Region Västmanlands logotyp
Utveckla Västmanland

Östra Mellansveriges genomförande av ERUF-programmet 2023–2027

Fastställd av programgruppen 2022–10–13

1. Inledning

Regionerna i Östra Mellansverige, ÖMS (Västmanland, Sörmland, Örebro, Östergötland och Uppsala), samverkar sedan länge inom många områden, som bland annat infrastruktur, kompetensfrågor, innovation, smart specialisering samt energi- och klimatfrågor.

I ÖMS-regionerna finns ett antal av Sveriges största innovationsföretag och flera universitet som har bidragit till att ett betydande antal högteknologiska företag vuxit fram de senaste decennierna. Där finns också ett välutvecklat innovationsstödsystem med universitet och högskolor, företagsinkubatorer, teknikparker, forskningsinstitut, kluster- och innovationsplattformar som bidrar till att driva arbetet framåt. I ÖMS finns även 3 energikontor och Biodriv Öst som tillsammans med länsstyrelserna, regionerna, kommunerna och aktörer ovan jobbar med grön omställning i ÖMS.

Samverkan sker även via det gemensamma strukturfondspartnerskapet, där Europeiska Regionalfonden, ERUF, utgör ett viktigt verktyg för att utveckla regionerna och få hävstång i våra regionala strategier. Genomförandet av ERUF-programmet i Östra Mellansverige 2023–27, härefter benämnt som programmet, syftar till att utveckla ÖMS-regionens förmåga att möta aktuella och kommande samhällsutmaningar.  Genom programmet vill vi stärka regionernas innovations- och utvecklingsfrämjande kapacitet, stärka företagandet och öka regionernas omställning till en koldioxidsnål ekonomi. Programgenomförandet ska bedrivas på ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt samt bidra till Agenda 2030-målen.

Denna handlingsplan visar hur programmet ska genomföras utifrån åtta prioriterade utmaningsområden. Insatser finansieras utifrån programmets politiska prioriteringar och de särskilda målen för dessa. Handlingsplanen består av två delar:

Del 1 – Inledning med beskrivning av utlysningsförfarandet,innovations- och hållbarhetsaspekter.
Del 2 – Programgenomförande samt Färdplaner inom PO1 och PO2.

Färdplanerna finns som stöd för genomförandet och innehåller inriktningar och prioriteringar i en förändringslogik utifrån respektive programområdes identifierade utmaningar:

  • Inom politiskt område 1 (PO1) är ÖMS utmaningsområden identifierade som: Smart industri, Morgondagens energilösningar, Hållbar livsmedelsförsörjning samt Life science, välfärdsteknik och e-hälsa.
  • Inom politiskt område 2 (PO2) är ÖMS utmaningsområden identifierade som: Klimatpositiv bebyggelse, Fossilfria drivmedel, Smarta samhällstekniska system samt en Cirkulär och giftfri ekonomi.

Färdplanernas målsättningar och prioriteringar ligger till grund för det gemensamma utlysningsförfarandet, som ska säkra bättre utvecklingsinitiativ genom ökad framförhållning inför kommande utlysningar. De ska också göra det lättare att se hur programmedlen kan användas för att nå uppsatta mål på effektivaste sätt.

Utlysningsförfarandet sätter ekonomiska ramar för utlysningar och indikerar önskvärda riktningar och ibland även etappmål, utifrån framtagna färdplaner. Arbetet utformas och uppdateras i samförstånd mellan RUA och förvaltande myndighet, som är Tillväxtverket, samt kommuniceras med Strukturfondspartnerskapet. Några gemensamma vägledande utgångspunkter för projektansökningar inom programmet är:

  • Projekten ska bidra till en verklig förflyttning eller transformation inom respektive politiskt område.
  • De bör bidra till ökad samverkan mellan aktörer i ÖMS, som understödjer projektets genomförande och främjar hållbar utveckling hos företag och organisationer i hela eller delar av ÖMS.
  • De ska komplettera befintliga satsningar och strukturer i hela eller delar av ÖMS och satsningar inom utmaningsområdena har en särskild prioritet. Det finns också en plan för hur projektresultaten tas vidare efter projektets slut.
  • Projekten bör ha ett utforskande arbetssätt, såsom test av nya lösningar i mindre skala, alternativt med förstudier. De kan också bygga vidare på utforskade problem eller möjligheter för målgrupperna.
  • Projekten bör vända sig till en bredd av företag och företagare, kvinnor och män oavsett etnisk bakgrund, ålder, bransch, geografiskt läge, förutsättningar, m.m. för breddat inflytande och utveckling inom projektens områden.

