstudenter, lärarutbildare och forskare vid Mälardalens universitet.
Webbplatsen drivs av Mälardalens kompetenscentrum för lärande (MKL) som är Mälardalens universitets plattform för samverkan kring skolutveckling, lärarutbildning, kompetensutveckling och forskning inom utbildningsvetenskap.
På webbplatsen presenteras forskning inom utbildningsvetenskap och närliggande forskningsområden, kostnadsfri kompetensutveckling och kurser, samverkansprojekt och aktiviteter, goda undervisningsexempel och resurser för undervisning. Pedagog Mälardalens syfte är att bidra till ökat lärande, pedagogisk utveckling och samverkan mellan skolhuvudmännen och lärosätet i regionen.
Placerade barns och ungas kontinuerliga skolgång
Placerade barn och unga har samma rätt till utbildning och skolgång som andra barn och unga. För att den rätten ska säkras krävs samverkan mellan socialtjänsten och skolan.
Samverkan för placerade barn och ungas kontinuerliga skolgång (SAMS) är ett nationellt stödmaterial för dig som arbetar med placerade barn. Där beskrivs skolans och socialtjänstens roller och ansvar i faserna före, under och efter en placering. I juni 2025 beslutade länets socialchefer och skolchefer att samtliga kommuner i länet ska följa det nationella stödmaterialet SAMS, se länk nedan.
Som ett komplement till stödmaterialet är det viktigt att rektor tänker på att involvera elevhälsan. Barn som är placerade har generellt en sämre hälsa än andra jämnåriga barn. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom elevhälsans medicinska insats och psykologiska insats ansvarar för att föra patientjournal. För att förebygga ohälsa behöver journalen föras över till mottagande skolsköterska. Samtycke för överföring krävs. Skolsköterska på mottagande skola behöver kontaktuppgifter till socialsekreterare och till överlämnande skolsköterska.
SAMS - Kontinuerlig skolgång för placerade barn och unga - Skolverket
När en individ får insatser från både kommunen och regionen och det finns ett behov av att samordna insatserna så ska en samordnad individuell planering (SIP) erbjudas. Syftet med en SIP är att insatserna för den enskilde ska samordnas på ett bra sätt och att den enskilde ska ges möjlighet till inflytande i planeringen och genomförandet av stödinsatser, vård och omsorg.
Från och med hösten 2022 är förskolor och skolor i Västmanlands län likvärdiga samverkansparter i länets SIP-samarbete. Det innebär att förskolor och skolor i länet vid behov ska ta initiativ till SIP på samma sätt som socialtjänsten och hälso- och sjukvården är lagstadgat skyldiga att göra. En länsgemensam samverkansrutin är framtagen som beskriver hur det går till för förskolor och skolor att ta initiativ till SIP, samt delta i SIP-processens alla delar.
Här kan du ta del av mer information om SIP och ta del av rutinen.
Stärkt operativ samverkan för unga med omfattande behov
Köping, Arboga, Kungsör och Hallstahammar har genomfört ett projekt med syfte att titta på hur samverkan mellan kommuner och regionens verksamheter för barn, ungdomar och unga vuxna med komplex problematik ser ut, vad som fungerar och vad som brister för att långsiktigt stärka samverkan med strukturer för gemensamt ansvar. Målgruppen var individer som ofta befinner sig i gränslandet mellan socialtjänst, psykiatri, skola, LSS, habilitering, vård och omsorg
Här kan ni ta del av slutrapport men även material som tagits fram för att kunna användas av verksamheter i exempelvis introduktion av nyanställda eller som underlag på APT eller workshops
Stärkt operativ samverkan - Köpings kommun
Att få göra det på riktigt
Att få göra det och på riktigt är ett utvecklingsprojekt i kommunerna Köping, Kungsör och Sala som vill utveckla långsiktiga och hållbara arbetssätt för att ge vuxna personer med funktionsnedsättningar en meningsfull fritid. Projektet fokuserar på dialog och samverkan och arbetar utifrån förståelsen för att en aktiv fritid är en rättighet och har stor betydelse för att må bra fysiskt och psykiskt. Genom projektet vill vi hitta vägar in i det fritids- och kulturutbud som redan finns i samhället och se till att fler inkluderas.
Läs mer om projektet på Att få göra det och på riktigt - Köpings kommun