Träffpunkt Hållbarhet

3 februari 2026, kl. 08:30–10:30 (digitalt)

Praktisk information

• Datum: 3 februari.
• Tid: Kl. 8.30–10.30.
• Plats: Digitalt på Teams.
• Pris: Kostnadsfritt.
• Målgrupp: Tjänstepersoner, företag och näringslivsfrämjande aktörer som är intresserade av frågan.

Tack för en spännande och lärorik förmiddag!

Träffpunkt Hållbarhet genomförs i samarbete med två pågående projekt: Näringslivsprojektet Green Twin Leadership, som medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och komptensförsörjningsprojektet Green Twin Kompetens, som medfinansieras av Europeiska socialfonden (ESF).

Praktisk information

• Datum: 20 november.
• Tid: Kl. 8.30–10.00.
• Plats: Digitalt på Teams. Länk kommer några dagar innan eventet, se till att blocka tiden i kalendern!
• Pris: Att delta är kostnadsfritt.
• Målgrupp: Tjänstepersoner, företag och näringslivsfrämjande aktörer som är intresserade av frågan.

Tack för en spännande och lärorik förmiddag!

Denna seminarietillfälle av Träffpunkt Hållbarhet genomfördes i samarbete med två pågående projekt: Näringslivsprojektet Green Twin Leadership, som medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och komptensförsörjningsprojektet Green Twin Kompetens, som medfinansieras av Europeiska socialfonden (ESF).

Praktisk information om träfftillfället

• Datum: 2 oktober 2025.
• Tid: Kl. 8.30–10.00.
• Plats: Digitalt på Teams.
• Pris: Kostnadsfritt.
• Målgrupp: Tjänstepersoner, företag och näringslivsfrämjande aktörer som är intresserade av frågan.

Träffpunkt Hållbarhet den 9 maj handlade om klimatsmarta företag. Region Västmanland bjöd in till seminarietillfället, denna gång i samarbete med Mälardalen Industrial Technology Center (MITC) och deras digitala innovationshubb ShiftLabs. Seminariet handlade om hur företag kan bli mer klimatsmarta och samtidigt skapa förutsättningar för affärsnytta och konkurrenskraft. Deltagarna fick ta del av skarpa erbjudanden som kommer att finnas tillgängliga för företag i Västmanland, samt diskutera vad som är viktigt att lära sig för att bli ett klimatsmart företag.

Vi berörde följande programpunkter under seminariet:

• VD-programmet för hållbarhet –utvecklingsprogram för företagsledare.
• CO₂-beräkning för klimatnytta – hur företag kan bli mer effektiva på att använda klimatdata på rätt sätt.
• NetZero ImpactZero och regionala aktiviteter – initiativ i nationellt och i Västmanland för att främja innovation inom området.
  
  

Tack för en spännande och lärorik förmiddag!

Denna seminarietillfälle av Träffpunkt Hållbarhet genomfördes i samarbete med två pågående projekt: Näringslivsprojektet Green Twin Leadership, som medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och komptensförsörjningsprojektet Green Twin Kompetens, som medfinansieras av Europeiska socialfonden (ESF).

Träffpunkt Hållbarhet den 4 mars handlade om "Grönt utan greenwashing – så kommunicerar du allt ditt företag gör utan att få skäll". Som gästföreläsare bjöd vi in Maria Soxbo som är journalist och medgrundare till Klimatklubben. Maria berättade hur företag kan stärka sitt hållbara varumärke utan att tappa trovärdigheten. Dagens deltagare fick också föra dialog och lära av varandra i mindre diskussionsgrupper.

Vi berörde frågor som:  

• Vad är greenwashing?
• Boxed water – en lektion i greenwashing
• 3 starka skäl att undvika greenwashing
• Företagen som fattat grejen
• 12 tips som gör kommunikationen hållbar

Ett stort tack till alla deltagare för inspel och frågor!

Träffpunkt Hållbarhet den 25 oktober 2024 handlade om mötet mellan hållbarhet och lönsamma affärer. Som gästföreläsare bjöd vi in Gustav Stenbeck, miljöaktivisten som blev riskkapitalist. Med erfarenhet från Greenpeace, multinationella företag och från startupvärlden talade han om hur hållbarhet håller på att förändra det ekonomiska landskapet i rasande takt och hur det påverkar sättet bolag gör affärer på. Både idag, imorgon och långt därefter.  

Vi berörde frågor som:  

• Hur kan vi kombinera våra miljösatsningar med ett framgångsrikt företagande?
  
  
• Hur ser framtiden ut inom området?
  
  
• Vad behöver vi tänka på inför planeringen av framtiden? 

Gemensam dialog om länets utveckling

Utifrån Gustav Stenbecks föreläsning fördes sedan en gemensam dialog om länets utveckling och vad vi tar med oss i arbetet idag. Vad kan vi mer behöva utveckla och förändra för att nå längre för att att möta de utmaningar och ta vara på de möjligheter som den gröna omställningen innebär?

Ett stort tack till alla deltagare för inspel och frågor!

Träffpunkt Hållbarhet den 17 januari handlade om den gröna omställningen. Vi möttes för att inspireras och förstå mer om den gröna omställningens hinder och möjligheter.

Vi berörde frågeställningar som:  

• Hur ser utvecklingen ut och vad kommer påverka företagen framåt i den gröna omställningen?
  
  
• Vilka hinder och möjligheter finns för företagen i denna omställning?
  
  
• Hur kan kommuner, företagsfrämjande organisationer och andra aktörer skapa bra förutsättningar för en grön omställning?

Vi fick också ta del av en rykande färsk rapport som Tillväxtverket har tagit fram som berör våra företag på nationell nivå. Vi fick lyssna på Caroline Dahlbom när hon presenterade resultaten, och ta del av en beskrivning om utvecklingen framåt. Vi fick dessutom träffa företag från länet som delade med sig av sin resa.

Ett stort tack till alla deltagare som bidrog med kloka inspel och frågor under träfftillfället!

Träffpunkt Hållbarhet den 5 oktober handlade om cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller. Vi möttes för att inspireras och lära oss mer om cirkulär ekonomi och om hur cirkulära affärsmodeller kan bidra till hållbar utveckling i länet.

Vi berörde frågeställningar som: 

• Vad är cirkulär ekonomi och hur bidrar den till hållbar utveckling?
• Hur kan den cirkulära ekonomin bidra till nya affärsmodeller och nya affärsmöjligheter?
• Hur kan kommuner, företagsfrämjande organisationer och andra aktörer skapa bra förutsättningar för företagen i övergången till en cirkulär ekonomi?

Vi tog del av aktuell forskning från Rana Mostaghel, Ph.D vid Stockholms universitet och docent vid Mälardalens universitet som berättade om sin forskning kring cirkulära affärsmodeller.

Vi lyssnade på Elin Asplund från Automation Region som berättade om ett av sina projekt ”Mikrofabriker – cirkulär design inom textil- och modesektorn” där ett av projektens deltagande företag Ledai AB från Västerås delade med sig av sin resa. Läs mer om projektet här (www.automationregion.com) Besök Ledai AB här (www.ledai.se)

Vi fick också veta mer om vad CirEko gör och hur de verkar för omställningen till cirkulär ekonomi. Ann-Sofie Granzell, ordförande och utvecklare i CirEko, delade med sig av sina spaningar om vad som behövs och vad det företagsfrämjande systemet kan göra. Läs mer om CirEko här (ca.se)

Slutligen berättade Monica Hed Johanson, näringslivsutvecklare på Invest Västerås, om stadens spännande förstudie om cirkulär ekonomi inom tillverkningsindustrin. Läs mer om förstudien här (investvasteras.se)

Ett stort tack till alla deltagare som bidrog med kloka inspel och frågor under träfftillfället!

Bonusmaterial

Nedan finner ni bonusmaterial i form av filmklipp. Ledai AB visar sin ”remake maskin” på Borås Science Park:

Här berättar VD Thomas Nilssom om AI-tekniken (www.youtube.com)
Här visar Mathias Bräck maskinen i drift (www.youtube.com)

Träffpunkt hållbarhet den 25 maj 2023 gick under temat "Hälsosamma arbetsplatser". Syftet var att inspirera och förstå mer om hur länets företag kan utveckla och bibehålla hälsosamma och attraktiva arbetsplatser – och även prata om varför det är viktigt.   

Vi berörde frågeställningar som exempelvis:

• Hur hänger arbetsmiljöarbete ihop med tillväxt? 
• Hur mår länets företag? 
• Hur kan norm/inkluderingsarbete påverka välmående företag?

Under träffen fick vi lyssna till Jenny Möllers (Balance by life) samt Pernilla Alexanderssons (Addgender).

Ett stort tack till alla deltagare som bidrog med kloka inspel och frågor under träfftillfället!

Extramaterial: Se gärna filmerna om normer i arbetslivet

Film 1 – Normer i arbetslivet

Film 2 – Diskrimineringslagen och normer

Film 3 – Normer i gruppen och den egna rollen

Film 4 (Engelska): Inclusion, diversity and a sence of belonging

Träffpunkt Hållbarhet 3 maj 2023 "AI som verktyg för hållbar utveckling – möjligheter och utmaningar". Syftet med den här träffen var att öka kunskapen kring AI (artificiell intelligens) och hur AI kan skapa värde i verksamheter men också vilka utmaningar det kan medföra. Syftet var också att medvetengöra var företag och organisationer kan söka stöd för att utforska möjligheterna kring AI i sin verksamhet. 