Handlingsplanens giltighet
Denna handlingsplan gäller för perioden 2022–2024, med en efterföljande version för åren 2025–2027. Planen uppdateras vid behov.


- Ökat fokus på innovation och hållbarhet -


Innovation
Programmet uppmuntrar till innovationer och nytänkande i båda programområdena. PO1 har tydligast koppling till innovationer, genom sitt fokus på ÖMS utmaningsområden och förstärkt innovationskapacitet. Här åstadkoms förflyttningar främst genom framtagandet och testande av nya produkter och tjänster i ÖMS innovationssystem samt aktörssamverkan inom och mellan innovationsmiljöer.

Innovationsfrämjande insatser kan också ske inom PO2, där exempelvis nya produkter, processer och eller tjänster kan tillgängliggöras för en bredare grupp användare. Det kan också göras i form av insatser som syftar till att höja kunskapsnivåer för att underlätta att innovationer kommer snabbare ut på marknaden.

Båda programområdena öppnar för produktinnovationer, såväl som för system-, beteende- och sociala innovationer. Komponent- och systeminnovationer kan förstärka varandra. Båda behövs för att framgångsrikt möta upp det viktiga omställningsarbete, som krävs för att hantera komplexa samhällsutmaningar.

Hållbarhet
Beviljade projekt förväntas uppnå en hög grad av hållbarhet, från det att projektidén föds, via det att ansökan beviljats och till dess att projektet har avslutats. Här har regionalt utvecklingsansvariga (RUA), dvs Regionerna, ett ansvar för att mobilisera och stötta projektägarna, samtidigt som Tillväxtverket följer upp projekten så att helheten bidrar till att programmets utfall styrs mot målen i Agenda 2030.

Hållbarhetsaspekterna jämställdhet, jämlikhet och mångfald samt miljömässig hållbarhet och därtill implementeringen av Agenda 2030-målen, används här som en hävstång för att nå framgång.  Krav finns på att hållbarhet ska fångas upp i varje steg av den övergripande process som beskrivs under avsnittet Programgenomförande nedan.

Samspelet mellan tekniska landvinningar, mänskligt beteende och förutsättningar
Samhällets värde av innovationer uppstår genom spridning, användning och nyttoskapande.  I ÖMS vill vi gärna vidga föreställningarna om innovation, som ofta är avgränsade till teknisk innovation. På så sätt tror vi att vi snabbare kan åstadkomma nödvändiga förändringar. Verklig omvandling, förnyelse och innovation för en hållbar omställning av samhället kräver en helhetssyn, där en rad vetenskapliga perspektiv, t.ex. kulturella, ekonomiska, geografiska eller juridiska – säkrar att den tekniska utvecklingen gagnar ett hållbart och inkluderande samhälle.

Kunskap och erfarenhet om det ömsesidiga beroendet mellan tekniska landvinningar, mänskliga beteenden och förutsättningar, finns inom ÖMS, men den behöver utvecklas och förstärkas i vårt gemensamma arbete. Vi behöver främja människors intresse, nyfikenhet och mottaglighet för ny kunskap och livslångt lärande. Ett innovativt och utvecklingsinriktat förhållningssätt behövs hos såväl företag, som inom offentlig verksamhet.

- Programgenomförande -

Regionalt utvecklingsansvariga (RUA) i ÖMS har en tydlig organisering och styrkedja för det strategiska och taktiska arbetet med ERUF-programmet. Strukturen säkerställer också samarbetet med förvaltande myndighet Tillväxtverket och ÖMS Strukturfondspartnerskap (SFP). 

