Barn och ungas önskemål ​

Ett tydligt önskemål som lyfts av barn och unga är att psykisk hälsa borde bli ett eget ämne i skolan. De vill se schemalagda lektioner där eleverna får information och utbildning om psykisk hälsa och vad de kan göra för att främja det psykiska måendet. Här har forskare dock sagt att det är viktigt att ha med sig att det kanske är av vikt att inte tillföra ännu ett ämne som är betygsgrundat då stressen över betygen kan bli större bland barn och unga. I stället kanske psykisk hälsa bör integreras i de befintliga ämnena. ​
​
Barn och unga vill också få kunskap om när det är dags att söka hjälp och var man kan få hjälp. Ett annat önskemål är att skolan bjuder in olika hjälpinstanser som får presentera sig, på så vis ökar förståelsen och mötet mellan barn och unga och vården kan avdramatiseras. När instanser som exempelvis socialtjänsten kommer till skolan och berättar vad de jobbar med och hur de kan vara till hjälp för barn och unga minskar tröskeln för att våga söka hjälp.​​

Lär barn och unga om psykisk hälsa​

Kunskapshöjande insatser om vad psykisk hälsa är samt hur barn och unga kan hantera sin egen och andras psykiska ohälsa är något som har stor betydelse. När skolan lär barn och unga om psykisk hälsa och hur den kan hanteras, har det en positiv effekt på det psykiska välmåendet. Det minskar även förekomsten av inåtvända psykiska problem. Det är viktigt att skolan bidrar till att normalisera psykisk ohälsa och pratar om att alla har en psykisk hälsa, att ens mående pendlar och att detta är helt naturligt. Ofta är det tabu att prata om psykisk ohälsa i skolan vilket kan göra att de som har psykiska problem skäms över dem och döljer dem för andra. Genom att ge barn och unga ökad kunskap och information om vad psykisk hälsa är och att vem som helst kan drabbas av psykisk ohälsa kommer vi ett steg närmare att minska stigmat och att mer öppet kunna prata om att man mår dåligt. Vilket är av vikt för att tidigt kunna upptäcka personer i behov av vård.​​

Psykisk hälsa under skoldagen för både elever och skolpersonal​

Barn och unga behöver ges kunskap och verktyg för att själva kunna påverka hur de mår. Detta är något som behöver ses som en naturlig del i skolan och som får ta plats i den ordinarie undervisningen. De kunskapshöjande insatserna är effektiva när de riktar sig till alla elever i en klass eller en skola. Samma effekt ses även när insatserna riktas specifikt till barn som har särskild risk att utveckla psykiska problem. Förutom att höja kunskapen hos eleverna är det också viktigt att lärare och övrig skolpersonal har rätt kompetens. Skolpersonal och andra vuxna har en viktig roll i ungas liv och syftet är inte att unga på egen hand ska ta ansvar för sin psykiska hälsa. All skolpersonal måste ges samma möjligheter till kunskapshöjande insatser så att de kan möta eleven, vågar fråga om hur hen mår och lär sig känna igen tidiga tecken på psykisk ohälsa. Det centrala i det här är att få kunskap, verktyg och möjlighet att påverka.​

Ökade krav och skolarbetet stressar​

Enligt barn och unga är stress, press och höga krav den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa. Många upplever att höga krav från skolsystemet, kopplat till betyg och framtid, leder till press och i förlängningen också psykisk ohälsa. Barn och unga önskar mindre press från skolan exempelvis genom att sänka kraven och ta bort betyg i låg ålder. Flera menar också att skolan, i form av läxor och uppgifter, alltid följer med dem hem och inkräktar på fritiden. Det innebär att vissa barn och unga aldrig får ett avbrott från skolan och att stressen och pressen ständigt är närvarande, även i hemmet.​
​
Bilden som barn och unga ger stämmer överens med den bild som forskning ger, att skolan kan vara en bidragande orsak till ökad psykisk ohälsa bland unga. Sedan skolreformerna från 2011, som gav större fokus på kunskapsmätningar, tester och betyg har det skett en markant ökning av psykiska besvär. Många barn och unga känner sig stressade av alla de krav de känner i skolan. Undersökningen Skolbarns hälsovanor visar att allt fler unga uppger att de har besvär som huvudvärk, sömnsvårigheter och nedstämdhet. Besvären är vanligare bland elever som uppger att de är stressade över skolarbetet. I Västmanland visar resultat från Liv och hälsa ung 2020 att det som stressar unga mest är skolprestationer, följt av framtiden och balansen mellan skola och fritid, se diagram.