Vi berörde frågeställningar som:

• Hur kan AI bidra till hållbar utveckling?
• Vilka möjligheter och utmaningar kan följa med ökad användning av AI?
• Vad kan aktörer bidra till och var vänder man sig

Under träffen fick vi lyssna till Elvira Synnelius med kollegor från AI Sweden, Kristian Sandström från MDU samt Erik Jonuks från Ekobot AB för engagerande och tankeväckande presentationer.

Stort tack till alla deltagare som bidrog med kloka inspel och frågor under lunchträffen.

Träffpunkt Hållbarhet 29 mars 2023 ”Entreprenörskap på landsbygden”.  Syftet med den här träffen var att öka förståelsen kring platsens betydelse för entreprenörskap samt att inspirera till hur man kan jobba med att stötta entreprenörskap i hela Västmanland.

Vi förde dialog kring frågor som:
• Vad betyder entreprenörskap för landsbygden?
• Hur kan entreprenörskap bidra till hållbar utveckling av landsbygden?
• Vad behöver aktörer förstå och tänka på?

Under träffen fick vi lyssna till Stina Barrsäter från Fallänge torp och Liviu Voinea från Solkraft direkt som båda driver sina företag ute på landsbygden i Västmanland. De delade med sig av sina erfarenheter av entreprenörskapet på landsbygden och vilka möjligheter respektive utmaningar som följer med detta.

Läs mer här:

• Solpaneler, Solkraftverk, Solceller, Solenergi (solkraftdirekt.se)
• Fallängetorp vandrarhem – mitt i naturen (fallangetorp.se)

Vidare så fick vi lyssna på Marit Wirén Toll, projektledare på Agro Västmanland, Pia Rydberg Wallner, verksamhetsledare på Nedre Dalälven samt Mathias Mellgren Helge, nationellt ansvarig branschförbundskanslist på Företagarna som utifrån sina roller och erfarenheter redogjorde för olika aspekter av företagande på landsbygden.

Läs mer här:

• Hem - Agro Västmanland (agrovastmanland.se)
• Kontakta oss | Nedre Dalälven (nedredalalven.se)

Utöver detta deltog flertalet representanter från flera av länets företags- och innovationsfrämjande aktörer samlas i en paneldialog där entreprenörskapet på landsbygden diskuteras ur olika vinklar.

Tack Almi Mälardalen, Västmanlands Turism, Coompanion Mälardalen och Länsstyrelsen Västmanland samt övriga deltagare för värdefulla inspel i dialogen.

9 december 2022 genomfördes Träffpunkt hållbarhet om näringslivets klimatomställning och energieffektivisering i samarbete med Länsstyrelsen och Energikontoret i Mälardalen.

Vårt län har stor potential att ligga i framkant i klimatomställningen. Mot bakgrund av Klimatstrategin för Västmanlands län diskuterades näringslivets viktiga bidrag i det arbetet, både med att minska sina egna utsläpp och med att anpassa sig till de klimatförändringar som redan är ett faktum och som väntar oss framöver. Utifrån att energifrågan just nu är brännande aktuell så lade vi extra fokus på hur vi kan stötta företagen med energieffektivisering här och nu, utan att för den skull förlora momentum i det långsiktiga arbetet.

Maria Lidberg inledde träffen med att koppla dagens tema till Affärsplan Västmanland och vår roll i att stötta näringslivet i omställningen. Affärsplan Västmanland refererar till klimatstrategin för Västmanland, som arbetats fram av Länsstyrelsen. Näringslivet behöver minska sin klimatpåverkan men också bidra till nya lösningar – både för att minska påverkan och anpassa oss till ett klimat i förändring. Affärsplanen har ett stort fokus på energiomställning, elektrifiering och nya anergilösningar, men effektivisering är en väldigt viktig del som går att göra med befintliga metoder. Det behöver vi alla fokusera mera på. Vår roll som främjare är att stötta företagen i den här nödvändiga omställningsresan, bidra med kunskap, verktyg, stöd och finansiering. Syftet är att vi stärker vår gemensamma förmåga att stötta företagen i dessa frågor. Regionen erbjuder företagsstöd för miljö- och energibesparingar som går att söka för att minska miljöpåverkan och energikostnader.

Viktoria Vingmarker och Jan van der Horst, Länsstyrelsen tog vid med ett kunskapspass om nuläge och målsättning för länets klimatarbete och klimatanpassning.

Klimatarbetet görs i två spår: klimatomställning med minskade klimatutsläpp, ökad kolinlagring och energiomställning, samt klimatanpassning som handlar om att anpassa samhälle och verksamheter till ett förändrat klimat. Det senare handlar om att minska risker och sårbarheter och öka robustheten inför nuvarande och kommande klimatförändringar.

Vi gick igenom det klimatpolitiska ramverket som styr klimatarbetet globalt och nationellt samt de klimatmål som finns. År 2030 ska vi ha 63% lägre utsläppsnivå än 1990 och för transportsektorn är målet ännu högre. 2045 ska vi inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Hittills har Sverige minskat utsläppen med 33% jämfört med 1990. Västmanland har minskat sina utsläpp med 53% under samma period.

Trots detta kommer förändringar i klimatet att ske och sker redan. IPCC sammanställer klimatforskningen i olika scenarier, beroende på hur utsläppen fortsätter framöver. Ett viktigt budskap är att det inte är kört – det finns saker att göra och att alla insatser räknas. Däremot så kommer det ske förändringar som innebär att vi måste rusta och anpassa samhälle och verksamheter så de blir mindre sårbara. Det kan handla om nya smittor, hälsopåverkan, översvämningar och störningar i samhällsviktig verksamhet. Det kan också handla om störningar på andra ställen på jorden, som bränder och toka, som påverkar verksamheter i Sverige med globala leverantörskedjor. Allt detta måste företagen planera utifrån för att minska sin sårbarhet. Det kan man göra genom en klimat- och sårbarhetsanalys.

Se bifogade bilder för mer information och exempel på stöd som finns att söka.

Gruppövning

Som vanligt jobbade vi med våra fiktiva företagare, personas, i olika grupper. Vi diskuterade vilka de viktigaste klimatrelaterade riskerna som företaget har att ta hänsyn till och hur de kan stärka sin resiliens – bli mer motståndskraftiga mot störningar. Vi pratade också om var företaget har sin största klimatpåverkan och vad som skulle kunna vara deras nästa steg för att minska denna. Besök gärna Miro-tavlan (miro.com) för att ta del av det som diskuterades.

Jesper Sundling från Energikontoret i Mälardalen bjöd därefter på ett rejält kunskapspass om förutsättningarna för klimatomställning och energieffektivisering. Vi fick en grundkurs i effekt och energi och fick målande exempel på hur energi fungerar. Jesper guidade oss också genom energisystemets uppbyggnad och hur energimarknaden fungerar. Vi lärde oss att elbrist egentligen inte är en brist på el, utan snarare handlar om hur mycket effekt som kan tas ut och hur stor nätkapaciteten är vid ett givet tillfälle. Ett problem är att det är trängsel i elnätet och att det finns flaskhalsar där det blir trångt i nätet. Så är det till exempel i Västerås.

Med elektrifieringen har också många nya verksamheter kommit till som har stora behov av el, såsom batterifabriker och datacenter. Laddinfrastruktur för bilar och tunga fordon kommer också att kräva ökad kapacitet under kommande år.

Energieffektivisering har kommit i skymundan när mycket fokus är på debatten mellan kärnkraft och förnybart och energiomställning. Men att effektivisera energianvändningen är något vi kan göra här och nu, och det finns en stor potential att spara mycket energi med befintlig teknik. När Energikontoret jobbar med företag gör man en energianalys av företaget, och ofta hittar man energi som går att spara. Mycket handlar om att endast använda energi när den faktiskt gör nytta i till exempel produktion, såsom ventilation eller belysning. Ett sätt att se att det också ger besparingar är att växla fokus från payoff-metoden till fokus på lönsamhet.

Avslutning

Avslutningsvis besökte vi våra fiktiva företag igen och diskuterade utifrån det vi hört och identifierade energieffektiviseringsåtgärder för företaget.

Vi summerade årets träffpunkter och tackade för allt engagemang och alla samtal vi haft. Tillsammans har vi höjt kunskapen och knutit värdefulla kontakter kring olika hållbarhetsfrågor. Vi kommer tillbaka nästa år med nya träffpunkter!

Träffpunkt Hållbarhet 8 november 2022 handlade om sociala företag och genomfördes i samarbete med Coompanion.

Maria Folkesson, näringslivsutvecklare på Region Västmanland, introducerade dagens träff. Målet med träffen var att öka kunskapen om vad sociala företag är, få exempel på olika typer av sociala företag nationellt och internationellt, samt att ta hål på en del myter och fördomar kring socialt företagande. Maria berättade inledningsvis på vilka sätt socialt företagande finns inskrivet i Affärsplan Västmanland och på vilka sätt man vill stärka det sociala företagandet framöver.

Emil Atak och Johan Larsson från Coompanion tog därefter över och började med att berätta vad socialt företagande är och vad de olika begreppen sociala företag, ASF, kooperativa principer och socialt hållbart företagande står för.