Vid genomförandet av programmet har Regionerna viktiga åtaganden främst inom följande områden:

  1. Att föra en kontinuerlig dialog och ge möjlighet till nätverkande för att identifiera möjliga insatser, utifrån färdplanerna för de ÖMS-gemensamma utmaningsområdena och varje regions styrkeområden.
  2. Vid de mobiliseringstillfällen som pågår från det att en idé föds till att en färdig ansökan är framme. Stödja sökande i samband med projektinitiering.
  3. Vid utlysningstillfällen. Synka aktuella mobiliseringsbehov mot utlysningsplaneringen och omsätta behoven till inspel inför formuleringen av utlysningstexter.
  4. Vid beredning av inkomna ansökningar. Ta fram underlag inför samrådet med Strukturfondspartnerskapet, där slutligt beslut om godkännande tas.
  5. Stimulera och sprida lärande från projekten.
  6. Bidra till den strategiska dialogen med Tillväxtverket och SFP kring programmets framskridande och måluppfyllelse.

2. Färdplaner: Politiskt område 1 (PO1) 

- Övergripande vision - 

År 2027 är Östra Mellansverige (ÖMS) en region som kännetecknas av ett näringsliv och ett näringslivsfrämjande företags- och innovationsekosystem i absolut framkant. ÖMS-geografin är välkänd, ansedd och etablerad som en hot spot för utveckling och acceleration av nya bolag. Vi har en ledarposition inom hållbar näringslivsutveckling och grön omställning.

Det ÖMS-gemensamma innovationssystemet har en tillitsbaserad samverkanskultur där tematiska innovations-och utvecklingsnoder jobbar tillsammans mot gemensamma mål. Arbetet kännetecknas av djup domänkunskap inom länens styrkeområden för smart specialisering. Innovationsmiljöerna utvecklas i tätt samarbete med SME-företagen, där tematiska bolagsgrupperingar kompletterar och stärker innovationsstödsystemet och dess aktörer.

I ÖMS finns en etablerad samverkan med lärosäten och aktörer inom forskning och innovation, såväl inom Sverige som internationellt. Vårt gemensamma platsvarumärke attraherar nytt kapital och nya investeringar. Våra erbjudanden är kända och finansierade av såväl nationella som europeiska medel.

- Blomman – Viktiga funktioner i vårt innovationsekosystem för smart specialisering - 

Innovationsekosystemet omfattar ett antal viktiga funktioner som stöttar näringslivets förmåga till innovation och omställning. Inom alla de ÖMS-gemensamma utmaningsområden är det viktigt att alla dessa funktioner finns på plats och är i balans. Detta illustreras i "Blomman" nedan.

ÖMS-blomman - funktioner i ÖMS innovationssystem

Figur 1 Blomman: funktioner i ÖMS innovationsekosystem.

Varje utmaningsområde har olika förutsättningar och utvecklingsbehov. Därför kan utvecklingsfokus se olika ut mellan områdena, beroende på vilka ”gap” som finns och vilka blomblad som behöver stärkas och utvecklas där. Vi behöver samtidigt säkerställa att funktioner som viktiga för helheten också finns på plats.

De nödvändiga funktionerna behöver tillskapas, utvecklas och tillgängliggöras i hela ÖMS. Där dessa funktioner redan är etablerade, behöver de samhandla sinsemellan för att samhällets samlade innovationsförmåga ska växa och utvecklas på bästa möjliga sätt.

- Om färdplanerna -

I det ÖMS-gemensamma arbetet med smart specialisering jobbar vi enligt färdplaner för våra fyra utmaningsområden; Hållbar livsmedelsförsörjning, Smart industri, Life science, välfärdsteknik och e-hälsa samt Morgondagens energilösningar. Utgångspunkten för färdplanerna är smart specialisering, dvs de utgår från de styrkor som finns inom ÖMS och hur dessa kan utvecklas, förändras och stärkas i samspel med andra förmågor. Målet är att stärka konkurrenskraften och skapa hållbar tillväxt i hela ÖMS.

Färdplanerna inom PO1 är större än ERUF, eftersom de också är kopplade till det övergripande ÖMS-gemensamma arbetet med smart specialisering.  För att genomföra insatser i enlighet med färdplanerna kan också andra finansieringskällor än ERUF vara aktuella.

Genom färdplanerna vill vi ge främst främjandeaktörer en samlad bild av önskat läge och prioriterade inriktningar inom varje område fram till programperiodens slut år 2027. Förutom utvecklingsinsatser inom respektive område, ser vi också behov av insatser i skärningspunkterna mellan de olika områdena.