Verktyg som kan minska upplevelsen av skolstress​

Det finns metoder och verktyg som kan användas för att minska elevernas upplevda skolstress, bland annat tydlighet kring krav och förväntningar och en återkommande struktur, vilket skapar tydlighet och begriplighet för eleverna. Även förväntningar är en faktor som påverkar den psykiska hälsan. De elever som anger att de tror att läraren tycker att de är medelbra eller under genomsnittet i skolan rapporterar oftare psykosomatiska besvär.​

BRIS har tagit fram några tips som föräldrar och andra viktiga vuxna kan använda sig av när barn och unga upplever stress i skolan. De kan även användas inom skolan i mötet med eleven eller dess förälder. ​

Informera skolan
Prata kontinuerligt med barnets lärare, eller barnet/eleven för att få reda på hur de upplever att det går i skolan samt hur läxor och prov planeras så det inte ligger flera prov för tätt. ​

Rutiner

Hjälp barnet/eleven att hitta bra rutiner i vardagen som tillräckligt med sömn, tid för frukost före skolan, fysisk aktivitet och rörelse samt vikten av nedvarvning innan läggdags. Tillsammans med barnet/eleven kan ni se över vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra.​

En sak i taget

Stötta barnet/eleven i att sortera och prioritera i vad som är viktigast just nu och vad som kan vänta. Gör en skoluppgift i taget. Det kan vara bra att ha fasta dagar eller tider för läxor och skoluppgifter så att barnet/eleven vet när hen kan vara ledig.​

Lätta i schemat

Att barnet/eleven har en meningsfull fritid är bra eftersom det kan vara en plats för återhämtning. Men det kan också vara kopplade till prestation. Det är viktigt att se över hur mycket tid aktiviteterna tar från annat, oavsett om det är träning eller musikklass. Om det behövs, kan det vara bra att prata om vikten av träningsfria kvällar och helger. ​

Familjens hälsa

Alla familjer går igenom tuffa perioder som exempelvis skilsmässa, mycket jobb och ekonomiska problem, allt detta kan påverka måendet hos både barn och vuxna. Det kan bli svårare att hänga med i undervisningen och koncentrera sig på skolarbetet. Prata med barnet/eleven om hur det är hemma och fånga in hur barnet/eleven mår. Om barnet/eleven har svåra besvär kan det vara av vikt att hjälpa hen vidare till kurator eller liknande på skolan. ​​

Var nyfiken och intresserad

Barnet/eleven kanske är särskilt duktig på att rita, göra filmer eller utföra något annat. Uppmuntra det intresset och ställ frågor om hur det väckt barnets/elevens nyfikenhet och vad det är i det som motiverar att fortsätta. Kanske går det att hitta delar i intresset som går att använda på skoluppgifterna.​

Peppa!

Att peppa och ha förväntningar är bra. När barnet/eleven får höra att hen kan klara en uppgift får det effekt.​

Daglig fysisk aktivitet är bra för barn och ungas psykiska hälsa. Det kan exempelvis bidra till ökat välbefinnande, göra det lättare att koncentrera sig, ge bättre kognition och skydda mot ångest och depression. Andra hälsoeffekter av regelbunden daglig fysisk aktivitet och rörelse är förbättrad livskvalitet och stresshantering samt stärkt självkänsla och social kompetens. Även om rörelse och fysisk aktivitet är bra för den psykiska hälsan kan det också skapa en ohälsa. Det är flera barn och unga som menar att idrottslektionerna, med den prestation som krävs, på många sätt kan vara med och bidra till ångest. Omklädningsrummet kan även ge upphov till psykisk ohälsa om den är otrygg, exempelvis om det förekommer en tuff jargong eller mobbning i omklädningsrummet. ​ ​

Det är viktigt att det finns insatser under skoldagen som ökar den fysiska aktiviteten och rörelsen hos barn och elever. Detta eftersom det stärker deras psykiska hälsa och minskar graden av depressiva symtom. Skolpersonalen kan med fördel öka elevernas aktivitetsnivå under skoldagen genom mer planerad fysisk aktivitet och inslag av rörelsepauser under lektionerna. Utöver att öka rörelse och fysisk aktivitet under skoldagen är det också viktigt att fånga in elevernas tankar och hur idrottslektionerna och omklädningsrummet påverkar deras mående.  ​

