Innovation

Här kan du ta del av årets beviljade projekt i Förstudie innovation (klicka på respektive länk för att läsa mer om projekten).

Våren 2026

• Kvinnokliniken
• Barn- och ungdomspsykiatriatiska kliniken
• Familjeläkarna Önsta-Gryta (Vårdcentral)
• Rehabiliteringsmedicinska kliniken  
• Hälsocenter Västerås

Hösten 2025

• Habiliteringscentrum Västmanland
• Smärtrehab Västmanland  
• Operationskliniken

Våren 2026

Kvinnokliniken: Bristningsmottagning
Beviljat belopp: 30 000 kr
Sammanfattning: Förlossningsskador kan ge långvariga konsekvenser, men vårdkedjan är idag fragmenterad och systematisk återkoppling till den personal som suturerar saknas. Därmed går viktig kunskap om patientutfall förlorad och möjligheten till förebyggande förbättringsarbete begränsas.

Detta projekt syftar till att etablera och utvärdera en strukturerad mottagning för förlossningsskador inom kvinnokliniken, med förlossningsavdelningen som drivande kraft. Mottagningen kombinerar uppföljning, klinisk bedömning och rådgivning med systematisk datainsamling.

Kärnan i projektet är ett återkopplingssystem där patientutfall analyseras och direkt återförs till klinisk personal. Detta skapar ett kontinuerligt lärande, förbättrar diagnostik och suturering samt minskar variation i handläggning.

Satsningen förväntas korta väntetider, frigöra läkartid och stärka patientsäkerheten. Samtidigt positioneras förlossningsavdelningen som en aktiv kunskapsdrivande enhet – med potential att både förbättra vården och förebygga förlossningsskador.

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken: Digital ADHD-mottagning
Beviljat belopp: 30 000 kr
Sammanfattning: Barn – och ungdomspsykiatrins patienter som medicineras för ADHD har ökat markant senaste åren och gruppen fortsätter att öka. Verksamheten har på senare år utvecklat sina arbetssätt vilket ökat upp den egna kapaciteteten att utreda och diagnostisera ADHD. Ökningen av patienter med ADHD bottnar i samhällets ökande krav och en utveckling där allt fler barn och ungdomar har en alltför låg funktion i förhållande till vad som krävs i skola och vardagsmiljö.

För att möta upp de ökade behoven av medicinering av barn inom Barn- och ungdomspsykiatrin arbetar vi nu med att starta upp en ”Digital ADHD mottagning” för patienter med välinställd läkemedelsbehandling för sin ADHD.

Familjeläkarna Önsta-Gryta (vårdcentral): AI-baserat dokumentationsstöd i primärvården – innovationsförstudie för effektivare vårdprocesser
Belopp: 30 000 kr
Sammanfattning: Primärvården står inför en ökande administrativ belastning där dokumentation, journalföring och uppföljning av patientbesök tar en betydande del av vårdpersonalens arbetstid. Detta minskar tiden för patientmöten och påverkar både arbetsmiljö och effektivitet i vården.

Vårdcentralen Önsta Gryta vill därför genomföra en innovationsförstudie för att analysera hur AI-baserade dokumentationsstöd kan bidra till att effektivisera administrativa arbetsprocesser i primärvården. Förstudien kommer att kartlägga nuvarande arbetsflöden, identifiera moment där dokumentation är särskilt tidskrävande och analysera hur digitala verktyg kan stödja vårdpersonal i dokumentation och uppföljning av patientbesök.

Projektet kommer även att analysera tekniska, organisatoriska och juridiska förutsättningar för att införa sådana lösningar i verksamheten. Målet är att ta fram ett kunskapsunderlag för hur digitala dokumentationsverktyg kan bidra till minskad administrativ belastning och mer tid för patientnära arbete.

Resultatet av projektet kommer att sammanställas i en rapport med rekommendationer för fortsatt utveckling och eventuellt pilotprojekt. Kunskapen från projektet kan bidra till utveckling av mer effektiva arbetssätt inom primärvården i Region Västmanland.