Sociala företag löser samhällsutmaningar. Det handlar om affärsmässig verksamhet med syfte att nå andra samhällsnyttiga mål. Resultatet av verksamheten ska mätas mot dessa mål, som kan översättas med Agenda 2030. Det ekonomiska överskottet ska återinvesteras i verksamheten.

Sociala företag vilar på de sju kooperativa principerna:

• Frivilligt och öppet medlemskap
• Demokratisk medlemskontroll
• Medlemmarnas ekonomiska deltagande
• Självständighet och oberoende
• Utbildning, kompetensutveckling och upplysning
• Samarbete mellan kooperativa företag
• Samhällshänsyn

Principerna i sig menar man bäddar för att driva företag på ett hållbart sätt. Sociala företag startas ofta efter ett behov som uppmärksammats inom den sociala ekonomin. Det finns även många befintliga privata företag som passar in på definitionen för sociala företag. Ibland är det också avknoppningar från kommunala verksamheter som bildar sociala företag. EU lyfter den sociala ekonomin och sociala företag som en viktig del framåt för en hållbar utveckling och i Sverige vill vi se fler sociala företag. ASF står för arbetsintegrerat företag, som är en typ av socialt företag där personer i utanförskap erbjuds sysselsättning. Vi fick ta del av exempel på sociala företag runt om i världen.

Nycklar för att sociala företag ska kunna växa och bli fler är dels finansiering, dels att näringslivets stödstruktur har kunskap om socialt företagande och förstår vad det är och vilket värde dessa företag skapar - att vi hjälper till att stötta utvecklingen av den här typen av verksamheter. Man tror också att upphandling kan vara en nyckel. Det går att rikta upphandlingar och reservera kontrakt till sociala företag.

Tips! Självklart.nu – en webbplats under uppbyggnad där kan man kan fördjupa sig i upphandling av sociala företag i Mälardalen.

I Västmanland har vi cirka 30 sociala företag som själva definierar sig som det. Sen finns det många fler företag som per definition är sociala företag, men inte själva beskriver sig som det.

Träffpunktens deltagare diskuterade sedan socialt företagande i mindre grupper.

Exempel: Återbygget

Därefter fick vi stifta bekantskap med Per Holst från Återbygget (coompanion.se), som är ett socialt företag inom byggbranschen. Företaget jobbar för hela Agenda 2030, men har fokus på miljö och människor. Man återinvesterar vinsten i företaget.

Företaget är relativt nystartat och drivs som en ekonomisk förening och har som mål att även bli ett arbetsintegrerat socialt företag. Affärsidén i sig bygger på att minska resursuttag och miljöpåverkan genom att ta till vara på, restaurera och återbruka produkter vid rivning av fastigheter. Företaget jobbar med återbruksinventeringar vid planerade rivningar, demontering, mellanlagring, förädling och möjliggör återbruk för att andra ska kunna bygga med återbrukat material.

Vid rivningar så inventeras allt som har potential att återbrukas och företaget beräknar CO2 för detta. Man kan alltså visa hur mycket CO2 som finns bundet i olika delar. Produkterna säljs när de fortfarande sitter kvar i rivningsobjektet, därefter demonteras dem.

Per Holst tackades för ett inspirerande exempel på socialt företagande i praktiken.

Vidareutveckling av personas

I grupper fick vi sedan utforska dagens tema med hjälp av våra fiktiva företagare, personas, som idag utgjordes av sociala företag eller företag som skulle kunna bli eller inspireras av principerna. Det handlade exempelvis om en kommunal verksamhet som ska avknoppas till socialt företag, föräldrar som vill gå samman och starta en skola eller en matchningstjänst för nyanlända mot arbetsmarknaden. Alla dessa företag eller affärsidéer innebar olika slags utmaningar och olika behov av stöd. Titta gärna in i Miro och ta del av exemplen (miro.com).

Leader Bergslagen: Finansiering av utvecklingsprojekt

Avslutningsvis fick vi med hjälp av Vivi Båvner på Leader Bergslagen veta mer om finansiering av utvecklingsprojekt genom Leader-metoden. Coompanion och Leader samarbetar kring finansieringsmöjligheter för sociala företag. Leader är en metod som handlar om att utveckla ekonomin på landsbygden, med ett tydligt bottom-up-fokus. Nätverkande mellan sektorer och att man löser ett samhällsproblem är inbyggt i Leader. Initiativ ska komma från lokala aktörer och ha tydlig hållbarhetspotential. Man söker finansiering i projektform, men syftet kan vara att testa något som kan bli en del av den ordinarie verksamheten efter projektslut. 41 miljoner kronor har fördelats på fem år, 2023-2027. I kommande period är Landsbygdsprogrammet finansieringskälla.

Tre Leaderområden berör Västmanland:

• Leader Mälardalen (leadermalardalen.se)
• Leader Nedre Dalälven (leadernedredalalven.se)
• Leader Bergslagen (leaderbergslagen.eu)

Leader Bergslagen har återkommande informationsträffar om finansiering.

Träffpunkt Hållbarhet 12 oktober 2022 handlade om hur vi motiverar de mindre företagen att utvecklas inom hållbarhet och digitalisering. Träffen genomfördes i samarbete med Affärskompetens och Företagarna.

Att som företag hänga med på utvecklingsresan inom hållbarhet och digitalisering skapar möjligheter och är viktigt för konkurrenskraften. Samtidigt kan det vara utmanande för de mindre företagen att se den direkta nyttan och det kräver kunskap, tid och verktyg att förstå hur man ska börja. I den här Träffpunkten lärde vi oss mer om hur vi som främjare kan stötta de mindre företagen i arbetet med hållbarhet och digitalisering – hur vi når och hur motiverar vi dem. Vi blev också utmanade att se över våra erbjudanden och vår kommunikation – har vi verkligen rätt budskap och erbjudanden och når vi ut?

Introduktion

Maria Lidberg och Ann-Margreth Hammar inledde med att kort berätta om hållbarhet och digitalisering för småföretag och vilka satsningar på detta som finns i Affärsplan Västmanland. De tipsade även om Regionens företagsstöd som finns för att stötta företagen att utvecklas inom dessa områden.

Hur ser verkligheten ut för de små företagen?

Sara Hellberg och Vera Andersson från Affärskompetens lotsade deltagarna genom företagens verklighet för att hantera frågor som hållbarhet och digitalisering. En verklighet som vi behöver förstå för att kunna ta fram rätt stöd och erbjudanden. Bland annat berättade man om olika projekt som riktar sig till småföretag, såsom Digilo, ReLoad, Näringslyftet och Effekt.

Se gärna bilderna från träffen för fler exempel.

Marcus Larsson från Företagarna presenterade Småföretagarbarometern 2022 för Västmanland, som bland annat visar att det är de små företagen som utvecklas mest i fråga om antal anställda. Marcus presenterade även Företagarnas Hållbarhetsrapport 2022 där man undersökt de små företagens förhållande till hållbarhetsarbetet.

Småföretagarbarometern för Västmanland 2022 (www.foretagarna.se)

Företagarnas hållbarhetsrapport 2022: Små företag med stora ambitioner (www.foretagarna.se)

Att möta företagen i deras behov

Affärskompetens fortsatte att lotsa oss igenom småföretagens verklighet och behov. Viktigt att tänka på kring småföretagens verklighet är att företagen ofta startas av en specialist på ett yrke, vilket också betyder att man inte är expert på alla andra områden som företagande för med sig, som sälj, ekonomi etc. Som småföretagare har jag ofta hög insikt och hög motivation när det kommer till affärs- och kompetensutveckling inom mina yrkeskunskaper. Däremot är insikt och motivation betydligt lägre för allmänna företagarämnen.

Det finns en omedveten inkompetens vilket ibland tolkats som ovilja. Men det finns inte företag som inte vill utvecklas, det handlar mer om att de inte har tid. Vi som främjare behöver ha respekt och en djup förståelse för detta om vi vill hjälpa den här gruppen.

Hur når vi fram till småföretagen? Dörren till det strategiska går via det operativa. Merparten av tiden lägger företagen på det operativa arbetet. Mindre tid läggs på det taktiska och ännu mindre på det strategiska arbetet med förteget. Vill vi fånga intresset hos småföretagen så behöver vi nå företagen i det operativa. Kommunicerar vi allmänt med erbjudanden om stöd i t.ex. hållbar utveckling så kommer det inte att locka så många – det är för allmänt.

Vi behöver också tänka att vi ska stödja på individnivå. Vi kan inte hjälpa ett företag att förändras – bara individer. Individen utvecklar företagen, företagen utvecklar samhället. Vi behöver möta individerna.

Vad kan vi möta upp med för utbud? Utbud måste formas utifrån behov, och då är det viktigt att tänka på att ha ett behov och att vara motiverad inte är samma sak. De små företagen väljer utifrån konkreta behov, eftersom tiden är begränsad och alltid konkurrerar med annat som är mer akut. Utgår man från behoven så kan man formulera kursutbud eller erbjudanden som matchar.

Orden digitalisering & hållbarhet funkar sällan i erbjudanden om utbildning. Men budskap som ”vill du SEO-optimera din webb” funkar bra. Det är också digitalisering, bara mycket mer konkret utifrån reella behov.