Läs mer om fysisk aktivitet under avsnittet Levnadsvanor

Vikten av att ge stöd och lyssna

Socialt stöd från lärare, har starkt stöd i forskning, och sägs vara en av de viktigaste faktorerna för ungas psykiska hälsa. När elever upplever stöd från lärare, oavsett om det är ämnesrelaterat eller relationellt, ger det ett skydd mot psykisk ohälsa och en minskning av inåtvända psykiska problem. Genom att skolan ser till att alla barn och unga får det stöd de behöver skapas förutsättningar för ett bättre psykiskt välbefinnande. Här finns det en önskan från barn och unga att det finns tid och utrymme från lärare att bli lyssnad på som elev. Men också att de hela tiden vet att det finns en vuxen att vända sig till om de skulle må dåligt över något. Utöver ett starkt socialt stöd från lärare är det även viktigt med goda relationer över lag, oavsett om det är till lärare, föräldrar, andra viktiga vuxna eller jämnåriga. Att barn och unga har goda relationer och ett socialt nätverk är något som stärker deras psykiska hälsa. ​​

Skolan viktig relationsskapare

Skolan kan möjliggöra detta viktiga relationsskapande arbete och det kan ske i samverkan mellan olika nivåer, till exempel i samarbete med elevhälsan, skolledning och föräldrar. Relationen till lärarna är något som har en särskilt stor betydelse i skolan, därför behöver lärares möjligheter och förutsättningar för att stödja eleverna förbättras och utvecklas. Erfarenheter från elever visar att de vill ha goda relationer som lyfter dem, att de blir respekterade och att vuxna är lyhörda för deras behov. Deras psykiska hälsa och välbefinnande stärks i goda möten, exempelvis under rasten och i samtal med andra elever och vuxna i skolan som till exempel en lärare, en vaktmästare eller en skolsköterska. För eleverna är det viktigt att det finns ett klimat där de vågar be om hjälp och att vuxna på skolan visar att de finns tillgängliga och är lyhörda. Många vågar inte alltid be om hjälp när de mår dåligt och därför är det viktigt att personal på skolan pratar med eleverna och lyssnar in. ​

Läs mer om goda relationer under avsnittet Stödjande relationer​

Motverka mobbning, i skolan och utanför​

Rädsla för att bli mobbad, utfryst eller utanför är ett vanligt orosmoment hos barn och unga. Det är något som kan begränsa deras möjligheter att våga vara sig själva, att se ut eller klä sig som de vill. För många barn och unga har mobbning varit början för ett liv präglat av psykisk ohälsa. ​
​
Det är nolltolerans mot kränkningar i förskolan och skolan. Skolpersonal har ett ansvar att se till att alla barn och unga har en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla former av mobbning som har koppling till skolan ska anmälas och utredas, oavsett om det skett i korridoren, på skolgården eller på internet. Skolan har ett ansvar att alltid reda ut vad som hänt och sätta in åtgärder som leder till att kränkningarna slutar. ​
​
Mobbning är något som behöver tas på större allvar och det måste finnas ett aktivt arbete med att förhindra mobbning i, men också utanför, skolan. Här kan skolan se till att det finns synliga lärare eller annan skolpersonal på raster, att man arbetar för att skapa en tryggare skolmiljö i stort, men också att man i klassrummet uppmärksammar och pratar om mobbning. Ta del av organisationen Friends kunskapsbank för att få stöd i arbetet. ​​

Barn- och elevombudet har lyft följande fem steg för en skola fri från kränkningar: ​

1. Huvudmännen har huvudansvaret: Huvudmännen måste ta det yttersta ansvaret för att ingen elev blir kränkt i skolan.​
2. Gemensamt och systematiskt förebyggande arbete: Skolan måste tillsammans med elever, elevhälsan och skolpersonal arbeta förebyggande både på kort och lång sikt. ​
3. Låt lärarna vara ledare i klassrummet: Huvudmännen ska se till att lärarna har tid och kompetens för att vara goda ledare i klassrummet.​
4. Bygg bort riskområden med hjälp av eleverna: Se över hur den fysiska miljön kan öka tryggheten och fråga eleverna var i skolan de inte trivs och ”bygg bort” otrygga områden. ​
5. Se till att eleverna vet vilka de kan vända sig till: Var tydliga mot eleverna med vilka de kan vända sig till och se till att skolpersonalen lyssnar och tar eleverna på allvar.​