Läs mer om färdplanerna för de fyra utmaningsområdena här


3. Färdplaner: Politiskt område 2 (PO2)

- Målbild för politikområde 2 (PO2) utifrån ett hållbarhetsperspektiv -

Satsningar och initiativ i PO2 ska bidra till energi- och resurseffektivitet samt omställningen till ett fossilfritt samhälle, med det långsiktiga målet att bidra till det nationella målet att Sverige ska vara klimatneutralt till 2045.

I de satsningar programmet finansierar ska jämställdhet, inkludering samt icke-diskriminering nyttjas som resurser och tillgångar i utvecklingen av exempelvis målbilder, affärsmodeller, utveckling och design av produkter och tjänster, rekryteringsstrategier, organisering etc. Inom Agenda 2030 finns tydliga kopplingar till framför allt mål: 5, 7, 8, 9, 11, 12, 13 och 15.

Den som avser att söka medel ur programmet ska i sin ansökan ange hur projektet och dess aktiviteter förhåller sig till hållbarhet och Agenda 2030. Det är Tillväxtverket som i sin handbok och beredning av ansökningar säkerställer att hållbarhetsaspekterna tas med på ett relevant sätt.

För att nå den långsiktiga målbilden om en koldioxidneutral ekonomi så är hållbarhet en av flera faktorer att beakta. Andra viktiga aspekter handlar om att bygga vidare på det som redan gjorts och våga vara långsiktiga, men även våga tänka nytt där så är relevant. Att säkra kontinuitet genom engagemang hos kända aktörer i befintligt ekosystem för ÖMS-geografin inom PO2, såsom nämnda i programmet, är därför en nyckelfaktor för att nå verklig goda och varaktiga resultat.

- Klimatpositiv bebyggelse -


Nuläget för utmaningsområdet Klimatpositiv bebyggelse
Målsättningen om klimatneutralitet 2045 medför ett övergripande behov av att minska energianvändning och utsläpp, samtidigt som det uppstår ett lika stort behov av alternativa, mer energieffektiva, lösningar på hushålls-, fastighets- och samhällsnivå.

Bygg- och fastighetssektorn står för cirka 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Energibehov såväl som klimatpåverkan finns både i byggskedet, under byggnadens driftår och i slutskedet då byggnaden ska rivas och material omhändertas eller avfall hanteras. Den största klimatpåverkan är dock från tillverkningen av byggmaterial i byggskedet och men också från utsläpp relaterade till energianvändningen i byggnader. Det är därför viktigt att kunna göra bedömningar och avvägningar utifrån en livscykelanalys, som tar hänsyn till hela byggnadens livscykel.

En stor utmaning för energieffektivisering i bebyggelse är det befintliga beståndet. I nybyggnation prioriteras smarta och effektiva lösningar i allt större utsträckning. Men i det befintliga beståndet kan det vara en utmaning att genomföra renoveringar för effektivisering i den takt som krävs. Inom framför allt miljonprogramsområden finns stora byggnadsbestånd med hög energianvändning och takten för renovering i syfte att minska energianvändningen behöver därför öka.  Här är det viktigt att ta hänsyn till de sociala och ekonomiska aspekterna av renovering för hushållen. Renoveringar som leder till högre hyra för hushållen som i värsta fall inte kan bo kvar - en potentiell målkonflikt. Samtidigt kan detta vara ett potentiellt område för innovativa nya lösningar.

De renoveringsprojekt som genomförs behöver dels genomföras med ett större helhetsperspektiv, dels genom att fler hållbara byggmaterial inkluderas.

Bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan har potential att i det närmaste halveras till 2030 med befintlig teknik, men för att nå netto noll utsläpp av växthusgaser behövs teknikskiften och innovationer. För att åstadkomma det krävs nya incitament och styrmedel, nya sätt att driva affärer samt samverkan längs hela värdekedjan.