Avslutningsvis fick vi en checklista som kommer från Kunskapsrapporten från projektet Landsbygdsfokus (2020/2021):

• Erbjud något konkret
• Korta insatser
• Göra nytta
• Personlig utveckling
• Sänk trösklarna
• Använd enkelt språk

Gruppdialoger

Med denna bakgrund fortsatte träffen med samtal i grupper.

Vi reflekterade och förde dialog kring de kunskapspass vi lyssnat till och frågade oss hur våra respektive utbud till den här företagargruppen matchar. Vilka luckor ser vi?

Därefter fortsatte vi jobba med våra fiktiva företagare, ”personas”, utifrån dagens tema. Vi pratade om våra erbjudanden matchar respektive företagare och deras behov samt hur vi kan kommunicera med dem. Vi pratade också om vilka vi inte når idag.

Titta gärna in på Träffpunkts Miro-tavla (miro.com) och se vad alla skrivit och vilka stöd som finns. Vi konstaterar att det finns utvecklingsmöjligheter i nuvarande stöd inom hållbarhet och digitalisering för småföretagarna.

Electrification Hub och Mälardalens Universitet stod värd för Träffpunkt hållbarhet den 9 september 2022 när ett fyrtiotal deltagare möttes och samtalade om elektrifieringens utmaningar och möjligheter.

Grupparbeten i Miro

Elektrifiering är en av vår tids största omställningar mot ett hållbart näringsliv och samhälle. Vi fick en överflygning av vad som händer inom elektrifiering av fordon i regionen och vilka utmaningarna och möjligheterna är för att omställningen till elektrifiering ska bli hållbar både miljömässigt, socialt och ekonomiskt, genom hela värdekedjan.

Vi fick höra från två företag i Västmanland, AA Logistik och Surahammars Bruk, som driver på utvecklingen av fordonselektrifieringen på helt olika sätt, hur de tar sig an dessa utmaningar och möjligheter i praktiken. Slutligen följde gruppdiskussioner.

Maria Folkesson, näringslivsutvecklare på Region Västmanland, inledde med att hälsa välkommen till träffens deltagare. Maria berättade vidare att omställningen till hållbar elektrifiering kräver dialog och samarbete mellan privata, offentliga och civila organisationer och att det därför är glädjande med så många närvarande från så många olika organisationer. Det är i gemensam dialog som vi kan identifiera vilka behov vi har för att göra omställningen möjlig.

Elektrifieringen spelar en avgörande roll för omställningen, men det finns utmaningar och möjligheter kopplat till detta. I dagens träffpunkt får vi olika perspektiv på detta

Mikael Hjort och Elin Svanström, Electrification Hub: Vad händer inom elektrifiering och hur blir den hållbar?

Mikael Hjort och Elin Svanström från Electrification Hub inledde med en inflygning över vad som händer på elektrifieringsområdena och hur man arbetar för att elektrifieringen av fordon ska bli hållbar i hela värdekedjan. Tunga transporter står för ungefär 30 procent av utsläppen från inrikes transporter idag. Det sker en väldigt snabb utveckling på elektrifiering av fordon just nu och för att klimatmålet 2030 ska vara möjligt att nå så krävs elektrifiering. Det får följdeffekter, exempelvis stora expansioner av batterifabriker, men det är också viktigt att titta på råvarutillgången, där finns många hållbarhetsaspekter att ta hänsyn till.

Elin berättade att trots att de arbetar med elektrifiering så berör deras arbete flera Agenda 2030-mål, också med bäring på ekonomi och sociala frågor. Electrification Hub jobbar med hela värdekedjan (kunder/användare – tillverkare – underleverantörer) och försöker ha ett helhetsperspektiv på hållbarhetsfrågorna kopplat till elektrifiering. Det är olika hållbarhetsutmaningar för olika delar i värdekedjan. Det här innebär också en stor efterfrågan på kompetens för att på olika sätt jobba med energiomställningen.

För att visa på möjligheten med elektrifiering så har man ett antal demonstrationsområden, t.ex. Finnslätten och Förseglet. Det händer mycket i stadsutvecklingen i städerna kopplat till elektrifiering. Viktigt i dessa projekt är att samla alla aktörer i värdekedjan. Samverkan och samarbete är viktiga nycklar till framgång.

Att jobba i samverkan, jobba i värdekedjan, är viktigt för den som vill göra en omställning eller insats, så att det inte skapas problem på andra ställen i kedjan. Omställning som kräver ökad energikonsumtion exempelvis kräver att alla aktörer i värdekedjan är informerade, att planering sker i god tid utifrån vad som ska göras, att eltillgången säkras liksom helheten i systemet.

Erik Dahlquist, Mälardalens Universitet: Brist på råvaror

Erik Dahlquist från Mälardalens Universitet delade med sig av exempel från applikationer för elektrifierade fordon. Vi har idag ett underskott av råvaror, samtidigt som det finns miljö- och arbetsmiljöutmaningar i gruvorna.

I ett projekt om riskhantering från LKAB har drönare använts för att inspektera gruvor. Det för med sig arbetsmiljövinster och även miljövinster – fjärrstyrning gör att det inte behövs lika mycket ventilation i gruvan, vilket sparar stora mängder energi. Fler har också möjlighet att utföra arbetet när tekniken gör så att arbetet inte behöver utföras på plats i gruvan.

Det finns flera andra exempel på projekt med applikationer för batterier – hur elektrifiering kan användas för olika slags förbättringar och effektiviseringar. Ett exempel är att man nu börjat plocka ur metaller, även sällsynta jordartsmetaller, ur slagghögar. Det har inte varit lönsamt tidigare, men börjar bli det nu. Det uppskattas att vi kan producera 30 procent av fosforbehovet genom återvinning ur spillhögar. Omställning mot mer cirkulära flöden börjar utvecklas, där man redan i designfasen arbetar in hur återvinning ska ske.

Företagens perspektiv på elektrifieringens hållbarhetsutmaningar och möjligheter

Två företag i Västmanland, Surahammars Bruk och AA Logistik och driver på utvecklingen av fordonselektrifieringen på helt olika sätt – hur går det och vilka hållbarhetsutmaningar och möjligheter finns?

Karin Haglund, Surahammars Bruk

Surahammars Bruk tillverkar elektroplåt och firar 400 år i år. Just nu har företaget stort fokus på att leverera till fordonsindustrin, men även till hushållsapplikationer. Surahammars Bruk är viktigt för det omgivande samhället, det finns en förståelse för verksamheten, man har en bra samverkan med övriga samhället och många anställda bor nära verksamheten.

Carbon Footprint: Surahammars Bruk har stort fokus på att redovisa koldioxidutsläpp för sina produkter. I värdekedjan för elektroplåt så är det ståltillverkningen som släpper ut största andelen koldioxid (men där händer mycket på utvecklingsfronten just nu). Tillverkningen i Surahammar står för endast 4 procent av utsläppen av hela produkten. Materialåtervinning av tillverkningsskrot minskar det totala fotavtrycket, vilket ger ett carbon footprint på 3,9 kg CO2e (koldioxidekvivalenter) per kilo producerad elektroplåt.

Surahammars Bruk tittar också på Carbon handprint – hur ser det ut i kedjan framåt i användningen. Företaget ser att användningen av elektroplåten i olika sammanhang bidrar till att spara koldioxid i användningsfasen. Man försöker även att skrota så lite material som möjligt och att använda materialet så effektivt som möjligt. Man tror att elektroplåt kommer bli en bristvara.

Koldioxidutsläppen är den viktigaste hållbarhetsfrågan för Surahammars Bruk, mycket fokus läggs här, men företaget arbetar även med flera andra viktiga hållbarhetsfrågor. Kompetensförsörjning är en sådan, där de har en stor utmaning med att hitta individer som vill jobba med detta. Det kräver en helhetslösning för att folk ska vilja flytta till Surahammar för att jobba. Man jobbar också för att få en mer jämställd arbetsstyrka, traditionellt har man haft en stor övervikt på män. Surahammars Bruk vill vidga och bli relevanta också för kvinnor som arbetsgivare.

Åsa Granlund, AA Logistik

AA Logistik arbetar med logistik och lagerlösningar och är användare av tunga fordon – en bransch i omställning. Företaget har investerat i sin första tunga ellastbil som rullar lokalt i Västerås.

AA Logistik är noga med att poängtera att det krävs samarbete för att utveckling ska ske. Olika aktörer behöver jobba tillsammans, hitta lösningar, testa, komma framåt. Och alla hållbarhetsaspekter behövs, de behöver också jobba tillsammans: socialt ansvar, hållbar lönsamhet och miljö.

En utmaning är tillgång till elektricitet. AA Logistik har frågat sig hur dom själva ska kunna bidra till tillgång till elektricitet. Där har man beslutat att lägga solceller på taket på lagerlokalen. 20 procent att den energi som alstras där behövs för att driva fastigheten, resten kan användas till att ladda fordon.

AA logistik ser också en utmaning med laddinfrastrukturen generellt, att den inte är tillräckligt utbyggd ännu. Slutligen så nämner även Åsa kompetensförsörjningen, att det är en stor utmaning att få tag på rätt personal. De arbetar med att påverka människor att vilja jobba som chaufförer, och att få bidra till att en större mångfald av människor vill jobba med detta.