Rehabiliteringsmedicinska kliniken: Digital patientutbildning för personer med progredierande lungfibros
Beviljat belopp: 30 000 kr
Sammanfattning: Nedsatt ork och ökad dyspné begränsar aktiviteter i dagliga livet för personer med progredierande lungfibros, därför är det av stor vikt att patienten får kunskap om och förstår hur hen kan hantera sjukdomens symptom i vardagen och på så vis möjliggöra att fortsätta utföra de aktiviteter som upplevs som meningsfulla. God förmåga till egenvård, kunskap om sjukdomen och behandlingar, aktivt deltagande i sin vård samt stöd från närstående är faktorer som kan bidra till stabil eller ökad livskvalitet. 

I nuläget bedrivs inte någon regelrätt patientutbildning för personer med progredierande lungfibros i regionen, men det är något som efterfrågas från patienter och anhöriga. Idag erhåller patienter enbart informationsbroschyrer som är utformade av olika läkemedelsföretag, det vill säga enbart generell och övergripande information. Patienten/anhöriga tenderar ofta att söka information på internet vilket kan skapa mer tankar som kan bidra till oro varpå patient/anhöriga ofta söker kontakt med vården. 

Vi vill undersöka är om det är möjligt att utforma en digital patientutbildning riktad till patientgruppen. I förstudien tas kontakt med patientföreningen för enkätundersökning kring patienters/anhörigas önskemål och synpunkter. Svaren ger viktig information kring hur en utbildning kan utformas utifrån patientperspektiven. Med stöd av relevanta digitala aktörer är målet att ta fram en riktad digital utbildning till patienter och anhöriga med syfte att stödja patienten förmåga till egenvård och bibehållen livskvalitet. 

Hälsocenter Västerås: Samlad aktivitetskatalog för en meningsfull fritid
Beviljat belopp: 30 000 kr
Sammanfattning: En meningsfull fritid och känsla av sammanhang är viktigt för psykiskt välbefinnande. Om det dessutom går att kombinera med fysisk aktivitet till exempel att man rör på sig i samband med förflyttning till och från aktiviteten eller är fysiskt aktiv i vald aktivitet finns ytterligare vinster för både psykisk och fysisk hälsa.

I Västmanland finns en mängd aktivitetsarrangörer inom till exempel fysisk aktivitet, friluftsliv och kultur. Det finns även många invånare som skulle må bra av att delta i aktiviteter. En samlad aktivitetskatalog skulle kunna vara en bro mellan arrangörer och invånare.

Det saknas en gemensam katalog för aktiviteter kopplade till en meningsfull fritid. Det finns ett stort antal olika aktivitetskataloger för meningsfull fritid tex inom kultur, idrott, friluftsliv i Västmanland. Detta gör att det blir utmanade för invånare och aktivitetsarrangörer att hitta varandra.

Idén är att hitta nya sätt att samverka över förvaltningsgränser och huvudmannagränser för att skapa en ändamålsenlig och känd gemensam katalog kring meningsfull fritid istället för att jobba i stuprör och bygga egna aktivitetskataloger. 

Idén är även att utforska möjligheterna till att utveckla aktivitetskatalog på helt nya sätt, förslagsvis med stöd av AI. Detta för att kunna få en mer attraktiv katalog och en effektivare administration.

Hösten 2025

Habiliteringscentrum Västmanland: Samverkan för en ökad fysiskt aktiv och hälsofrämjande fritid för personer inom Socialpsykiatri och LSS-boende
Beviljat belopp: 50 000 kr
Sammanfattning: Det finns ett starkt samband mellan fritidsaktiviteter och hälsa, och Habiliteringscentrum ser att deras insatser kan stärkas genom en tydligare struktur för att lotsa patienter vidare till kommunala och föreningsdrivna aktiviteter. Kommunprojektet ”Att få göra det och på riktigt!” i Köping, Sala och Kungsör skapar sådana möjligheter och riktar sig till personer inom socialpsykiatri och LSS, varav många även är patienter hos Habiliteringscentrum.

Förstudien vill undersöka hur denna modell kan användas långsiktigt tillsammans med civilsamhället för att komplettera Habiliteringscentrums kärnuppdrag och främja delaktighet, självständighet och bättre hälsa hos individer med funktionsnedsättning.

