Till innehåll
Vårdgivare och samarbetspartners Vårdgivare och samarbetspartners
För vårdgivare och samarbetspartners
Vårdgivare och samarbetspartners

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Asylsökande, gömda och tillståndslösa

Asylsökande, gömda och tillståndslösa har särskilda rättigheter till vård i Sverige och Västmanland.

Enligt svensk lag har alla asylsökande, gömda och tillståndslösa över 18 år rätt att få sjukvård och tandvård som inte kan anstå till ett subventionerat pris. De har också rätt att få förebyggande barn- och mödravård, rådgivning vid abort eller sterilisering samt vård vid graviditet och förlossning utan avgift. De ska också erbjudas vård mot smittfarliga sjukdomar och en hälsoundersökning utan kostnad. Barn och ungdomar under 18 år ska erbjudas vård på samma villkor som de barn och ungdomar som är folkbokförda i länet.

Vad gäller i Västmanland?

I Västmanland har regionstyrelsen beslutat att från och med 2013-01-01 ge asylsökande, gömda och tillståndslösa personer som stadig­­varande uppehåller sig i Västmanlands län rätt till sjukvård, tand­vård samt habilitering och hjälpmedel på samma villkor som för folkbokförda i Västmanlands län. Det innebär att asylsökande, gömda och tillståndslösa har rätt att få subventionerat pris när det gäller vård som inte kan anstå, och att de i andra fall betalar samma vårdavgift som övriga västmanlänningar. Det innebär också att barn och ungdomar har rätt till gratis sjukvård fram tills de fyller 20 år, och gratis tandvård fram till sista december det år de fyller 23.

Att tala med tolk

Personer som inte förstår svenska har rätt att få hjälp av en tolk när de besöker sjukvården. I Region Västmanland samarbetar vi med Västmanlands Tolkservice när det kommer till tolk- och översättningstjänster. Läs mer om tolkanvändning för talat språk.

Hur vet man om patienten är asylsökande?

En person som sökt asyl/uppehållstillstånd i Sverige omfattas av Lagen om mottagande av asylsökande mfl. Personen ska då kunna uppvisa ett så kallat LMA-kort som personen får från Migrationsverket. Vårdgivare som har tillgång till IT-systemet Vera Asyl kan även där kontrollera om personen är asylsökande. Alla vårdgivare har inte tillgång till systemet men kan då få stöd från den centrala integrationsfunktionen på Regionala utvecklingsförvaltningen. Se även riktlinje gällande Asylsökande tillståndslösa och gömda.

Vem räknas som gömd eller tillståndslös?

En person utan tillstånd kan inte bevisa att den saknar tillstånd och vårdgivaren har vanligtvis inga möjigheter att kontrollera om en person vistas i landet utan tillstånd. Vårdgivaren bör därför behandla personen som uppger att denne saknar tillstånd i enlighet med lagen om vård till personer som saknar tillstånd att vistas i Sverige, om det inte finns särskilda skäl att tro att personen har tillstånd.

Vårdtagaren behöver inte legitimera sig, men bör uppge namn och födelsedatum för patientsäkerhetens skull. Om patienten inte legitimerar sig bör det noteras i journalen.

Exempel på grupper som kan sakna tillstånd?

  • Personer som befunnit sig i Sverige med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd eller visum som har löpt ut och därefter stannar kvar i landet
  • Personer som sökt uppehållstillstånd eller ansökt om asyl, men fått avslag på sin ansökan och som därefter håller sig undan verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning. Dessa personer kallas också för gömda.
  • Personer som kommer till Sverige utan att någon gång ge sig tillkänna för myndigheter.

Personer som inte tillhör gruppen som saknar tillstånd kan exempelvis vara

  • Personer som tillfälligt vistas i landet, till exempel turister eller affärsresade, med visum från vissa länder
  • Ambassadpersonal
  • Personer som har sökt och väntar på tillstånd och befinner sig i landet, till exempel anhöriginvandrare
  • Asylsökande
  • Personer med uppehållstillstånd, asrbetstillstånd, tillstånd att studera
  • EU-medborgare  

Här kan du läsa mer om utländska medborgare som har tillstånd att vistas i Sverige.