Gruppdiskussioner och avslutande reflektioner

I grupper diskuterade deltagarna vad vi som organisation eller tjänstepersoner kan göra för att stötta denna omställning och vad vi behöver för att kunna göra det.
Några avslutande reflektioner från deltagarna var att vi måste våga prata målkonflikter, så som vi gjort under Träffpunkt hållbarhet. Att vi inte förenklar utan att tittar på alla potentiella lösningar och också vågar fråga vad den har för olika konsekvenser. Det är så vi kommer framåt mot långsiktig hållbarhet och genomtänkta lösningar. Vi tar med oss vikten av att jobba tillsammans, vara modiga, testa och lära, våga göra misstag. Någon frågade om det finns modighetskonsulter?

Träffpunkt hållbarhet är ett forum där vi gemensamt hittar insikter och väcker frågor. Det var tydligt i dagens samtal. Kunskap, fakta, erfarenhet och insikter leder fram till insatser. Insatser som blir starkare och mer hållbara om vi samverkar och samarbetar för att ställa om Västmanland i en mer hållbar riktning.

I juni träffades ett trettiotal personer som arbetar i det näringslivsfrämjande systemet för att prata jämställdhet i näringslivsutvecklingen. Hur kan vi bättre ta tillvara den utvecklings- och tillväxtpotential som finns när fler människor får goda förutsättningar att utveckla idéer och företag?

Jämställt näringsliv - hur når vi dit?

Hur ser jämställdheten i Västmanlands näringsliv egentligen ut?

Efter att Region Västmanland och Almi tillsammans hållit i två lunchseminarier med fokus på fakta och statistik så fördjupades samtalen och olika lösningar diskuterades. Vad kan vi göra för att skapa förflyttning mot mer jämställda förutsättningar i näringsliv och näringslivsfrämjande? Hur kan vi bättre ta tillvara den utvecklings- och tillväxtpotential som finns när fler människor får goda förutsättningar att utveckla idéer och företag?

Maria Folkesson från Region Västmanland och Johanna Landin från Almi inledde träffen med utgångspunkten att ökad jämställdhet skapar flera utvecklingsmöjligheter. Jämställdhet definieras som ett tillstånd där det råder jämlika villkor för kvinnor och män. Regeringen formulerar det övergripande målet för jämställdhetspolitiken att kvinnor och män ska ha samma makt att utforma samhället och sitt eget liv.

Carina Lahall, Almi: Möta människor i deras behov av affärsutveckling

Almi har som målsättning att bidra till ett mer jämställt näringsliv, och tar fram olika studier på temat. Carina Lahall, rådgivare och projektledare på Almi presenterade en studie om kvinnors företagande – internationalisering och tillväxt. Där identifierades att få kvinnor som deltar i internationella projekt. Almi ville ta reda på vilka behov företag har för att vilja växa internationellt. Vad är drivkraften hos kvinnor som leder företag? Varför startar och driver kvinnor företag? Hur ser kvinnliga företagare på möjligheterna att få stöd? Vilka utmaningar har de har företagen för att kunna växa? Vad är drivkrafterna? Hur kommunicerar vi affärsutveckling till kvinnorna?

En tydlig drivkraft som identifierades var frihet, flexibilitet och att vara sin egen chef. De flesta driver soloföretag, men många vill växa. Flera av de som intervjuades vittnade om behov av nya nätverk med fokus på affärsnytta, som komplement till andra nätverk. Vi måste fånga upp företagarna och vi måste kommunicera på andra sätt, konstaterade Carina Lahall. Om vi inte möter människor där deras behov är, så händer inget. Här finns en stor potential.

Mikael Fällman, Almi: Bäst resultat uppnås i styrelser som både är jämlika och jämställda

Almis Mikael Fällman fortsatte diskussionen och tog utgångspunkt i en genomförd styrelsekartläggning och analys som gjorts med hjälp av professor Malin Malmström, Luleå Tekniska Universitet. Inledningsvis presenterades tre tydliga insikter:

• En jämställd eller jämlik styrelse når högre omsättning och lönsamhet oavsett bransch, om vd är kvinna eller man och storlek på bolag
• En jämlik styrelse når högre export och import
• Bäst resultat uppnås i styrelser som både är jämlika och jämställda

Ett annat sätt att uttrycka detta är att företag som är jämställda och jämlika helt enkelt tjänar mer pengar. Mikael Fällman konstaterade också att Almi i sin egen organisation har en jämställd könsfördelning, vilket också krävs i tydlig ägarstyrning (Almi ägs till 100 procent av svenska staten).

Almi prioriterar frågan och kvinnor är primär målgrupp i olika marknadsinsatser. Almi har också startat upp nätverk. När vi satsar medvetet så blir det skillnad, menar Mikael Fällman. Idag går 42 procent av organisationens insatser till kvinnor, tidigare var det 25 procent. På lång sikt är målet att 50 procent av insatserna ska gå till kvinnor.

Det finns utmaningar när det gäller lån och finansiering. Kvinnor är mindre riskbenägna och tar mindre lån. Där försöker Almi öka kunskapen kring finansiering. Här är det viktigt att vi frågar oss hur vi ska nå ut och berätta det här på ett bra sätt? I diskussionen som följde diskuterades bland annat hur den kvantitativa jämställdheten inom Almi kan göra att den kvalitativa jämställdheten ökar. Bidrar det till att Almi analyserar normer, ändrar problemformuleringar eller omfördelar resurser?

Maria Lidberg, Region Västmanland: Förändrade företagsstöd blir relevanta för fler företag

Region Västmanland har identifierat att kvinnor som driver företag inte söker företagsstöd i samma omfattning som män som driver företag, trots olika ansatser att nå kvinnor som driver företag. En intervjustudie genomfördes 2021 och den gav många insikter. Det behövs långsiktigt hållbara lösningar som förändrar de normer som omgärdar företagsstöden. Hur kan vi stödja alla företag i länet som vill bidra till en hållbar utveckling? Utgångspunkten kan inte bara vara att vi måste nå fler kvinnor genom marknadsföring och nätverk eller övertyga kvinnor att göra som män, bland annat genom förändringar av riskbeteende.

I den regionala utvecklingsstrategin anges mål för hållbar utveckling som ligger närmare de drivkrafter som kvinnor som driver företag anger i intervjuer. Kan företagsstöden bli relevanta för fler företag om de här perspektiven möts? Företagsstöden har traditionellt styrt mot ökad omsättning, uppskalning, ökad sysselsättning och liknande tillväxtmål. Behöver vi formulera nya mål? Företagsstöd som utgår ifrån traditionella normer kring företagande skapar hinder i det näringslivsfrämjande systemet och gör att företagare inte söker stöd. Rimligen gynnar det många företagare och näringslivet i stort att dessa företagsstöd moderniseras. Region Västmanland fortsätter att se över stöden och belyser frågan från olika perspektiv.

Torbjörn Messing, Länsstyrelsen: Jämställdhet är innovation

Torbjörn Messing är särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor på Länsstyrelsen Västmanlands län. Han inledde sin föredragning med att konstatera att när vi jobbar med jämställdhet och jämlikhet gör vi det mest innovativa vi kan göra. I arbete med ledningsstyrt jämställdhetsarbete är det grundläggande att vi bottnar i förståelse och erfarenhet. Annars finns det risk för att vi tar med oss blinda fläckar i våra processer.

Torbjörn berättade erfarenheter om gender-coach-programmet, där målgruppen var Västmanlands största mansdominerade verksamheter. Det är viktigt att belysa olika perspektiv. Uppifrån och nedifrån, men också mittifrån, menade Torbjörn Messing. Interna perspektiv kring hur det är att vara exempelvis anställd i en organisation behöver kompletteras med externa perspektiv som jämställdhetsintegrering. Hur når vi kvinnor och män? Hur bemöter vi kunder? I presenterades exempel från bostadsbolaget Mimer, som varit med i programmet.

Länsstyrelsen erbjuder stöd, kunskap och nätverk i dessa frågor. Läs mer på Länsstyrelsens hemsida.

Gruppövning: Förändra strukturer och normer istället för kvinnor

Ett stående inslag i Träffpunkt hållbarhet är gruppövningar där fiktiva företagare/personas används som utgångspunkt i diskussioner och problemlösning. Utifrån en persona möts deltagarna i ett samtal om en företagares specifika förutsättningar, utmaningar och möjligheter. Dessa samtal skapar nya insikter och kunskaper som bidrar till en fördjupad och breddad syn på vad vi kan göra tillsammans för att skapa omställning.

Utifrån föredragningar och engagerade diskussioner i grupper presenterades ett antal olika insikter:

• Könssegregering måste brytas tidigt, redan i skola och utbildning.
• Vi måste sluta problematisera kvinnorna och i stället fokusera på strukturerna och normerna. Vi tror det krävs mycket utbildning för att börja se dom mönstren.
• Det kan vara stor skillnad på stora och små företag i möjligheten att arbeta strukturerat med frågan. Hur kan vi stötta mindre företag i det här, där förutsättningar kanske saknas?
• Kan vi ställa krav på jämställldhet för finansiering?
• Vi behöver samverkan mellan aktörer och jobba tillsammans, ta ägarskapet i de här frågorna. Vi behöver inte vänta på regeringen.