Målet är att skapa en hållbar samverkansstruktur som klargör ansvar, arbetssätt och beslut som krävs för att patienter enkelt ska kunna lotsas vidare till anpassade fritidsaktiviteter. En tydlig avgränsning av Habiliteringscentrums roll är viktig för att undvika orimliga förväntningar från kommuner och föreningsliv.

Smärtrehab Västmanland: Sömlös vård vid långvarig smärta - ett innovationsprojekt för stärkt samverkan mellan primärvård och specialistvård i linje med nationellt vårdförlopp
Beviljat belopp: 50 000 kr
Sammanfattning: Långvarig smärta innebär stora konsekvenser för både individ och samhälle, och kartläggningar i Region Västmanland visar att handläggningen i primärvården varierar, vilket riskerar att skapa ojämlik vård.

Smärtrehab Västmanland erbjuder evidensbaserad multimodal rehabilitering, men samverkan med primärvården fungerar bristfälligt på grund av organisatoriska hinder och otydlig ansvarsfördelning. Innovationsprojektet syftar därför till att utveckla nya samverkansformer som skapar mer sömlika, personcentrerade och effektiva vårdflöden i linje med målbilden för Hälso- och sjukvården 2029.

Förstudien ska, med tjänstedesignmetodik, kartlägga patienters och vårdens behov samt identifiera brister och möjligheter i dagens vårdkedja för att prioritera utvecklingsområden. Resultatet ska ge ett tydligt underlag för hur ett större innovationsprojekt kan genomföras för att stärka kvalitet, jämlikhet och samordning i vården av långvarig smärta.

Operationskliniken: PDMS – steg 1, förstudie
Beviljat belopp: 50 000 kr
Sammanfattning: Ett Patient Data Management System (PDMS) möjliggör modern, kontinuerlig och elektronisk journalföring av omfattande patientdata från övervakningssystem, respiratorer och infusionspumpar, vilket idag hanteras manuellt på pappersjournaler som sedan scannas in i Cosmic.
Den manuella hanteringen är tidskrävande, riskerar informationsförlust och skapar bristande överblick vid kritiska vårdförlopp, samtidigt som viktig data kan försvinna när utrustning kopplas bort.

Genom att införa PDMS kan vården få en sammanhållen, tydlig och behovsanpassad dokumentation som förbättrar kvalitet, minskar administration och underlättar informationsöverföring inom och mellan kliniker. Förstudien ska kartlägga behov, intressenter, pågående nationella initiativ och kravbild inför en framtida upphandling, eftersom Cosmic i nuläget saknar en fullt fungerande PDMS-modul.

Resultatet ska ge underlag för ett eventuellt införande, medan business case och införandeplan hanteras i nästa steg utanför förstudien.

Tillbaka till toppen

Här kan du ta del av årets beviljade projekt i Test och validering (klicka på respektive länkför att läsa mer om respektive projekt).

Våren 2026

• Västmanlands sjukhus Sala, Rehabenheten  
• Ambulanssjukvården
• Laboratoriemedicin

Hösten 2025

• Röntgenkliniken
• 1177 på telefon
• Habiliteringscentrum i Västmanland
• Kirurgkliniken

Våren 2026

Västmanlands sjukhus Sala, Rehabenheten:
Digitala verktyg för hälsoprofessioner inom rehabilitering (Habbie)
Belopp: 97 800 kr
Sammanfattning: Region Västmanland utvärderar nu en digital lösning för att möjliggöra säker och effektiv hemträning

Syftet är att möta utmaningar som långa avstånd, funktionsnedsättningar och tidsbrist genom att flytta delar av rehabiliteringen till patientens hem

Innovativ teknik för högre kvalitet Applikationen Habbie kombinerar en interaktiv avatar med en spegelfunktion som låter patienten se sig själv i realtid. Detta skapar förutsättningar för omedelbar feedback och självkorrigering, vilket säkerställer att övningarna utförs med rätt teknik. För att motverka sviktande motivation kräver systemet aktiv interaktion vid påminnelser, vilket stödjer den kontinuitet som krävs för att nå rehabiliteringsmålen.

