Statistik test
Ojämlikhetsindex
Utvecklingen av ojämlikhetsindex i Västmanland har gått åt fel håll sedan inledningen av 2010-talet. Värdet ligger dessutom relativt högt bland Sveriges län, även om jämförelsen kan vara svår att göra då antalet delområden i ett område påverkar utfallet av indexet. Västmanland hade år 2021 ett indexvärde på 43 på en skala från 0–100 där värdet 0 innebär ingen segregation och värdet 100 innebär total segregation. Indexvärdena sträckte sig mellan 26 och 46 bland alla Sveriges län. De två senaste åren har dock utvecklingen bromsats in och värdet har sjunkit något.
Källa: Boverket
Segregation i ett samhälle är komplext att mäta. Indelningen som redovisas här är en klassificering av större bostadsområden som Boverket gör. Varje kommun består av ett antal regionala statistikområden, RegSO, som har klassificerats efter socioekonomiska förutsättningar. Vi kan därmed följa såväl utvecklingen över tid av antal områden per klassificeringstyp och hur stor andel av befolkningen som bor i respektive områdestyp. Områdestyperna 1 och 2 har grupperas under samlingsnamnet “områden med socioekonomiska utmaningar” och områdestyperna 4 och 5 har samlats under "områden med goda förutsättningar".
Segregation i bostadsområden
Mer än var femte person i länet bor i områden med socioekonomiska utmaningar
I Västmanland bodde år 2021 drygt hälften av befolkningen i områden med goda eller mycket goda förutsättningar medan andelen i områden med socioekonomiska utmaningar var 22 procent. Övriga återfinns i blandade områden (som inte redovisas i diagrammet). Den tydligaste förändringen de senaste åren är att en högre andel bor i områden med stora socioekonomiska utmaningar och en allt lägre andel i områden med goda förutsättningar. Andelen i omrden med mycket goda förutsättningar har dock ökat, vilket sammantaget pekar mot ett större grad av segregation i att områden i respektive ände av skalan är de som ökar tydligast.
Källa: Boverket
Förändring av bredbandstäckningen under 2023
Den totala tillgängligheten till bredband, för både hushåll och arbetsställen, är relativt hög. Det innebär att när vi tittar på den förändring som skett under det senaste året är det framförallt de områden som tidigare legat lägre som kunnat öka tillgängligheten med mer än någon enstaka procentenhet. Sala, Arboga och Surahammar har alla ökat tillgängligheten med över fem procentenheter under 2023. Även Norberg och Skinnskatteberg hade lite större ökningar, runt 3-4 procentenheter. I övriga kommuner ligger ökningen runt 1-2 procentenheter.
Mer statistik
Källa: Post och telestyrelsen
Kollektivtrafikens marknadsandel
Andelen som väljer kollektivtrafik ökade något
Andelen resor med kollektivtrafik av samtliga resor med motorburen trafik i Västmanland var 16 procent år 2023. Det är något lägre än riksgenomsnittet (exklusive Stockholms län). Det motsvarar en liten ökning från föregående år, fortfarande är det dock en bit kvar till nivån som gällde innan pandemin år 2020, då andelen resenärer med kollektivtrafiken sjönk kraftigt.
Anledningen att vi även redovisar riket exklusive Stockholms län är att Stockholm drar upp riksgenomsnittet kraftigt med sin höga andel som reser kollektivt och inte är representativt för övriga landet.
Källa: Svensk kollektivtrafik, Kollektivtrafikbarometern
Andelen med medicinsk bedömning inom tre dagar ligger på 80 procent
Andel personer med medicinsk bedömning i primärvården inom tre dagar
80 procent fick medicinsk bedömning i primärvården inom tre dagar i genomsnitt under 2023 i Västmanlands län (årsmedelvärde). Andelen som får medcinsk bedömning inom tre dagar är lägre i Västmanland än i riket, där årsmedelvärdet var 87 procent.
Andelen med operation eller åtgärd inom 90 dagar efter beslut om remiss/vårdbegäran
Andel patienter med operation/åtgärd inom 90 dagar efter beslut om remiss/vårdbegäran till specialistvård (exkl. psykiatrin)
I Västmanlands län fick 70 procent operation eller åtgärd inom 90 dagar under 2023 (årsmedelvärde). Genomsnittet i riket var under samma år 59 procent.
Källa: Nationella väntetidsdatabasen
*ny mätmodell infördes januari 2021
78 procent besökte specialistvården inom 90 dagar efter beslut om remiss/vårdbegäran i Västmanlands län
Andel besök till specialistvård inom 90 dagar efter beslut om remiss/vårdbegäran
78 procent besökte specialistvården inom 90 dagar efter beslut om remiss/vårdbegäran i Västmanlands län (årsmedelvärde för 2023). Årsmedelvärdet i riket var 68 procent år 2023.
Källa: Nationella väntetidsdatabasen
*ny mätmodell infördes januari 2021
Andel genomförda besök inom 30 dagar var 54 procent i länet år 2023
Andel genomförda besök inom 30 dagar (Barn- och ungdomspsykiatrin)
I Västmanlands län fick 54 procent ett första besök inom 30 dagar i genomsnitt under år 2023 jämfört med 56 procent i hela landet. Det innebär en uppgång jämfört med år 2022, då årsmedelvärdet var 45 procent i länet och 55 procent i hela landet.