Johan Eliases, Ung Företagsamhet och Alexandra Rojas Nordqvist, LUZ UF: Unga företagare är inte som traditionella företagare

Johan Eliases, regionchef för Ung Företagsamhet (UF) i Västmanland ser inte alls samma utmaningar som vi ser i näringslivet i övrigt när det gäller jämställdhet. Jämställdhet och hållbarhet har varit i fokus under lång tid inom UF, som vill vara en spjutspets i samhället. Hos länets UF-företagare är VD-rollen jämnt fördelad mellan tjejer och killar, men det finns skillnader i vilket fokus tjejer och killar har i sitt företagande. Tydligt är att tjejer arbetar mer socialt och hållbart i sina företag, killar är mer vinstdrivande och vill tjäna pengar. UF-företag som drivs av killar omsätter också mer, och tjejernas företag skapar större värden utifrån hållbarhetsperspektivet.

Alexandra Rojas Nordqvist har startat och drivit LUZ UF och menade att hon stämmer in i stereotypen. Hennes företag samlar in pengar genom att hålla föreläsningar, workshops och events. Intäkterna går till att bygga en skola av plast i Bolivia. Plasten samlas upp i skolans närområde och upcyclas till byggmaterial. Idén har uppmärksammats internationellt och Alexandra har bland annat vunnit en företagspitch i Europaparlamentet. Skolan börjar byggas runt årsskiftet 2022/2023.

Insikterna skapade samtal och diskussion. Vi tappar något på vägen från UF till den traditionella företagsvärlden. Varför? En studie från Gävleborg lyftes, tjejerna kanske inte alltid får den support dom behöver för att gå vidare att testa sitt företag på riktigt, killarna får mer support och uppmanas att testa och riska. Andra studier som visar att fler unga tjejer identifierar sig som feminister, aktivister och har fokus på att rädda världen (alltså mer hållbarhetsfokus), samtidigt som fler killar beskriver sig som typ prylnördar, gamers och liknande (alltså mer konsumtionsfokus).

En avslutande frågeställning växte fram i samtalet: Hur kan vi ta till vara på den förändringskraften som tjejerna har? Vi behöver sätta nya mål och ställa nya krav. Alexandra Rojas Nordqvist menade att den som får rätt förutsättningar bli inspirerad och då händer bra saker.

Träffpunkt hållbarhet är ett forum där vi gemensamt hittar insikter och väcker frågor. Det var tydligt i dagens ämne. Kunskap, fakta, erfarenhet och insikter leder fram till insatser. Insatser som blir starkare och mer hållbara om vi samverkar och samarbetar för att ställa om Västmanland i en mer hållbar riktning.

9 mars samlades människor som arbetar i det näringslivsfrämjande systemet i Västmanland för ännu en Träffpunkt hållbarhet, det här gången med kunskap, förmågor och kompetens som tema.

Grupparbeten i Miro

Programmet inleddes med att Region Västmanlands näringslivsutvecklare Maria Folkesson och Pernilla Conley Pettersson berättade om Affärsplan Västmanland, som nu antagits av regionstyrelsen. Maria och Pernilla gick igenom affärsplanens vägledande principer som anger förhållningssätt som är viktiga för ett lyckat genomförande av affärsplanens ambitioner:

• Vi inspirerar till samarbete
  Vi är ett system av aktörer med tydliga roller. Vi delar med oss och arbetar tillsammans för att inspirera varandra och skapa mervärde för näringslivet.
  
  
• Vi länkar till en helhet
  Vår fördel ligger i att vara öppna, prestigelösa och länka samman oss operatirvt för att ge företagare relevant stöd från ett helt nätverk av aktörer med olika styrkor.
  
  
• Vi har ett entreprenöriellt mindset
  Vi experimenterar och lär tillsammans, där tidigare resultat, utforskade problem och möjligheter är lika centrala som att vi vågar testa nytt och förstå våra misslyckanden.
  
  
• Vi är inkluderande
  Vi inkluderar människor med ett brett spektrum av bakgrunder, åsikter, idéer och färdigheter för att det bidrar till ett bättre näringsliv - och det är justare och roligare så.
  
  
• Vi tar samhällsansvar
  Vi tar oss an rollen att aktivt göra skillnad på vår tids globala utmaningar, från klimat till social sammanhållning.

Vi fick i korta filmklipp se och höra hur ett antal av aktörerna i det näringslivsfrämjande systemet i Västmanland möter de här principerna och bidrar med arbete som hjälper oss att utveckla allt fler hållbara idéer och företag.

Personliga egenskaper och formell kompetens

Därefter följde ett samtal med Region Västmanlands hållbarhetschef, Sophie Andersson, om vilka nyckelförmågor hon identifierat för att lyckas leda förändringsarbete mot ökad hållbarhet. Förutom formell kompetens och sakkunskap menar Sophie att de egna drivkrafterna är viktiga, inte minst då hållbarhetsarbete handlar om att förändra beteenden hos alla människor i samhället. Hon pekar på framför allt tre egenskaper: nyfikenhet, mod och kommunikativ förmåga.

Vi måste vara nyfikna, annars får vi svårt att förstå vad vi ska göra hållbart för andra. Förändringen pågår ständigt och det är viktigt att vi är redo att prova nya arbetssätt och metoder. För att lyckas behöver vi vara modiga. Alla idéer som testas kommer inte att vinna omedelbart gillande och gehör, så tålamod är en viktig egenskap i arbetet. Samtidigt går det inte att se hållbarhetskompetens som något exklusivt sidospår, nej frågorna integreras allt mer och allt djupare i allt utvecklingsarbete. Då är också kommunikation grundläggande. Att vi delar och sprider kunskap till varandra, att vi relaterar och får människor med olika perspektiv och kunskaper att mötas.

Resonemanget kopplar väl an till Affärsplan Västmanlands vägledande principer, att det kommer att vara viktigt att de olika främjarorganisationerna som vänder sig till företag samordnar sig, samarbetar och delar med sig av kunskap.

Klimatpsykologen: Vi har det som krävs men måste fokusera på rätt saker

Träffpunkten gästades även av Kata Nylén från Klimatpsykologerna. Kata inledde sitt föredrag med att prata om förlustaversion, den psykologiska mekanism som gör det svårare för oss människor att avstå från saker än att försöka få dem. För omställningen betyder det att det blir viktigt att inte fokusera på att vi behöver avstå saker i en hållbar framtid, utan vad vi kan vinna på att göra saker klokare, effektivare och med klokare hushållning.

Många företag och människor vill verkligen ställa om. Efterfrågan på ekologiska produkter, smarta tjänster och lokalproducerade alternativ har aldrig varit större än nu. Den cirkulära ekonomin och delandet tar allt större plats. Ändå var 2021 ett rekordår för utsläppen. Kata Nylén menar att det visar att vi fokuserar på fel saker och vi fastnar i att konsumera oss ur krisen, vilket ofta leder fel.

Konsumtion leder oss inte bort från konsumtionens negativa konsekvenser
I vår kultur lägger vi väldigt mycket vikt vid konsumtion. Många kreativa lösningar på klimatkrisen handlar om fortsatt konsumtion, eller till och med mer konsumtion. Vi skiftar från en produkt till en annan, eller en tjänst till en annan, men det är fortfarande konsumtion som är lösningen. Det har visat sig i något som kallas Effektglappet - att människor som konsumerar medvetet hållbart, också konsumerar ohållbart. När vi medvetet väljer hållbart kanske vi samtidigt unnar oss något, som raderar ut den minskade klimatpåverkan som omställningen gav.

Kata Nylén menar att vi människor kan göra så mycket mer. Vi behöver prioritera saker som ger stor effekt. Och vi är inte bara konsumenter. Vi behöver samarbeta över olika gränser - mellan människor, organisationer, kommuner, regioner och länder. Fem punkter som sammanfattar detta formulerades så här i samtalet:

• Håll koll på effekten – att fokusera på det som verkligen gör skillnad
• Koppla till organisationens huvudsyfte
• Agera tillsammans – det är så vi hittar de storskaliga lösningarna
• Visionera och fokusera på vinsterna
• Hitta lösningar som minskar krisen och bidrar till anpassning, eftersom förändringarna redan är här

Kata Nylén såg ett hopp i insikten hos många företag att mod gör affären bättre, får medarbetarna att må bättre och göra skillnad. Med exempel i ett företag som tillverkar och säljer friluftsutrustning visade Kata på värdet i att bygga ett konsortium för större påverkan genom hela kedjan för produktion och distribution av produkterna, vilket ger ledningen en tydligare bild av problemets komplexitet. På så sätt kan företaget också ställa tydligare krav på det omgivande samhället och påverka andra beslutsfattare. Samtidigt som det blir attraktivt att arbeta i företaget, arbetsmiljön förbättras och lönsamheten påverkas positivt.

För en hållbar idéutveckling är det klokt att sätta samman olika människor med olika kompetenser, erfarenheter och bakgrunder. Mångfald i kunskap, bakgrund och kompetens lönar sig. Många egenföretagare arbetar utan väggar/gränser i nätverk och olika relationer och här finns många erfarenheter av nätverkssamarbete för utveckling. Men klimatkrisen och kriget förändrar saker. Det blir viktigare för oss att hitta sammanhang och samarbete. Individualiseringen och den smarta specialiseringen är inte alltid optimal när krisen kommer. Ingen klarar sig själv, alla hänger ihop. Resiliens i företag förutsätter en känsla av mening, en tro och en kompetens på sin egen förmåga och socialt stöd i relationer och nätverk.

Har vi det som krävs för att ställa om?