Bygg- och fastighetssektorn svarade 2019 för inhemska utsläpp av växthusgaser på cirka 11,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarade 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Sektorn bidrar dessutom till stora utsläpp utomlands genom importvaror. Dessa utsläpp låg på cirka 7,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. De totala utsläppen av växthusgaser låg på 19,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Inom Bygg- och fastighetssektorn uppkom det i Sverige under 2018 totalt cirka 12,4 miljoner ton primärt bygg- och rivningsavfall varav drygt 0,6 miljoner ton farligt avfall. Det motsvarar 35 procent av allt genererat avfall i Sverige och 22 procent av allt farligt avfall sedan den stora mängden gruvavfall räknats bort. Detta visar att det finns stora behov att förutom att energieffektivisera branschen också hantera utmaningar kring resurseffektivitet.

Utmaningsområdets bidrag till klimatmålen
Det önskade läget utgår från de nationella klimatmålen som anger att Sverige år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Enligt regionalfondsprogrammet för östra Mellansverige ska PO2 bidra till minskad användning av energi motsvarande 6 250 MWh och minskade utsläpp av växthusgaser motsvarande 18 ton koldioxidekvivalenter per år. Med de insatser som är identifierade i avsnitt 2.2.3 förväntas utmaningsområdet Klimatpositiv bebyggelse bidra med värdefulla bidrag till dessa mål med slutår 2027 och till det nationella målet med slutår 2045.

Exempel på åtgärder utifrån regionala strategier: Särskilt mål 1 – Främja energieffektiviseringsåtgärder:

  •  Verka för att energi- och klimataspekter beaktas tidigt i planeringsprocessen inom byggnation och renovering.
  • Utveckla affärsmodeller som bidrar till ett energi- och resurseffektivt byggande.
  • Utveckla kravställning, upphandling och beställarkompetensen vid inköp/upphandling i samband med nybyggnad, renovering, ombyggnad och förvaltning.
  • Utveckla klimatneutral förvaltning, drift och underhåll genom exempelvis kompetensstöd för ansvariga för driftsfrågor i fastigheter.
  • Stärka samordning och energiutbyte mellan byggnader i energisystemet för ökad energieffektivisering och effektoptimering. I detta ingår även att öka kunskapen om hur lågvärdig, alternativt lågtempererad, energi kan delas.
  • Stimulera ett brukarbeteende som är hållbart ur ett klimatperspektiv genom att göra användarna medvetna om hur byggnaden och dess system fungerar. 
  • Främja att fler nära-noll byggnader byggs.

Exempel på åtgärder utifrån regionala strategier: Särskilt mål 3 – Utveckla smarta energisystem, smarta nät och smart lagring på lokal nivå:

  • Öka kunskapen om hur en byggnad byggs för att maximera möjligheterna att producera förnybar el (solel/solvärme) på den samt hur produktion kan ske på bästa sätt på befintliga byggnader.
  • Verka för att uppdaterade planeringsunderlag finns för produktion av förnybar energi kopplat till bebyggelse.
  • Främja samverkan mellan aktörer i syfte att öka kunskap om och stödja etablering av solkraft.
  • Verka för att nya och befintliga byggnader bidrar till ett mer robust och flexibelt energisystem genom exempelvis installationer för smart styrning.
  • Öka användningen av system för lagring av energi i fastigheter.

Exempel på åtgärder utifrån regionala strategier: Särskilt mål 6 – Främja övergången till en cirkulär ekonomi:

  • Öka kunskap och användning av hållbara material med låg klimatpåverkan.
  • Verka för hög grad återanvändning och återbruk vid nybyggnation och renovering.

- Fossilfria drivmedel -


Nuläget för utmaningsområdet Fossilfria drivmedel
En tredjedel av växthusgasutsläppen i Sverige kommer från fossila drivmedel. Omställningen mot användandet av förnybar energi och drivmedel accelereras när stora offentliga och privata aktörer ställer om och små och medelstora företag kan följa efter. Tillgänglig och ändamålsenlig infrastruktur för biobaserade energibärare och el är avgörande för omställningsarbetet.

Tre ansatser är centrala i arbetet för att minska utsläppen från transportsektorn:

  • Omställning från fossila drivmedel till förnybara drivmedel och elektrifiering där alla olika förnybara drivmedel behövs i omställningen.
  • Transporteffektivare samhällen där trafikarbete med energiintensiva trafikslag som personbil, lastbil och flyg minskar genom en smart samhällsplanering och ökad digitalisering. Styrmedel behövs för att resor och transporter med bilar och lastbilar ska flyttas över till mer energieffektiva trafikslag, särskilt i och mellan städer och tätorter.
  • Energieffektivisering av fordon gör att det trafikarbete som kvarstår använder mindre mängd energi.