Källa: Nationella väntetidsdatabasen
*ny mätmodell infördes januari 2021
Under 2023 fick 43 procent behandling inom 30 dagar i Västmanlands län
Andel genomförda behandlingar inom 30 dagar (Barn- och ungdomspsykiatrin)
Under 2023 har andelen som fått behandling inom 30 dagar uppgått till 43 procent i Västmanlands län (årsmedelvärde) Det är en nedgång jämfört med året innan, då andelen var 52 procent. Västmanland ligger under årsmedelvärdet i riket, som var 68 procent år 2023.
Lokala skillnader i tillgängligheten
Nästan alla i befolkningen i länet (97%) har mindre än 10 km till närmaste dagligvarubutik med fullsortiment och medelavståndet till den närmaste butiken är 1,9 km. Undantaget storstadslänen tillhör Västmanland de län i Sverige som har kortast avstånd till olika former av samhällsservice. Självklart finns det dock lokala skillnader inom länet. Främst inom de norra delarna av länet sjunker tillgänglighetsindexet betydligt jämfört med den mest tätbefolkade delarna av länet. Indexet mäter enkelt uttryckt tillgängligheten utifrån olika reseanledningar och tar förutom restid även hänsyn till färdsätt i relation till vilken typ av resa som avses. Typen av resor som ingår i underlaget avser arbetsmarknad, kommersiell och offentlig service, sjukvård samt utbildning.
Källa: Tillväxtverket
Biogasproduktionen har avstannat
Biogasproduktion per år (GWh) i Västmanland
Produktionen av biogas ökade tydligt i mitten av 2010-talet i Västmanland och fortsatte öka fram till år 2021, sedan dess har produktionen sjunkit något. Uppgången för biogas har till stor del varit kopplad till användning som fordonsgas. Utvecklingen för personbilar som drivs med biogas har dock varit sviktande de senaste åren, främst utifrån att elbilar til stor del tagit över marknaden för fossilfria drivmedel. Inom kollektivtrafiken och annan tung trafik är användningen fortfarande hög och utgör t.ex. merparten av lokaltrafikens forsdonsflotta i Västmanland.
Källa: Energimyndigheten och Energigas Sverige
Utvecklingen av antal sysselsatta mäts på två sätt: var den sysselsatta personens bostad respektive arbetsställe är beläget. En person behöver ju inte arbeta i samma område (kommun eller län) som den bor. Sysselsättningen efter arbetsställets belägenhet mäter hur arbetsmarknaden utvecklas inom det studerade området, i det här fallet Västmanlands län. Här används ibland även begreppet arbetstillfällen och tidigare kunde även begreppet dagbefolkning användas. Personer som har sin arbetsplats i Västmanland men bor utanför länet är helt enkelt inpendlare. Sysselsatta efter bostadens belägenhet mäter just detta, var personen är folkbokförd, oavsett var den har sin arbetsplats. Tidigare användes här begreppet nattbefolkning. Om personer bor i Västmanland och arbetar utanför länet är det således en utpendlare.
Sysselsättningens utveckling
Sysselsatta 20-64 år
För att kunna göra jämförelsen över längre tid har vi här valt att visa sysselsatta i åldern 20-64 år. Den totala sysselsättningen mäts annars i åldern 15-74 år.
Källa: Statistiska centralbyrån, RAMS (olika årgångar: 2004-2018, 2019-2021) respektive BAS från och med år 2022. Observera att jämförbarheten vid brytpunkterna inte är fullständig.
Ekonomisk utveckling
BRP:s utveckling i volymprocent (%)
Bruttoregionprodukten (BRP) mäter den ekonomiska utvecklingen i län och kommuner. Summan av länens BRP motsvarar landets bruttonationalprodukt (BNP). År 2022 ökade BNP med knappt tre procent i Sverige. I Västmanland motsvarade ökningen av BRP 2,4 procent (preliminära siffror). Utvecklingen i länet var svag mellan 2018-2020. År 2021 steg både BNP och BRP, till stor del som en reaktion på att den ekonomiska tillväxten var negativ i samband med pandemin år 2020.
Mer statistik
Källa: Statistiska centralbyrån
Utvecklingen av BRP kan mätas på olika sätt, dels som volymförändring i procent och dels i löpande eller fasta priser. Löpande priser uttrycker det nominella värdet som inte är rensat för värdeförändringar på grund av inflation. Fasta priser uttrycker det reala värdet, som alltså motsvarar värdet i en annan periods priser. Som ett trendmått är volymutvecklingen eller utvecklingen i fasta priser att föredra.
Nyföretagande i länet
Minskat nyföretagande efter pandemin
Nyföretagandet i länet minskade år 2023 efter att ha ökat ganska tydligt i samband med pandemin 2020 och 2021. Förklaringen till uppgången under de åren kan vara kopplad till att många förlorade sin anställning eller varslades under perioden och såg det som ett bra tillfälle att satsa på något som de velat och kanske planerat under längre tid. Under 2023 startades drygt 1 400 nya företag i länet, merparten av män (knappt 1 000 nya företag). Noteringen år 2023 är relativt låg sett till den historiska utvecklingen, vilket i sin tur sannolikt beror på den ekonomiska nedgången under året. Samtidigt höll sysselsättningen i länet emot nedången väl, vilket ytterligare kan ha bidragit till attt nyföretagandet var lågt.
Mer statistik
Källa: Tillväxtanalys