Samtalet med Kata Nylén avslutades i en fråga: Har vi det som krävs för att ställa om? Ja, det har vi, menade Kata. Som sociala varelser har vi förmågan att samarbeta, vara solidariska och göra bra saker tillsammans. Utmaningen är enorm, men vi har de mänskliga resurser som krävs för att ta stora modiga beslut och ställa om mot en mer hållbar utveckling.

Avslutande gruppsamtal

Hållbarhetsledarens och klimatpsykologens perspektiv var tydliga, och med inspiration från detta jobbade deltagarna vidare i gruppsamtal med utveckling av de olika fiktiva företagare och företag som byggts upp och följer med under de olika träffarna i Träffpunkt hållbarhet. Flera deltagare vittnar om behovet av att kunna samlas i nätverk för fortsatta samtal och omställningsdiskussioner. Samordning och samarbete är grundläggande i omställningen och för att vi ska kunna nå våra mål för Västmanland.

Hållbar tillväxt diskuterades den 2 februari i Träffpunkt hållbarhet - ett möte med företagare och människor som arbetar med företagsfrämjande i Västmanland.

Grupparbeten i Miro

Trettiotalet personer från Västmanlands näringsliv och det innovations- och företagsfrämjande systemet i regionen möttes för att samtala om begreppet hållbar tillväxt den 2 februari i ett digitalt möte. Mötet arrangerades av Omställning Västmanland, ett projekt som leds av Region Västmanland, med stöd av Tillväxtverket. Vi fick lyssna på röster från det lokala näringslivet om perspektiv på hållbar tillväxt och hur begreppen hållbarhet och tillväxt hör ihop. Vi fick även lyssna till Gabriel Wikström, regeringens Agenda 2030-samordnare och Mari Hellblom, företagare och hållbarhetsexpert, som gav sina perspektiv på hållbar tillväxt. Vi utforskade även begreppet hållbar tillväxt tillsammans i interaktiva dialoger.

Gabriel Wikström om en färdplan mot hållbar tillväxt

Omställning Västmanlands projektledare Maria Lidberg inledde med en genomgång av begreppet hållbar tillväxt i ett historiskt perspektiv och följde sedan upp med att ställa ett antal frågor till Gabriel Wikström, Sveriges nationella Agenda 2030-samordnare.

Ett viktigt uppdrag för Gabriel är att peka ut riktningen mot en hållbar tillväxt, vilket görs brett med olika perspektiv. Just nu finns en lista med hundra olika förslag gällande hållbar tillväxt som ska kortas och målet är en tydlig färdplan. Gabriel Wikström formulerar en viktig fråga: Tillväxt för vem, och tillväxt av vad? Olika strategier kommer att behövas på olika områden. Några områden behöver växa till, andra behöver minska.

Alla kommer att behöva ompröva något

Den gamla synen på att all tillväxt är bra har vi börjat lämna bakom oss, menade Gabriel Wikström och nu förstår vi att det är dags att börja styra tillväxten. Då behövs tydliga spelregler i samhället. Lagar och regler från beslutsfattare på system- och samhällsnivå behöver kombineras med olika innovationer, idéer och omställning hos företag och enskilda individer. Alla kommer vi att behöva lyfta blicken och se i såväl bredare som längre perspektiv. En viktig tanke att ta med oss nu är att fundera på hur vi använder våra olika resurser, eftersom det slösas med viktiga resurser i dagsläget. Inte bara ekonomiska resurser, energi och insatsvaror, utan även mänskliga resurser. Omställningen av samhället kräver att vi alla är beredda att ompröva allting. Ska vi ha en chans att nå de utsläppsminskningar som är beslutade måste alla förändra något. Människor, företag och alla organisationer.

Företagen kan göra mycket, men behöver utvecklade ramar och råd
Det ligger ett stort ansvar på politiska beslutsfattare och lagstiftare för att dessa förändringar ska komma till stånd på samhällsnivå, men det är också viktigt att enskilda företag ställer om. Då blir det också viktigt att vi i allt företagsfrämjande arbete integrerar omställning och hållbarhetsmålen.

Västmanland viktigt i omställningen

Med rötter i Västmanland så var det inte så svårt för Gabriel Wikström att understryka hur Västmanlands internationella styrka inom energiområdet och automatisering spelar en viktig roll i omställningen. Här kommer kunskap från vår region att vara viktigt i den globala omställningen. Nu är det viktigt att hela länet får tillgång till dessa styrkor. Det krävs ledarskap i det regionala utvecklingsuppdraget och hållbarhetsaspekternas samtliga dimensioner måste finnas med. I en debattartikel från augusti 2021 uttryckte Gabriel Wikström det så här för landet som helhet, något som även gäller regionen.

"Hela samhället behöver bli mycket bättre på att vikta agendans tre dimensioner mot varandra, och här behöver politiken gå före och visa vägen. Regeringen måste ta ett helhetsgrepp för genomförandet av agendan samt vidta nödvändiga åtgärder och reformer. Och viktigaste av allt: ordinarie strukturer för styrning och organisering behöver anpassas efter Agenda 2030 – inte tvärtom."

Sist men inte minst frågar vi Gabriel om det går att förena hållbarhet och tillväxt? Hans svar blir Ja, men ingen vet riktigt hur. Tillväxtkurvan har fram till nu varit identisk med kurvan för användning av fossil energi, menar Gabriel Wikström. Det ser ut som att något håller på att hända. Vi måste våga prova nytt, utan att vara säkra på utfallet. Det går inte att ställa hållbarhet och tillväxt mot varandra. Tillväxt av vad och tillväxt för vem behöver vara en vägledande fråga. Det blir ingen tillväxt utan hållbarhet, men heller ingen hållbarhet utan tillväxt, menade Gabriel Wikström.

Goda exempel från omställningen i näringslivet

Mari Hellblom, hållbarhetsexpert och grundare av Easy to trust höll ett föredrag där utgångspunkten var erfarenheten med att försöka förstå och hjälpa företag i olika storlekar. Vi fick ta del av exempel och kunskap som upparbetats över tid och av många människor i företag med olika erfarenheter. För Mari var det tydligt att förändring förutsätter mod. Det här modet behöver bemötas. Många företag är innovativa och modiga, men det är inte alltid som den bästa tekniken, eller den bästa idén, lönar sig. För att ställa om till en mer hållbar utveckling behöver vi alla titta på vad som är möjligt, lite bortom olika gränser. Förändring är inte alltid lätt, men blir lättare om vi samverkar och hjälper varandra. Det kanske inte alltid handlar om att få den närmaste affären, det kan också handla om att vi delar kunskap och erfarenhet med varandra.

Mari gav även en kort men tydlig översikt av några av de globala hållbarhetsmålen och hur dessa är formulerade och hör samman. Genom att nämna ett antal exempel från olika svenska företag blev denna genomgång av målen kopplad till faktiskt vardag i näringslivet.

Avslutningsvis konstaterade Mari Hellblom att lagar och regler förändras och blir tydligare och skarpare. Över tid så omfattar dessa lagar och regler allt fler företag. Tillsammans med bland annat hållbarhetskrav i offentlig upphandling så kommer allt fler företag, allt snabbare, vara i behov av stöd för att utveckla många nya processer, inte minst när det gäller cirkulära affärsmodeller och delningsekonomi. Det här kommer att kräva nytänkande och innovationskapacitet hos många.

Hållbarhet förutsätter att vi alla tar ansvar och går från förståelse, insikt och kunskap till ord och handling. För att göra medvetna och hållbara val är vi många som kommer att behöva mer kunskap, råd och hjälp.

Kreativitet och samverkan grunden i omställningen

I interaktiva digitala mötesgrupper hjälptes sedan mötesdeltagarna åt att sätta ord på begreppet hållbar tillväxt utifrån egna och olika fiktiva företagares perspektiv. Det blev en bra start på en utvecklingsprocess där just företagarens perspektiv kommer att vara en gemensam nämnare under Träffpunkt hållbarhet och där de fiktiva företagarna kommer följa med och ”kläs på” under kommande träffar.

Träffpunkt hållbarhet är ett forum vi skapar tillsammans. I gruppdiskussioner och samtal möts olika kunskaper och erfarenheter. Vi tackar er som är med och delar med er och illustrerar det här sammanhanget med ett uttalande från av deltagarna i den här träffen:

"Bra initiativ för ökad samverkan om ett viktigt område som har bäst förutsättningar att utvecklas genom ökad kunskap och samarbete. Var och en kan inte lösa allt på egen hand. Jättebra forum för stöd, inspiration, kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och samhandling."

I oktober genomfördes det andra samtalet inom ramen för Träffpunkt hållbarhet. I ett digitalt samtal delades erfarenheter från hållbarhetsrådgivning för företag.

På vår andra träff inom ramen för konceptet Träffpunkt hållbarhet delade fyra företagare med sig av sina erfarenheter. Det var företagare som fått affärsrådgivning av främjare vars modeller vi diskuterade när den första Träffpunkt hållbarhet genomfördes i juni 2021. Modellerna som använts vid rådgivningarna är Creates/Swedish Scaleups hållbarhetsanalys och Almis Framtidsgenerator.

Almis Framtidsgenerator skapar tydlighet

Åsa Granlund är vd På AA logistik och kontaktades av Almi för att prova Framtidsgeneratorn (www.almi.se). För företaget blev det väl spenderad tid i rådgivning. I workshops med Almis rådgivare kopplades de egna målen till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 på sätt som gjorde att något stort och komplext kunde brytas ned till något konkret. Något som är viktigt för företaget som vill minska sina utsläpp och bland annat nyligen investerat i sin första helt eldrivna lastbil.