För att Östra Mellansverige ska nå fossiloberoende transporter till 2030 behöver vi göra flera förändringar där den egna bilen har en minskad roll som transportmedel. Tillgängligheten behöver i högre grad lösas genom effektiv kollektivtrafik samt förbättrade möjligheter att gå och cykla. Transporterna kommer att behöva ställa om till mer energieffektiva fordon och förnybara drivmedel, där alla olika förnybara drivmedel behövs i omställningen.

Åkerinäringen lyfter i Färdplan för fossilfrihet i åkerinäringen att en del av lösningen är en större andel biobränsle för att klara målen till 2030. El och digitalisering är också viktiga bitar i lösningen. 

Utsläppen från inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges totala växthusgasutsläpp. År 2019 uppgick transportsektorns utsläpp till drygt 16 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är 20 procent lägre än 2010.5 Huvuddelen av utsläppen uppkommer i vägtrafiken, främst från personbilar och tunga fordon. Utsläppen av växthusgaser från transporter minskade med tio procent under 2020. Utsläppsminskningen beror främst på minskad biltrafik, som till stor del är en följd av pandemin. Vägtransporternas ökande inblandning av biodrivmedel och den ökande energieffektiviteten fordonen bidrar också betydande till utsläppsminskningen i vägtrafiken.

Utmaningsområdets bidrag till klimatmålen
Det önskade läget utgår från de nationella klimatmålen som anger att Sverige år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Enligt regionalfondsprogrammet för östra Mellansverige ska PO2 bidra till minskad användning av energi motsvarande 6 250 MWh och minskade utsläpp av växthusgaser motsvarande 18 ton koldioxidekvivalenter per år. Med de insatser som är identifierade i avsnitt 2.3.3 förväntas utmaningsområdet Fossilfria drivmedel bidra med värdefulla bidrag till målet kring växthusgaser med slutår 2027 och till det nationella målet med slutår 2045.

Exempel på åtgärder utifrån regionala strategier: Särskilt mål 3 – Utveckla smarta energisystem, smarta nät och smart lagring på lokal nivå:

  • Använd upphandling som verktyg för omställning till fossilfria transporter.
  • Öka tillgänglighet till, och användning av, förnybara drivmedel och laddpunkter både på landsbygden och i tätorter.
  • Verka för ökad användning av fossilfria fordonsbränslen i östra Mellansverige.
  • Främja användning av klimatneutrala arbetsmaskiner.
  • Främja elektrifiering av godstransporter.
  • Främja utvecklingen av hållbara logistiktjänster och godstransporter exempelvis genom samordnade fossilfria transport- och terminallösningar i innerstäder för ökat resursutnyttjande, bättre fyllnadsgrad, minskad trafik och bättre kontroll samt fossilfria fordonspooler.

- Smarta samhällstekniska system -


Nuläget för utmaningsområdet Smarta samhällstekniska system
Energisystemet står inför en omställning. Produktionsmönster förändras när andelen förnybar elproduktion ökar, men också när användningen förskjuts genom elektrifiering av industrin och transporter. Digitalisering är en utmaning, men också en möjlighet för en smartare och effektivare användning av energisystemet. Förutom att energin används effektivare kan den också återvinnas, exempelvis att restvärme tas tillvara – i egen eller någon annans verksamhet. Med fler uppkopplade och sammankopplade lösningar är det också viktigt att arbeta ur ett systemperspektiv där energiflöden av el, värme och bränslen kan växelverka med varandra. Ett orosmoment på flera håll i Sverige är elkraftförsörjningen. Elnätet har en begränsad kapacitet för överföring, där elektrifieringen av industrin och transportsektorn, etablering av stora effektanvändare såsom serverhallar och en större andel variabel elproduktion ställer nya krav på elnäten. På vissa platser har det blivit svårt att möta de ökande kraven. Lokalt kan det uppstå brister, och frågan måste hållas aktiv i samhällsplaneringen för att problem inte ska uppstå. Det finns också tekniska utmaningar att klara av när det gäller balansering i elsystemen och möjligheter att lagra el.

