Region Västmanlands logotyp
Utveckla Västmanland
Liv och hälsa ung 2023

Mående

Att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga är en god investering.

Hälsa och mående påverkas av en mängd faktorer, på olika nivåer. Bland annat socioekonomi, boendesituation, graden av socialt stöd och stress. Dessa faktorer kallas för bestämningsfaktorer. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Tidiga åtgärder i hem- och skolmiljön främjar barns och ungas hälsa och minskar skillnader uppväxtvillkor.

Skillnader i ungas mående utifrån olika indelningsgrunder

Andel (%) elever i Västmanland och skillnader i mående

Som framgår av diagrammet finns det betydande skillnader i mående mellan olika grupper inom de olika indelningsgrunderna, vilket gör att måendet bland unga inte är jämlikt. Särskilt påtagliga är skillnader utifrån oro för familjens ekonomi, kön, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Av de som är mycket oroliga för familjens ekonomi är det endast 34 procent som mår bra. Utifrån de som uppgett att de har en funktionsnedsättning med stor påverkan är det 40 procent som anger att de mår bra. Det är en mindre andel som mår bra bland de som identifierar sig som bi- eller homosexuell (44%) än som heterosexuell (68%). Det är en betydligt större andel killar så mår bra än bland de som valt annat/osäker på frågan om kön, 76 procent jämfört med 30 procent. Skillnaderna i mående som syns i diagrammet kan i sin tur kopplas vidare till hälsans bestämningsfaktorer, dvs. fördelningen av olika livsvillkor och levnadsvanor.

Ungas mående över tid

Andel (%) elever i Västmanland med god hälsa, uppdelat på år och kön.

Allmänt mående, då menar vi de som svarat att de ”mår bra” har förändrats över tid både för killar och tjejer. Från 2004 och fram till 2012 låg måendet rätt stabilt för både killar och tjejer men efter 2012 och framåt ser vi en kraftig nedåtgång för tjejerna. Det skiljer ca 20–30% jämfört med för 10 år sen. För killarna kom en brytning i måendet mellan 2017 och 2020 medan den 2023 började gå något uppåt igen. Skillnaden i måendet mellan killar och tjejer har funnits sedan 2004 men det är efter 2012 som skillnaderna ökat. 2023 är det 78 procent av killarna och 55 procent av tjejerna som mår bra. Resultatet i diagrammet är avgränsat till årkurs 9. Vi väljer oftast endast en årskurs när vi fokuserar på utvecklingen över tid, för att inte resultatet ska påverkas av förändringar i storleken av årskullarna. 

Kommunala skillnader i mående

Geografisk variation har en koppling till jämlik hälsa då kommuner och län har olika sociodemografiska sammansättningar, som bland annat utgörs av invånarnas födelseland, utbildning, förvärvsgrad och ekonomi. Dessa har betydelse för invånarnas hälsa. I Västmanland syns en skillnad bland unga i fördelningen av måendet mellan kommunerna. I Kungsör finns den högsta andelen unga som mår bra eller mycket bra på 68 procent. Därefter kommer Västerås och Köping på 67 procent och Sala på 64 procent. De kommuner som har lägst andel unga som mår bra eller mycket bra är Skinnskatteberg på 59 procent och Arboga på 60 procent.

Andel (%) elever i Västmanland som anger att de mår bra eller mycket bra

Mörkare färg: Högre andel
Ljusare färg: Lägre andel