Almis Framtidsgenerator har också påverkat Rolf-Johan Ingeson som driver innovationsföretaget Millennium Technology of Sweden AB med varumärket IngesonWater. Företaget utvecklar innovationer för dricksvattentillgång i världen genom avsaltning och rening. Rolf-Johan Ingeson kom i kontakt med Almi via tips från Mälardalens högskola och upplevde rådgivningen som väldigt positiv och att den kommer att påverka utvecklingen i företaget då modellerna går att fortsätta att arbeta med i olika delar av verksamheten.

Bägge företagare menar att Framtidsgeneratorn är bred och täcker många olika perspektiv, inte minst genom att den är visuellt tydlig. Guidningen med rådgivarna omtalades som ovärderlig. Även Almis rådgivare, Ulf Norstedt och Jan Oldebring menade att modellen gör dialogen mer lättarbetad och skapar en väg framåt i processen. Prioriteringsarbetet underlättas och det blir tydligare var insatserna kan börja. I Framtidsgeneratorn kommer detta ned på pränt, det blir visuellt. Almis kontorschef i Västerås, Johanna Landin, menade att det här arbetet också påverkar Almi. När fler företag vill få hjälp med detta, blir också Almi bättre på att hjälpa. Nu bygger Almi kunskap tillsammans med sina kunder hela tiden, och får fler och fler erfarenheter att dela vidare.

Swedish Scaleups hållbarhetsanalys stärker drivkrafter

Jessica Nordström är VD för Riksfärdtjänsten Sverige AB som fungerar som en resebyrå för människor med funktionsvariationer och särskilda behov. Jessica gick igenom rådgivning med Create i projektet Swedish Scaleups (www.create.se) där verktyget hållbarhetsanalys fanns med som en del av en process kallad From local to global. I rådgivningen fick Jessica insikter i hur mycket företaget redan gör som påverkar hållbarheten i samhället. Men också insikter kring att vi borde visa på detta arbete. Detta mynnade ut i ett fortsatt arbete med hur vi mäter saker för att förändra.

Lennart Kisswani, VD för Mektig Technology Group, berättade i ett föredrag hur företagets egna kärnvärden stärktes i hållbarhetsanalysen. Hur bra det var att få en mentor via Swedish Scaleups och hur expertstöd liksom skräddarsys. Att hållbarhetsrådgivning är viktigt och att de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 också är lokala. Av respekt för det egna företaget, kunderna och samhället de verkar i. Lennart menade också att det krävs tid och vilja att göra hållbarhetsarbetet på riktigt. För ett innovationsdrivet teknikkonsultbolag med respekt som ledord är det inte abstrakta ord, utan en kärnvärde.

Besöksnäringen och Swedish welcome

Angelika Wernersson, Västmanland turism, berättade även om Swedish welcome (www.swedishwelcome.se), en metod som erbjuds företag i besöksnäringen. I rådgivning med Swedish Welcome får varje enskild verksamhet en komplett nulägesanalys av det som kallas gästresan och områden bakom kulisserna. Rådgivare genomför oanmälda besök och agerar objektiv gäst i verksamheten för att fånga upp gästperspektivet. Återkoppling gås igenom under ett bokat möte och följs av en rådgivarrapport. Rådgivarrapporten är en konkret handlingsplan som lyfter styrkor, förbättringsförslag och konkreta tips för att stärka verksamheten ytterligare. Också i den här modellen blir ofta insikterna om saker som redan görs, och saker som kan göras, i omställningen till ett mer hållbart företagande många och uppskattade.

Företagare och innovatörers egna drivkrafter blir tydliga

En samlad erfarenhet som blev tydlig under den här eftermiddagen med Träffpunkt hållbarhet var rådgivarnas roll i avgränsade, visuella och effektiva processer. Liksom att det egna drivet var starkt hos samtliga företagare som delade med sig av sina erfarenheter. När de här sakerna möts så händer det bra saker som går att utveckla vidare i omställningen av ett mer hållbart samhälle. Många lösningar på de gemensamma framtida utmaningar vi har i omställningen till ett mer hållbart Västmanland finns redan som idéer hos de människor vi känner som företagare och innovatörer.

Vi kommer tillbaka med fler samtal i den här dialogen vi kallar för Träffpunkt hållbarhet. Här diskuterar vi relevanta hållbarhetsfrågor för näringslivsutvecklingen i länet. Syftet är att utforska, inspireras och ta del av konkreta exempel på hur vi tillsammans kan utveckla vår förståelse för hållbarhetsfrågorna som drivkraft i näringslivsutvecklingen.

Den 7 juni 2021 bjöd vi in till det första samtalet i något vi kallar Träffpunkt Hållbarhet. Ett initiativ för att öppna nya samtal där vi kan mötas och diskutera erfarenheter och kunskap som hjälper oss att tillsammans göra en hållbar omställning i näringslivet i Västmanland.

Temat för den första träffen var verktyg för hållbarhetssäkring i företagsrådgivningen. Det kändes förväntansfullt för Omställning Västmanlands projektledare Maria Lidberg att öppna det första samtalet.

React-EU

Pernilla Conley Pettersson, näringslivsutvecklare i Region Västmanland, inledde med att berätta om React-EU. Det är en insats inom EU:s regionalfond som ska stärka näringslivets förmåga till omstart och omställning efter coronapandemin. Insatserna inom React-EU ska stärka förutsättningarna för utveckling, konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Läs mer om React-EU här.

Preact – Affärsutvecklingscheckar

Pernilla berättade också om Preact – Affärsutvecklingscheckar, vilket är en satsning med checkar för digitalisering och internationalisering. Nytt är en grön omställningscheck, men även att Almi kommer att handlägga checkarna och att man oavsett check ska kunna motivera sitt hållbarhetsarbete. En uttalad del i checkarna är att nå kvinnoledda företag och att nå ut till företag i hela länet. Kan checkarna vara ett verktyg i din organisations insatser? Hör av dig till Pernilla Conley Pettersson för mer information.

Erfarenheter och verktyg

Huvudpunkten för Träffpunkten var erfarenhetsutbyten kring verktyg för hållbarhetssäkring som används i företagsrådgivningen.

Hållbarhetsanalys

Oscar Mineu från Create berättade om det första verktyget som utvecklats inom projektet Swedish Scaleups – Hållbarhetsanalys. Vi fick höra kärnan i analysen och dess kopplingar till andra modeller, som Miro och Sustainable Business Model Canvas. Hållbarhetsanalysen har testats och kan användas av både mogna bolag och start-up-bolag. Under presentationen blev det tydligt att det är en ledningsfråga för såväl styrelser som entreprenörer och ledningsgrupper.

Framtidsgeneratorn

Från Almi Mälardalen deltog Johanna Landin, Camilla Bergholm och Ulf Norstedt som presenterade Framtidsgeneratorn, där Almi samlar sina tjänster med hållbarhetsinriktning. En av dessa är Framtidsdialogen som i en kort och kärnfull nulägesanalys hjälper företag att förbättra sin affär med utgångspunkt i hållbarhet. Här får företaget hjälp att identifiera viktiga fokusområden och skapa en handlingsplan. Den här dialogen följs upp av Hållbarhetsworkshopendär fortsatta steg i utvecklingen tas. Utöver affärsutvecklingsinsatserna finns ett nytt grönt lån anpassat till småföretag och kompletterar Framtidsdialogen och Hållbarhetsworkshopen.

KAPI7203

Coompanions Emil Atak presenterade det sista verktyget – KAPI7203. Bokstäverna och siffrorna står för Agenda 2030, de sju kooperativa principerna och de egna indikatorerna från Tillväxtverket. Emil berättade vidare om rådgivarens lott, kooperationen som idé och hur hållbarhet vävs in i kooperativen. Han berättade även om en variant av Business Model Canvas som används, med några utbyggnader – sammanhang, stöd, syfte, effekt, resultat (SROI – tydliggöra det sociala värdet som skapas) och överskott. Denna canvas används i Västmanland och Örebro och är bland annat värdefull att använda när det är flera som ska starta socialt företag tillsammans och kanske inte har samma åsikt om var man vill vara. Vi fick också höra hur de sju kooperativa principerna, kompanjonavtal och indikatorer också utgör en del av Coompanions hållbarhetsarbete.

Sammanfattning

Under träffpunkten blev det tydligt att de olika verktygens vinklar och perspektiv kompletterar varandra och stärker den samlade omställningen. Efter reflektioner i mindre grupper sammanfattade vi tillsammans att:

• Det är spännande och inspirerande att lära sig av andra
• Verktygen behöver spridas så att fler kan ta del av dem
• Det är bra med igenkänningsfaktor
• Det behövs sammanfattande information som lätt kan delas med/till andra
• Vi behöver ha respekt för att omställningen kommer att ta tid
• Det är viktigt att verktygen går att anpassa till olika målgrupper och olika företags och entreprenörers mognadsgrad

Vi fick fin återkoppling och det blir spännande att samlas kring fler samtal. Flera förslag kring teman kom in och det var tydligt att det var uppskattat hos deltagarna att få en djupare insikt i olika verktyg för hållbart företagsfrämjande.

Tack till alla som var med!