Effektivare vård och resursanvändning För vårdpersonalen innebär lösningen att träningsprogram kan skickas digitalt och följas upp via ett loggsystem. Fysioterapeuten kan se om pass är utförda, påbörjade eller avbrutna, vilket möjliggör en värdebaserad prioritering där resurserna fokuseras på de patienter som behöver mest stöd. Genom att flytta träningen till hemmet minskar restiden för både patient och personal, vilket frigör tid för fler besök.

Framtidens rehabilitering Projektet omfattar även utlån av utrustning som tablets och stativ till patienter som saknar egen teknik. En nyttoanalys visar att initiativet har hög nytta i förhållande till insatsen och bidrar till målet om en nyskapande och behovsanpassad vård. Framgången utvärderas löpande genom att mäta patientnöjdhet, upplevd hälsa och faktiska tidsbesparingar.

Ambulanssjukvården: AI – Samtalsgenerator
Beviljat belopp: 100 000 kr
Sammanfattning: Sjukvårdens Larmcentral vill utveckla utbildningen för nya och erfarna sjuksköterskor genom att testa en AI-baserad samtalsgenerator. Syftet är att skapa en trygg och realistisk utbildningsmiljö där medarbetarna kan träna på komplexa larm- och sjukvårdssamtal.

Arbetet som larmoperatör ställer höga krav på medicinsk kompetens, samtalsmetodik och förmågan att hantera stressiga och ibland känslomässigt krävande situationer. Med hjälp av AI kan olika röster, personligheter och medicinska händelser simuleras, vilket ger möjlighet att öva på en mängd olika situationer i en kontrollerad miljö.

Träningen kan exempelvis omfatta hjärtstoppssamtal, hantering av flera samtidiga samtal vid större olyckor, samverkan med andra blåljusaktörer och samtal på engelska.

Projektet vill undersöka hur AI-baserad simulering kan bidra till att stärka medarbetarnas kompetens och trygghet i yrkesrollen samt skapa förutsättningar för en mer flexibel och effektiv utbildning. Målet är att förbättra möjligheterna till kontinuerlig träning och kompetensutveckling och därigenom bidra till hög kvalitet och patientsäkerhet i larmcentralens arbete.

Laboratoriemedicin: Pilotinförande av EBUS-ROSE på patologen för förbättrad lungcancerdiagnostik
Beviljat belopp: 91 680 kr
Sammanfattning: Utredning av misstänkt lungcancer inom standardiserade vårdförlopp (SVF) kräver hög diagnostisk precision och korta ledtider. EBUS-baserad provtagning är svår och tidskrävande för såväl patient som provtagare, och det förekommer variation i provkvalitet då provtagningen inte alltid lyckas få med representativt material av tillräckligt hög kvalitet, vilket kan leda till att provet är otillräckligt för patologisk anatomisk diagnos (PAD). Därmed kan det uppstå behov av upprepade undersökningar av samma patient, vilket både belastar lungkliniken och potentiellt kan leda till ökat lidande hos patienten.

Införande av ROSE (Rapid On-Site Evaluation) innebär att en cytodiagnostiker medverkar vid undersökningstillfället och gör en omedelbar bedömning av provets kvalitet och representativitet. Detta möjliggör direkt återkoppling till operatören och optimering av provtagningen i realtid.

För att ytterligare stärka diagnostiken planeras för en kameramikroskopilösning som möjliggör att en heltidsanställd patolog kan bistå på distans vid behov. Genom realtidsöverföring av mikroskopibilder kan patologen stödja cytodiagnostikern i bedömningen under pågående undersökning.

Denna kombination av lokal närvaro av cytodiagnostiker, och tillgång till patologkompetens via distans, skapar ett robust och kvalitetssäkrat diagnostiskt flöde. Projektet genomförs som ett pilotprojekt för att utvärdera effekten på diagnostisk träffsäkerhet, ledtider och resurseffektivitet. 