Vård som inte kan anstå

Vad som ska räknas som vård som inte kan anstå måste alltid avgöras i det enskilda fallet av den behandlande legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen. Vård som inte kan anstå omfattar alla typer av vård; somatisk och psykiatrisk hälso- och sjukvård samt tandvård. Den vård som ska erbjudas kan enligt Socialstyrelsen sammanfattas enligt följande:

  • akut vård och behandling (omedelbar vård)
  • vård och behandling av sjukdomar och skador där även en måttlig fördröjning
  • kan innebära allvarliga följder för patienten
  • vård som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd
  • vård för att undvika mer omfattande vård och behandling
  • vård för att minska användningen av mer resurskrävande akuta
  • behandlingsåtgärder
  • vård som är följdinsatser av vård som getts (inklusive psykiatrisk vård)
  • mödrahälsovård
  • preventivmedelsrådgivning
  • vård vid abort
  • läkemedel som omfattas av lagen om läkemedelsförmåner
  • smittskyddsinsatser
  • hjälpmedel vid funktionshinder
  • sjukresor eller transport i samband med vårdtillfället
  • tolk i samband med vårdtillfället

Vård som kan anstå

I Västmanland har asylsökande, gömda och tillståndslösa personer som stadigvarande uppehåller sig i Västmanlands län rätt till sjukvård, tandvård, habilitering och hjälpmedel på samma villkor som folkbokförda i Västmanlands län oavsett ålder. Eftersom patientavgifterna skiljer sig om vården avser vård som kan anstå eller inte, är det av vikt att bedöma vilken typ av vård som ges.

Vad som räknas i vård som kan anstå ska alltid bedömas och avgöras i det enskilda fallet av den behandlande legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen. Det är enligt Socialstyrelsen inte lämpligt att generellt lista vilken vård som kan anstå.

 

Patientavgifter för asylsökande, gömda och tillståndslösa

Patientavgifter för vård som inte kan anstå

Barn och ungdomar under 18 år ska enligt nationell lag erbjudas vård på samma villkor som de barn och ungdomar som är folkbokförda i länet och betalar således inga patientavgifter.

I förordningen (1994:362) om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar regleras patientavgifter för asylsökande. Asylsökande ska betala 50 kr för läkarvård inom den offentliga primärvården och för läkarvård som ges efter remiss av sådan läkare. Asylsökande betalar 25 kr för annan vårdgivande behandling än läkarvård.

Gömda och tillståndslösa ska enligt förordningen (2013:412) om vårdavgifter m.m. för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd betala 50 kr för läkarbesök inom regionens hälso- och sjukvård. För denna grupp krävs alltså ingen remiss från primärvården för att få subventionerad vård. Även gömda och tillståndslösa betalar 25 kr för annan vårdgivande behandling än läkarvård. 

Patientavgifter för vård som kan anstå

Asylsökande, tillståndslösa och gömda ska betala samma patientavgifter som en västmanlänning för vård som kan anstå. Det innebär att barn och unga vuxna får avfgiftsfri vård på samma villkor som västmanlänningar.

 

 

Erhålla ersättning

Varje klinik/mottagning har rätt att få ersättning för de kostnader som avser vård som inte kan anstå till asylsökande, tillståndslösa och gömda. Ersättningen för vård betalas ut från Regionala utvecklingsförvaltningen, verksamheten Hållbarhet, utan ansökan, förutsatt att registreringen i Cosmic är korrekt.  

Du hittar stödjande dokument med koppling till asylsökande, nyanlända, gömda och tillståndslösa i Ledningssystemet.


Kontakt

Maria Boman

Mångfaldsstrateg