Under våren 2026 har Green Twin Leadership initierat fyra examensarbeten med fokus på näringslivets gröna omställning och utvecklingen av cirkulära lösningar. I dessa arbeten har studenter från civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och civilingenjörsprogrammet i energisystem vid Mälardalens universitet undersökt aktuella frågor inom energi, cirkularitet, regelverk och organisationsutveckling. Examensarbetena har genomförts i nära samverkan med regionala aktörer och företag. Genom examensarbetena blir studenternas kunskap en resurs för verksamheter som vill ställa om, stärka sin konkurrenskraft och bidra till ett mer hållbart samhälle.

Spillvärme som resurs

Industrier genererar stora mängder spillvärme – energi som i många fall inte tas tillvara, trots att den skulle kunna bidra till ett mer resurseffektivt energisystem. Samtidigt står fjärrvärmesektorn inför ökade krav på minskade utsläpp och effektivare energianvändning.

Tkla Aho och Tamara Khajadorian läser femte och sista året på civilingenjörsutbildningen i industriell ekonomi vid Mälardalens universitet. I sitt examensarbete har de undersökt hur spillvärme från ett industriföretag skulle kunna användas i det lokala fjärrvärmesystemet som drivs av Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö. Genom en teknisk och ekonomisk systemanalys, baserad på verkliga driftdata, har olika lösningar utvärderats – från direkt integration till användning av värmepump.

När studenterna analyserade spillvärmen såg de att energi som annars riskerar att gå förlorad kan bli en värdefull resurs för framtidens energisystem. Den skulle kunna ersätta delar av dagens värmeproduktion och på så sätt minska både bränsleanvändning och klimatutsläpp. Resultatet påverkas samtidigt av flera faktorer, till exempel temperaturer, elbehov och investeringskostnader.

"Det har varit spännande att arbeta nära flera olika aktörer. Vi har fått se hur mycket som går att vinna när företag och energibolag samarbetar kring en gemensam utmaning", säger Tkla Aho.

Examensarbetet tydliggör att industriell spillvärme inte bara är en restprodukt – utan en strategisk resurs i omställningen till ett mer hållbart energisystem. På sikt kan denna typ av lösningar bidra till både ekonomiska besparingar och betydande klimatnytta. För att ta vara på potentialen krävs både tekniska lösningar och nära samverkan mellan de aktörer som berörs.

Från överskottsproblem till nya affärsmöjligheter i biogas

När kollektivtrafiken i Västerås successivt elektrifieras förändras förutsättningarna för det lokala energisystemet. För VafabMiljö, som producerar biogas från avfall, innebär detta ett minskat behov från en tidigare huvudkund – och därmed ett överskott av biogas som inte längre kan användas som tidigare.

Studenterna Robert Mahir Tofiq och Nvar Rebati läser femte året på civilingenjörsprogrammet i energisystem vid Mälardalens universitet. De har analyserat hur detta överskott kan hanteras och omvandlas till nya affärsmöjligheter. Genom tekniska och ekonomiska simuleringar har flera alternativa användningsområden studerats, däribland kraftvärmeproduktion, vätgasframställning och produktion av flytande biogas.

När studenterna analyserade alternativen såg de att produktion av flytande biogas hade särskilt stor potential för VafabMiljö. Det kan skapa nya affärsmöjligheter inom till exempel tung transport och sjöfart, samtidigt som verksamheten kan hitta nya vägar för att behålla lönsamheten i biogasproduktionen.

"Det har varit känt sedan en tid tillbaka att elektrifieringen av kollektivtrafiken kommer att skapa ett överskott av biogas. Genom våra analyser har vi kunnat visa hur överskottet kan användas på nya sätt och bidra till att utveckla VafabMiljös framtida affärsmodell", säger Nvar Rebati.

Examensarbetet visar hur ett problem – ett överskott av energi – kan bli en drivkraft för innovation. Det är också ett exempel på hur cirkulära system behöver vara flexibla när omvärlden förändras. När behoven skiftar kan nya tekniska lösningar bidra till både hållbarhet och stärkt konkurrenskraft.

EU-regler som drivkraft för utveckling i industrin

Tillverkningsföretag i Västmanland påverkas i allt högre grad av EU:s hållbarhetsrelaterade lagstiftning. Nya krav på dokumentation, transparens och processer innebär både utmaningar och möjligheter för företagen.

Fahim Haque och Sigurdur Yngvi Jakobsson går femte och sista året på civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi vid Mälardalens universitet. I sitt examensarbete har de undersökt hur företag tolkar och anpassar sig till EU:s nya hållbarhetskrav. Genom intervjuer med flera tillverkningsföretag har de fått en bild av hur regelverken påverkar arbetssätt, kompetensbehov och strategiska beslut.

Studenterna såg att lagstiftningen kräver mer resurser, bättre samordning och ny kompetens. Det gäller särskilt för mindre företag. Samtidigt kan regelverken också bli ett stöd i utvecklingsarbetet. De kan hjälpa företag att skapa tydligare arbetssätt, bättre interna strukturer och mer långsiktiga beslut.

"Det har blivit tydligt att nya krav och regelverk inte behöver vara negativt för företagen. Genom att analysera hur verksamheten påverkas går det att hitta vägar fram mot ökad lönsamhet", säger Sigurdur Yngvi Jakobsson.

Examensarbetet visar att regelverk inte bara är något företag behöver förhålla sig till – utan också kan fungera som en drivkraft för förändring. Genom att arbeta aktivt med anpassningen kan företag utveckla sin organisation, stärka sin konkurrenskraft och bidra till den gröna omställningen.

Från ad hoc till strukturerat energiarbete i små och medelstora företag

Många små och medelstora tillverkningsföretag arbetar med energifrågor på ett reaktivt och osystematiskt sätt. Arbetet är ofta beroende av enskilda personer, saknar tydlig struktur och präglas av begränsade resurser och brist på uppföljning.

I sitt examensarbete har Ahmed Idris och Yussuf Ahmed, studenter på femte och sista året av civilingenjörsutbildningen i industriell ekonomi vid Mälardalens universitet, undersökt hur dessa företag kan gå från ett ad hoc-baserat arbetssätt till ett mer strukturerat och långsiktigt energiarbete. Genom intervjuer med flera företag har de undersökt vilka hinder och möjligheter som påverkar energiarbetet. Resultaten har analyserats med stöd av modeller för beteendeförändring och organisatorisk utveckling.

Studenterna såg att många företag möter liknande hinder. Det handlar bland annat om tidsbrist, otydligt ansvar och begränsad tillgång till mätdata. Samtidigt finns tydliga möjliggörare, som engagerat ledarskap, externa krav och bättre användning av data.

"För många företag är utmaningen inte att de saknar vilja, utan att energiarbetet saknar tydlig struktur. När ansvar, mätning och uppföljning kopplas ihop blir det lättare att gå från enstaka insatser till ett mer långsiktigt arbetssätt", säger Yussuf Ahmed.

En central del av examensarbetet är framtagandet av en konkret färdplan som visar hur företag steg för steg kan utveckla sitt energiarbete. Den ger praktisk vägledning för hur företag kan gå från enstaka insatser till ett mer systematiskt arbetssätt. Det är viktigt för företagens konkurrenskraft och samtidigt en viktig del av den gröna omställningen.