Hösten 2025

Röntgenkliniken: Test av Medsharp Röntgentavla
Beviljat belopp: 197 500 kr
Sammanfattning: Det nya systemet mellan akutröntgen och akutmottagningen förväntas kraftigt minska behovet av telefonsamtal och därmed skapa ett smidigare arbetsflöde.
Genom att information automatiskt hämtas från Sectra kan akuten se bokningar, status på undersökningar och nödvändiga förberedelser direkt på en gemensam röntgentavla. Detta förbättrar kommunikationen, minskar dubbelarbete och frigör tid för vårdpersonalen. Implementeringen innebär utbildningsinsatser och anpassning av rutiner, men leder på sikt till effektivare patientflöden och bättre arbetsmiljö för båda enheterna.
Systemet stärker dessutom samarbetet mellan akutröntgen och akuten i linje med målen i Hälso- och sjukvården 2029.

1177 på telefon: Patienters sökmönster i vården – en studie av effekter och möjligheter efter egenvårdsråd och "avvakta" vid 1177 på telefon
Beviljat belopp: 163 300 kr
Sammanfattning: Projektet undersöker hur patienter söker vård efter att ha fått egenvårdsråd med uppmaningen att avvakta från 1177, eftersom många ändå kontaktar flera vårdinstanser vilket riskerar att leda till fel vårdnivå och ökad belastning på vården.
Genom att analysera data från 1177 och Cosmic samt testa videobedömning med sjuksköterska ska projektet identifiera orsaker till vidare vårdsökande och hur riktlinjer kan förbättras.

Satsningen ligger i linje med målen i Hälso- och sjukvården 2029 genom att bidra till mer patientcentrerade, digitalt integrerade och effektiva vårdflöden. Projektet förväntas ge ny kunskap inom ett relativt outforskat område och leda till ökad patientsäkerhet, bättre resursanvändning, potentiella kostnadsbesparingar och högre invånarnöjdhet.

Habiliteringscentrum i Västmanland: Kinesiotejpning vid dregling, förbättringsprojekt logopeder Habiliteringscentrum
Beviljat belopp: 130 000 kr
Sammanfattning: Pilotprojektet ska utvärdera om kinesiotejpning kan hjälpa patienter med svår dreglingsproblematik som beror på oralmotoriska svårigheter – ett område där nuvarande behandlingsmetoder är otillräckliga och ofta invasiva.

Projektet riktar sig till 20 patienter inom Habiliteringscentrum och genomförs av logopeder och sjukgymnast/forskningsombud, med tydliga kriterier för inklusion och exklusion. Metoden är internationellt använd men relativt oprövad i Sverige, och kan om den fungerar bli ett kostnadseffektivt, mindre invasivt och behovsanpassat komplement till medicinsk och kirurgisk behandling.

Projektet ligger i linje med Hälso- och sjukvården 2029 genom att vara nyskapande, individanpassat, hälsofrämjande och genomföras i nära samarbete mellan patient, närstående och vårdgivare. Förväntad nytta är förbättrad munmotorik och livskvalitet för patienterna, minskat psykiskt lidande och en ny metod i logopedens verktygslåda som kan spara resurser och minska behovet av läkemedelsbehandling.

Kirurgkliniken: Fysisk aktivitet för sängliggande patienter
Beviljat belopp: 12 000 kr
Sammanfattning: Inneliggande patienter riskerar att bli överdrivet sängliggande, vilket ökar risken för komplikationer som blodproppar, ortostatism och försämrad fysisk funktion, ofta på grund av låg motivation, sjukhusmiljön eller medicinska restriktioner. För att motverka detta har ett enkelt träningsprogram med tre sängliggande övningar tagits fram i samarbete med urologkliniken, och programmet kan sättas upp som anslag i patientrummen för att stödja både patienternas egen aktivitet och personalens motiverande arbete.

Interventionen är nyligen påbörjad och ska utvärderas, och vid positiva resultat kan modellen införas på fler avdelningar.

Projektet ligger i linje med Hälso- och sjukvården 2029 genom att vara behovsanpassat, stödja personcentrerad vård och ge vårdpersonal enkla verktyg att främja hälsa dygnet runt. Förväntad nytta är minskad risk för immobiliseringsrelaterade komplikationer, bibehållen funktion och kortare vårdtider, även i situationer där full mobilisering inte är möjlig.

Tillbaka till toppen