Hur kan man jobba för att främja den psykiska hälsan?

Många verksamheter, inom alla samhällssektorer, har betydelse för folkhälsan och för arbetet med den psykiska hälsan. Kommunala verksamheter, såsom skola, socialtjänst och samhällsplanering, har också stor betydelse, liksom verksamheter inom hälso- och sjukvården. Arbetet med psykisk hälsa omfattar hela kedjan, från hälsofrämjande och förebyggande åtgärder till tidiga insatser, vård och behandling.

Psykisk ohälsa innebär ofta allvarliga konsekvenser för både den som lider av psykisk ohälsa och dess anhöriga, genom inläggning på sjukhus, förlorade inkomster, missad skolgång med mera. Psykisk ohälsa bidrar även till stora samhällskostnader. Därför är det viktigt att satsa på tidiga insatser. En förändring i arbetssätt är ibland en investering där vinsterna inte alltid syns direkt i form av exempelvis förbättrad folkhälsa, fullföljda studier eller lägre sjukskrivning.

Insatser för psykisk hälsa finns på olika nivåer

Illustration av preventionstriangeln. Den första nivån består av insatser för alla, den andra nivån insatser för första linjen samt den sista, spetsen av pyramiden, insatser på specialistnivå.

Basen i pyramiden utgörs av de universella hälsofrämjande insatserna som ges till alla i samhället (och som alla mår bra av). Det kan vara föräldraskapsstöd, barnavårdscentral, familjecentral, elevhälsa, ungdomsmottagning eller en hälsofrämjande skola som är trygg och tillitsfull och där elevernas möjligheter till skolframgång och kompensatoriska åtgärder säkras. Det kan även vara hälsosamtal på vårdcentral samt hälsofrämjande arbetsplatser för vuxna. För de allra flesta är främjande insatser, som en bra skolgång och goda relationer till sina vårdnadshavare, en bra grund och tillräckligt för att må bra.

Mellersta lagret, första linjen för psykiska hälsa, innefattar insatser, stöd och hjälp till de som visar tidiga tecken på ohälsa, och utgör någon slags riskgrupp eller där varningssignaler finns för någon slags problematik. Här ges stöd oavsett om problemen är psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska. Stödet ges bland annat på primärvårdsnivå i verksamheter, såsom barn- och ungdomshälsa och vårdcentraler, men också inom socialtjänst och elevhälsa. Det kan omfatta stöd eller lättare vård/behandling. Under 2000-talet har andelen skolbarn somatt de har psykiska besvär ökat. Ökningen gäller både dagliga besvär och besvär mer än en gång i veckan. När psykiska besvär blir långvariga och kraftiga och stöd inte sätts in i tid kan det utvecklas till ett psykiatriskt tillstånd och vård kan behövas på den specialiserade nivån. Därav är det av vikt att fånga upp och ge stöd och vård tidigt.

I toppen av pyramiden finns specialiserade insatser från exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller vuxenpsykiatrin (VUP).  Dessa behövs när barnet eller den vuxna har omfattande och/eller allvarlig problematik som kräver specialiserad vård. Psykiatriska tillstånd debuterar ofta tidigt i livet. I en metaanalys fann man att 35 procent av alla psykiatriska tillstånd debuterar före 14 års ålder och 48 procent före 18 års ålder. Enligt regionens ungdomsundersökning, Liv och hälsa ung (2023), kan vi se att cirka 20 procent av ungdomarna i Västmanland har en allvarlig psykisk påfrestning. Med det menas psykiska besvär och/eller en psykologisk ansträngning som är varaktig och/eller kraftig och som kan indikera ett psykiatriskt tillstånd där vård behövs.

Arbetet med att främja den psykiska hälsan och att fånga upp den psykiska ohälsan finns redan på många olika nivåer inom många olika ordinarie verksamheter.  Samverkan mellan dessa verksamheter är därmed en viktig del för att lyckas. En annan viktig del i ordinarie arbete är att bemöta personer med psykisk ohälsa på rätt sätt utan att stigmatisera. Om ni inom er verksamhet vill utveckla arbetet kring detta, gå till avsnittet Bemötande och se utbildningskatalogen.

Arbeta strategiskt

Utöver ordinarie uppdrag inom olika verksamheter finns ett viktigt jobb att göra på en strategisk nivå, att sätta psykisk hälsa och suicid på agendan och aktivt jobba strategiskt och långsiktigt för ett hälsofrämjande och tidigt förebyggande arbete. Detta är av vikt om den psykiska ohälsan ska minskas i samhället.  

Här kommer några tips för hur ni kan starta upp ert arbete, både på övergripande och strategisk nivå eller direkt i en verksamhet.

1. Analysera (behovsanalys). Se över hur det ser ut i din kommun, region eller verksamhet. Att få en helhetsbild över behoven och utmaningarna gör det enklare att arbeta strategiskt och systematiskt och ta välgrundade beslut. Utgå gärna från skydds- och riskfaktorer under avsnittet om vad som påverkar den psykiska hälsan. Se över tillgänglig statistik.
2. Prioritera och målsätt. Prioritera för att kunna skapa ett effektivt arbete och möjliggöra långsiktighet. Fundera exempelvis över vad som sticker ut i din verksamhet och vad ni kan bli bättre på.
3. Planera. För att lyckas är det viktigt att planera ert arbete. Vilka bör involveras? Vad behöver vi göra och hur ska vi ta oss dit? Samverkan är grunden för ett lyckat arbete.
4. Genomförande/implementera. Kraftsamla och kör i gång. Titta gärna under tips för en lyckad implementering.
5. Följa upp. Hur gick det och vilka lärdomar tar vi med oss från arbetet? Hur ska vi arbeta vidare?

Vi rekommenderar att ta hjälp av SKR:s styrsnurra: Planering, uppföljning, åtgärd | SKR

Minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa

För att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa är det viktigt att jobba för att minska stigmat omkring psykisk ohälsa. Stigma förekommer på olika nivåer. Stigma kan innefattas av ett självstigma, ett allmänhetens stigma eller ett strukturellt stigma som kommer av lagar och regler. Inkludera därför ett stigmaperspektiv när ni jobbar med att främja psykisk hälsa för att inte bidra till att stigmat ökar. Mer tips om det här hittas på Stigmatisering vid psykisk ohälsa — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se).

Enligt forskning måste arbetet med att minska stigmatisering av personer med psykisk ohälsa bestå av olika typer av kunskapshöjande- och attitydförändrande insatser. Dessa insatser behöver riktas till olika målgrupper och ske på olika nivåer i samhället under lång tid. En enskild nationell kampanj som genomförs under en begränsad tid räcker inte.

Vid genomförande av insatser för att minska stigmatisering av personer med psykisk ohälsa är det viktigt att

• använda, i möjligaste mån, vetenskapliga insatser som syftar till att höja kunskap om psykisk hälsa, förbättra attityder och minska diskriminerande beteenden
• integrera arbetet i befintliga verksamhetsstrukturer på olika nivåer
• koppla insatserna till det arbete som drivs av relevanta patient-, brukar- och anhörigföreningar
• involvera personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, både i planeringen av insatserna och i genomförandet.