Digitala utbildningar om psykisk hälsa​

För alla unga är en kostnadsfri, digital utbildning i psykisk hälsa som stärker ungas möjligheter att må bra under tonårstiden. Utbildningen är framtagen av Trygg-Hansa i samarbete med bland andra Bris, ungdomar och forskare. Den är uppbyggd som en resa och består av fyra delar, som har fokus på hjärnan och vad unga behöver, och inte behöver, för att må bra. Innehållet i utbildningen är anpassat till ungas förutsättningar och behov samt till skolans läroplan. Som lärare kan du använda den som en del i undervisningen och genomföra den i sin helhet eller anpassa efter behov. Utbildningen har ett tydligt upplägg och en färdig struktur med exempelvis informativa filmer, uppdrag att göra både individuellt och i grupp samt möjlighet till råd och stöd via Bris dygnet runt. Den är främst skapad för högstadiet men passar även för gymnasiet och de äldre barnen på mellanstadiet.​

Stör döden är en kostnadsfri digital utbildning där syftet är att stötta lärare i arbetet med elevernas psykiska hälsa. Fokus ligger på att skapa trygghet i de samtal lärare ofta har med sina elever, samt ge större kunskap kring psykisk ohälsa och självmord. Det är Suicide Zero, Mind och SPES som tillsammans med NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention) tagit fram utbildningsmaterialet. Du som lärare kan genomföra utbildningen individuellt och på så sätt förhoppningsvis få med dig nya tankar, kunskap och strategier samt en större trygghet i arbetet med elevernas psykiska hälsa. Det går även bra att genomföra utbildningen som en del av det kollegiala arbetet, med tillfälle till gemensam reflektion. Utbildningen tar cirka 60 minuter att genomföra och är helt självinstruerande. Den vänder sig till dig som är lärare på högstadiet och gymnasiet.​

Livsviktiga snack​

Livsviktiga snack är ett initiativ av Suicide Zero och en del av deras suicidpreventiva arbete. Forskning visar att ju lättare barn har att prata om känslor och uttrycka hur de mår, desto bättre skyddade är de mot bland annat depression och självmord längre fram i livet. Materialet Livsviktiga snack riktar sig främst till föräldrar med barn mellan 9–12 år och innehåller fakta, tips och övningar som ska inspirera föräldrar att prata mer med sina barn. Materialet är framtaget av Suicide zero i samarbete med psykologer, psykiatrer, kuratorer, läkare och forskare. Tanken är att vi alla kan bli bättre på att samtala med våra barn, även om lite svårare saker i livet. Det handlar om att lyssna och att våga ställa frågor även om det ibland kan kännas obekvämt. Ofta vill man komma med en lösning på allting snarare än att bara lyssna. Genom att lyssna och lära barn att prata om sina känslor och mående rustar vi dem för livet och kan ge dem de bästa förutsättningarna för att möta tonårens, och livets, alla utmaningar. ​

Livsviktiga snack finns också som en bok, som varje år skickas ut till alla föräldrar i Sverige som har en nioåring hemma. Den finns också på enkel svenska och i kortversioner på arabiska, engelska och somaliska. Skolan kan gärna sprida materialet vidare i de kanaler där ni normalt sett når föräldrar. ​

Livsviktiga snack i skolan​

Efter att Livsviktiga snack etablerades har många lärare, personal inom elevhälsan, fritidspedagoger och rektorer velat ha ett material som de kan använda i skolan. Livsviktiga snack i skolan är ett arvsfondsprojekt som är en fortsättning på Livsviktiga snack. De närmaste tre åren kommer Suicide zero i samarbete med elever och professionen utveckla projektet och ta fram ett kostnadsfritt material som ska möta skolornas behov. Syftet med projektet är att ge barn och unga i skolan möjlighet att träna på att prata om känslor, uttrycka hur de mår, hantera svåra situationer och be om hjälp när det behövs. På sikt ska det minska risken för depression och självmord längre fram i livet. Genom Livsviktiga snack i skolan inkluderas och förbättras förutsättningarna för fler barn och unga. ​