Nuläget är svårt att beskriva i kvantitativa termer men i mer kvalitativa termer så finns situationen väl beskriven i en rapport framtagen av Sweco, på uppdrag från Regionerna i ÖMS, som heter Kraftförsörjning inom östra Mellansverige. I den konstateras att elnäten blir en begränsande faktor för tillväxt och bostadsbyggande och i takt med ett ökande effekt- och energibehov på nationell nivå får elnätets överföringskapacitet allt större betydelse. Det har också funnits exempel på ÖMS-nivå där företagsetableringar avbrutits på grund av bristande kapacitet i elnätet. Elektrifiering av transporter och en framtida potentiellt hög andel variabel kraftproduktion ställer även krav på lösningar kring att tillräckligt med effekt ska finnas tillgänglig för att tillgodose elanvändares effektbehov.

Utmaningsområdets bidrag till klimatmålen
Det önskade läget utgår från de nationella klimatmålen som anger att Sverige år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Enligt regionalfondsprogrammet för östra Mellansverige ska PO2 bidra till minskad användning av energi motsvarande 6 250 MWh och minskade utsläpp av växthusgaser motsvarande 18 ton koldioxidekvivalenter per år. Med de insatser som är identifierade i avsnitt 2.4.3 förväntas utmaningsområdet Smarta samhällstekniska system skapa förutsättningar för att övriga utmaningsområden kan bidra till uppfyllande av dessa indikatorer.

Exempel på åtgärder utifrån regionala strategier: Särskilt mål 1 – Främja energieffektiviseringsåtgärder:

  • Genomföra utvecklingsinsatser och driva nätverk för att stödja SMF kring energieffektiviseringsåtgärder och effektoptimering, exempelvis genom insatser kring smart styrning och återanvändning av restenergi i industrin, både på el- och värmesidan.

Exempel på åtgärder utifrån regionala strategier: Särskilt mål 3 – Utveckla smarta energisystem, smarta nät och smart lagring på lokal nivå:

  • Främja nyinstallation och öka användningen av förnybar energi, med en helhetssyn kring energifrågor och elnätets begränsningar.
  • Främja frigörande av nätkapacitet genom lokal produktionsflexibilitet och efterfrågeflexibilitet, exempelvis åtgärder för att styra elbehovet över dygnet för ventilation och elbilsladdning så att högbelastade timmar avlastas men också genom användande av energilager.
  • Verka för utökad nätkapacitet genom samverkan mellan branschorganisationer, privat sektor, offentlig sektor och akademin.

- En cirkulär och giftfri miljö -


Nuläget för utmaningsområdet En cirkulär och giftfri miljö
För att minska den svenska konsumtionens miljöpåverkan behövs insatser som stimulerar både en hållbar produktion, hållbara produkter och en hållbar konsumtion. Omställningen till en cirkulär, klimat- och miljömässigt hållbar ekonomi är viktig för den regionala utvecklingen. Vi behöver säkra Östra Mellansveriges hållbara försörjning av energi, livsmedel och andra livsnödvändiga produkter och tjänster. Vi behöver tänka om och göra annorlunda. Dels krävs tillgång till hållbara produkter, dels ändrade normer och beteenden. De gröna näringarna inom bland annat jordbruk och skogsbruk är betydelsefulla i stora delar av Östra Mellansverige. Skogsnäringen har en nyckelroll i utvecklingen av en mer biobaserad samhällsekonomi – en bioekonomi – där både traditionella och nya varor och tjänster produceras av en hållbar skogsråvara som ersätter fossila och ändliga råvaror. Offentlig sektor, näringslivet, och konsumenter måste alla agera, där inte minst offentlig upphandling kan användas som ett strategiskt verktyg. 

