Nätverksträff nr 4 om validering inom vård- och omsorgsbranschen: Vikten av utbildade valideringshandledare och möjligheter med VR-teknik

Vad är en valideringsarbetsplats? 

En valideringsarbetsplats är en särskilt utsedd arbetsplats inom vård- och omsorgsbranschen som tar emot validander. Arbetsplatsen behöver ha utbildade valideringshandlare på plats.

Särskilda förutsättningar

Elisabeth berättade att det finns särskilda förutsättningar som behöver vara på plats för att en valideringsarbetsplats ska bli framgångsrik. Det innefattar bland annat en arbetsplats där chefen har ett intresse för validering och kompetensutveckling. Det krävs också att chefen har medarbetare med arbetslivserfarenhet, yrkesstolthet och yrkestrygghet och att medarbetarna får avsatt tid för att utbilda sig till valideringshandledare. Chefen behöver dessutom skapa utrymme och tid för valideringshandledaren att utföra uppdraget. Det behöver finnas minst två valideringshandledare på arbetsplatsen för att handledarna ska kunna avlasta och stötta varandra i valideringsprocessen. I arbetet med valideringsarbetsplatser har det också framkommit att verksamheten behöver "stängas" för andra elever när man tar in validander. På så sätt ges uppdraget den tid och utrymme det kräver.  

Vad blir vinsten för arbetsgivare och utbildare?

Gällande vinster för arbetsgivare, berättade Elisabeth att valideringsarbetsplatser får fler utbildade handledare, stärkt personal utifrån deras kompetensutveckling och större utbyte mellan verksamheterna. I samband med att arbetsplatserna prövar något nytt har de inte enbart utvecklat arbetsplatserna, utan även det regionala vård- och omsorgsarbetet. Arbetsgivarna har uttryckt att det har ökat deras möjligheter till att attrahera nya medarbetare.

Elisabeth berättade vidare att vinster för utbildare blir både en ökad kvalitet i och enklare hantering av den praktiska valideringen. Det blir dessutom flera vinster för validanden som får en mer kvalitativ valideringsprocess samt djupare förståelse för yrket. Det har lett till att flera validander har uttryckt en högre motivation för fortsatt lärande.  

Utbildad handledare – har det betydelse då? 

Elisabeth berättade att det har en stor betydelse om handledaren är utbildad eller inte. Handledarutbildningen stärker nämligen handledarens yrkesroll och yrkesidentitet samt ökar den pedagogiska kompetensen. Handledare vittnar också om en personlig och professionell utveckling som även främjar en reflekterande praxis.  

För validanden gör handledarens utbildning också skillnad. Då kan handledaren bättre förstå hur validanden lär sig och visar upp sin kompetens, men också bättre anpassa handledningen efter de givna förutsättningarna. Det hjälper validanden att förstå sin lärprocess och bli medveten om den. Med hjälp av utbildade handledare ser validander också ett större behov av att sätta sig in i de teoretiska delarna, vilket i sin tur leder till ökad säkerhet och kvalitet inom vården. Handledaren blir dessutom en förebild för validanden, men också för andra elever. Det stärker yrkesstoltheten hos båda parter.  

Skillnader i handledningsuppdraget 

Elisabeth berättade att det finns skillnader mellan att vara en "vanlig" handledare och en valideringshandledare, och lyfte framför allt följande punkter: 

APL:

• Lära ut yrket 

• Mer av analytiskt förhållningssätt 

• Bidra till examensmålen i APL 

• Förstå handledarens roll både som förebild och företrädare på arbetsplatsen och för utbildningen 

• Anpassa lärandet på arbetsplatsen 

• Är en del av yrkesutbildningen och minst 15 % av en sammanhållen yrkesutbildning 
  

Validering:

• Lära enstaka okända/oprövade moment  

• Mer holistiskt förhållningssätt 

• Bedöma och lära samtidigt 

• Tänker bedömning hela tiden 

Nyfiken? Vill du veta mer detaljer? Funderingar?

Tveka inte att ta kontakt! 
 
Elisabeth Östlund 
Örebro kommun 
elisabeth.ostlund@orebro.se 

Under nätverksträffen fick deltagarna se en film om projektets prototyp. Filmen visar på en simulerad validering för basala hygienrutiner och blodtrycksmätning, som båda är vanliga delmoment i en praktisk validering inom exempelvis undersköterskeprogrammet.

Jessica berättade om hur arbetsgången sett ut med att ta fram prototypen, där bland annat representanter från vård- och omsorgscollege suttit med i en expertgrupp och dessutom gett tillgång till metodmaterial. 

Vidare berättade Jessica om de testpersoner som testat prototypen under dess utveckling och hur de upplevt verktyget. Testpersonerna har bestått av dels yrkeslärare och olika yrkesverksamma inom vård- och omsorgsbranschen. Den samlade bedömningen hos alla testpersoner är att de ser potentialen i tekniken, och även om de äldre testpersonerna har behövt längre tid för att lära sig verktyget är de fortfarande positiva till att ta till sig det i sitt arbete. 

– Men är VR bara en modefluga?  

"Jag tror inte det. Den här piloten är ett förslag på hur man kan arbeta vidare i det här området", säger Jessica Gustafsson, delprojektledare i Regionala strukturer för validering i Östra Mellansverige, Region Sörmland.  

Resultaten från studien kommer att presenteras åter på projektets resultatkonferens den 22 oktober.

Byggt vidare på VR-spåret

Jessica berättade också att projektet byggt vidare på VR-spåret med en forskningsstudie tillsammans med forskningsinstitutet RISE. Där har frågan om teknik och validering undersöks i ett bredare perspektiv. I studien undersöks bland annat hur VR-teknik kan utveckla validering i fler branscher, men också hur tekniken kan göra nytta i fler kompetensförsörjningsfrågor som exempelvis språkutveckling och vid talangattraktion.

Du har väl inte missat att Validering i ÖMS arrangerar en projektgemensam resultatkonferens den 22 oktober? Där kommer delar av projektresultaten att redovisas och diskuteras tillsammans med ett flertal spännande gäster. 

Mer information och anmälan hittar du här

De digitala nätverksträffarna om validering inom vård- och omsorgsbranschen riktar sig till alla på olika sätt jobbar med kompetensförsörjning för vård- och omsorgsbranschen, exempelvis till arbetsgivare, rektor, yrkeslärare eller SYV.  

Läs mer om tidigare nätverksträffar här