Insatsområde: Ökad livskvalitet och förbättrade livsmiljöer
För att människor ska trivas och känna sig trygga i Västmanland behöver samhället fungera bra på flera sätt. Barn och vuxna ska känna sig trygga både hemma och ute i samhället. Det kräver välplanerade bostadsområden, bra samarbete mellan skola, vård, polis och andra viktiga verksamheter och att det finns trygga vuxna i barns närhet.
I vissa delar av länet är skillnaderna stora mellan människors livsvillkor. Det kallas segregation. För att minska dessa skillnader behöver alla ha samma möjligheter till skola, arbete, fritid och inte minst kunskaper i svenska språket. Föreningar och mötesplatser där människor träffas och lär känna varandra gör stor skillnad. Trångboddhet, alltså att för många bor på för liten yta, är också något som påverkar hur människor mår och hur barn klarar skolan. Därför behövs fler bostäder som är anpassade till olika behov.
Förebyggande insatser, god samhällsplanering och särskilda åtgärder för att skydda utsatta grupper stärker tilliten till samhället. Fler behöver få vara med och påverka samhället. Genom långsiktigt arbete och samverkan byggs ett hållbart, tryggt och inkluderande Västmanland för alla invånare.
Insatsområdet för Ökad livskvalitet och förbättrade livsmiljöer har valts utifrån flera grunder. Det speglar Västmanlands identifierade behov och utmaningar och är ett av tre insatsområden för målområde Ett välmående Västmanland. För varje insatsområde har fem specifika indikatorer valts, varav två huvudindikatorer som speglar de största utmaningarna som länet står inför.
Huvudindikatorer för Ökad livskvalitet och förbättrade livsmiljöer
Upplevd trygghet, barn och vuxna
Segregation
Om diagrammen
Diagrammen på sidan är interaktiva och du kan välja att dölja eller visa olika mätpunkter. Längst ner på sidan återfinns länkar till mer information om såväl huvudindikatorerna som övriga indikatorer.
Upplevd trygghet, barn och vuxna
Segregation
Segregation i ett samhälle är komplext att mäta. Indelningen som redovisas här är en klassificering av större bostadsområden som Boverket gör. Varje kommun består av ett antal regionala statistikområden, RegSO, som har klassificerats efter socioekonomiska förutsättningar. Vi kan därmed följa såväl utvecklingen över tid av antal områden per klassificeringstyp och hur stor andel av befolkningen som bor i respektive områdestyp. Områdestyperna 1 och 2 har grupperas under samlingsnamnet “områden med socioekonomiska utmaningar” och områdestyperna 4 och 5 har samlats under "områden med goda förutsättningar".
Segregation i bostadsområden
Mer än var femte person i länet bor i områden med socioekonomiska utmaningar
I Västmanland bodde år 2022 drygt hälften (55%) av befolkningen i områden med goda eller mycket goda förutsättningar medan andelen i områden med socioekonomiska utmaningar var 21 procent. Övriga återfinns i blandade områden (som inte redovisas i diagrammet).
Den tydligaste förändringen de senaste åren är att en högre andel bor i områden med stora socioekonomiska utmaningar och en allt lägre andel i områden med goda förutsättningar. Här bröts dock trenden år 2022, då andelen i områden med goda förutsättningar ökade igen. Sannolikt främst genom att personer flyttat från socioekonomiskt blandade områden, där befolkningsandelen har minskat de senaste åren
Källa: Boverket
Ojämlikhetsindex
Utvecklingen av ojämlikhetsindex i Västmanland har gått åt fel håll sedan inledningen av 2010-talet. Värdet ligger relativt högt bland Sveriges län, även om jämförelsen kan vara svår att göra då antalet delområden i ett område påverkar utfallet av indexet. De fyra senaste åren har indexnivån i princip varit oförändrad.
Västmanland hade år 2022 ett indexvärde på 43 på en skala från 0–100, där värdet 0 innebär ingen segregation och värdet 100 innebär total segregation. Indexvärdena sträckte sig mellan 26 och 46 bland alla Sveriges län.
Källa: Boverket