Det är inte helt lätt att formulera ett nuläge inom cirkulär ekonomi utan för att få en bild om status kring hur cirkulärt ett samhälle är så får man titta på flera olika aspekter. En viktig aspekt i detta avseende är den mängd avfall som genereras i Sverige varje år. Under 2018 genererades 35,2 miljoner ton avfall i Sverige, varav 2,9 miljoner ton var farligt avfall. Hushållen stod för 4,5 miljoner ton, vilket motsvarar cirka 440 kilogram avfall per person. Uppgifterna avser genererade mängder avfall i Sverige, exklusive gruvavfall från gruvsektorn.7 I detta avseende är det viktigt att stora mängder energi går år att producera alla de produkter som ligger till grund för att avfall produceras, samt att det ger upphov till stora mängder växthusgaser.

Utmaningsområdets bidrag till klimatmålen
Det önskade läget utgår från de nationella klimatmålen som anger att Sverige år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Enligt regionalfondsprogrammet för östra Mellansverige ska PO2 bidra till minskad användning av energi motsvarande 6 250 MWh och minskade utsläpp av växthusgaser motsvarande 18 ton koldioxidekvivalenter per år. Med de insatser som är identifierade i avsnitt 2.5.3 förväntas utmaningsområdet En cirkulär och giftfri miljö bidra med värdefulla bidrag till målet kring växthusgaser med slutår 2027 och till det nationella målet med slutår 2045.

Exempel på åtgärder utifrån regionala strategier: Särskilt mål 6 – Främja övergången till en cirkulär ekonomi:

  • Främja ökad användning av förnybar energi, exempelvis genom ökad lokal produktion av biogas, t. ex. från gödsel och restprodukter inom jordbruket.
  • Genomföra insatser som bidrar till minskade avfallsmängder samt ökad återanvändning och återvinning i offentlig sektor.
  • Verka för att krav ställs i upphandlingar som främjar cirkulära affärsmodeller, t. ex genom ett livscykelperspektiv. Området omfattar även främjandet av innovationsupphandlingar för att skapa efterfrågan att på nya sätt lösa behov av produkter, eller utveckla en tjänst som inte finns idag.
  • Främja avfallsförebyggande arbete, återbruk och återvinning för att minska avfallsmängderna i företagen, exempelvis genom industriell symbios eller annan samverkan.
  • Verka för ökad användning av nya hållbara produkter utifrån en cirkulär och biobaserad resursanvändning.
  • Verka för ökad kommersialisering, utveckling och bibehållande av hållbara systemlösningar.
  • Stärka och öka affärsrådgivningen från privata och offentliga aktörer om cirkulära affärsmodeller, hållbar produktion och produktdesign.

- Användning av finansiering inom PO2 -

Föreslagna åtgärder utgår övergripande utifrån hur utmaningsområdena och de särskilda målen är formulerade i programtexterna. I detalj utgår de från regionala analyser och prioriteringar som finns angivna i bland annat regionala utvecklingsstrategier, regionala energi- och klimatstrategier samt regionala smart specialiseringsstrategier.

För utmaningsområdena bedöms följande aspekter vara viktiga för ett effektivt genomförande av programmet:

  1. Projekt som bidrar till genomförandet av strategier enligt ovan, exemplifierat med åtgärder nedan. Detta exkluderar dock inte projekt med andra typer av åtgärder som bidrar med hög måluppfyllelse utifrån programmets mål och valda indikatorer.
  2. Projektresultat som innebär direkta effekter i närtid är att föredra framför indirekta effekter som kan ge effekter på lång sikt.

Att det ekosystem avseende främjaraktörer med koppling till PO2, som byggts upp under föregående programperiod, bibehålls och vid behov även stärks, för att säkra kontinuitet i tidigare initierat utvecklingsarbete.

Godkänn vårt användande av kakor (cookies)

Region Västmanland använder cookies och andra liknande tekniker på våra webbplatser. Du kan själv kontrollera vilka cookies som får placeras i din webbläsare och du kan ändra dina inställningar när som helst via länk i sidfoten. Läs mer om vad regionen använder kakor till och gör sen dina val.

In English

Inställningar för cookies

Här kan du välja vilka kategorier av cookies som ska vara aktiverade.

Denna kategori består av cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera korrekt.

Denna kategori består av cookies som ger oss statistik och anonymiserad data som visar hur våra webbplatser används och gör det möjligt för oss att rätta till fel och förbättra webbplatserna.

Denna kategori består av cookies från tredjepartstjänster som bland annat möjliggör uppspelning av video och länkning till våra sidor och flöden i sociala medier.

In English