Region Västmanlands logotyp
Utveckla Västmanland
Målområde: Ett välmående Västmanland

Insatsområde: Ökad livskvalitet och förbättrade livsmiljöer

För att höja livskvaliteten i Västmanland krävs miljöer där alla som bor i Västmanland kan trivas och må bra, oavsett ålder eller bakgrund. Genom samverkan, hållbar samhällsplanering och sociala insatser kan vårt län bli en plats där alla mår bra, känner sig trygga och har möjlighet att utvecklas.

För att människor ska trivas och känna sig trygga i Västmanland behöver samhället fungera bra på flera sätt. Barn och vuxna ska känna sig trygga både hemma och ute i samhället. Det kräver välplanerade bostadsområden, bra samarbete mellan skola, vård, polis och andra viktiga verksamheter och att det finns trygga vuxna i barns närhet.

I vissa delar av länet är skillnaderna stora mellan människors livsvillkor. Det kallas segregation. För att minska dessa skillnader behöver alla ha samma möjligheter till skola, arbete, fritid och inte minst kunskaper i svenska språket. Föreningar och mötesplatser där människor träffas och lär känna varandra gör stor skillnad. Trångboddhet, alltså att för många bor på för liten yta, är också något som påverkar hur människor mår och hur barn klarar skolan. Därför behövs fler bostäder som är anpassade till olika behov.

Förebyggande insatser, god samhällsplanering och särskilda åtgärder för att skydda utsatta grupper stärker tilliten till samhället. Fler behöver få vara med och påverka samhället. Genom långsiktigt arbete och samverkan byggs ett hållbart, tryggt och inkluderande Västmanland för alla invånare.

Insatsområdet för Ökad livskvalitet och förbättrade livsmiljöer har valts utifrån flera grunder. Det speglar Västmanlands identifierade behov och utmaningar och är ett av tre insatsområden för målområde Ett välmående Västmanland. För varje insatsområde har fem specifika indikatorer valts, varav två huvudindikatorer som speglar de största utmaningarna som länet står inför.

Huvudindikatorer för Ökad livskvalitet och förbättrade livsmiljöer
Upplevd trygghet, barn och vuxna
Segregation

Om diagrammen
Diagrammen på sidan är interaktiva och du kan välja att dölja eller visa olika mätpunkter. Längst ner på sidan återfinns länkar till mer information om såväl huvudindikatorerna som övriga indikatorer.

Insatsområde: Ökad livskvalitet och förbättrade livsmiljöer

Upplevd trygghet, barn och vuxna

Trygghet är en central faktor för välmående och livskvalitet. Upplevelsen av trygghet varierar mellan olika grupper i Västmanland.

Elever som känner sig trygga i skolan

Minst upplevd trygghet bland tjejer och framförallt på högstadiet

På frågan om de alltid känner sig trygga i skolan svarade 63 procent av pojkarna att så är fallet. Bland flickorsvarade endast 40 procen att de alltid känner sig trygga i skolan. Tryggheten är högre bland äldre elever än bland yngre. Bland tjejer i gymnasiet svarade 53 procent att de alltid känner sig trygga, medan andelen var 33 procent i skolår 7 och 36 procent i skolår 9. Förhållandet är det samma för pojkar, i gymnasiet svarade 74 procent att de alltid känner sig trygga och i skolår 7 och 9 var andelen 57 respektive 60 procent. 

Det förekommer stora skillnader mellan länets kommuner. Allra lägst värden för flickors upplevda trygghet finns till exempel i Kungsör och Sala, där andelen är under 30 procent.

Mer statistik

Källa: Region Västmanland, Liv och hälsa ung

Hög grad av trygghet bland vuxna i länets kommuner

Höga nivåer av upplevd trygghet med lokalt större skillnader mellan kvinnor och män

Tryggheten bland vuxna personer, äldre än 18 år, mäts genom en fråga om de känner sig säkra på att inte bli angripna eller utsatta för hot i området där de bor. Överlag upplever de flesta en trygghet i sitt bostadssområde, 90 procent av kvinorna och 92 procent av männen i länet. 

Det förekommer stora skillnader mellan länets kommuner och mellan könen. Störst skillnad mellan könen är det i Köping och Arboga, där det skiljde 5-6 procentenheter vid senaste mätningen år 2022. I båda fallen upplever männen högre grad av trygghet. Några exempel finns även på det omvända, att kvinnorna känner sig mer trygga än männen, det gäller Surahammar, Norberg och Kungsör. Skillnaderna är dock relativt små. Kvinnor i Västerås och Hallstahammar har lägst grad av trygghet, 88 procent har svarat positivt på frågan. 

Mer statistik

Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor. 

Frågan ställs även i Region Västmanlands undersökning Liv och hälsa med likartat resultat. Uppgifterna från Folkhälsomyndigheten är dock åldersstandardiserade. 

Insatsområde: Ökad livskvalitet och förbättrade livsmiljöer

Segregation

I länet bor ungefär var femte person i ett område som klassificerats att ha socioekonomiska utmaningar i någon grad. Genom att följa utvecklingen över tid för alla typer av områden går det att få ett övergripande mått på segregation.

Segregation i ett samhälle är komplext att mäta. Indelningen som redovisas här är en klassificering av större bostadsområden som Boverket gör. Varje kommun består av ett antal regionala statistikområden, RegSO, som har klassificerats efter socioekonomiska förutsättningar. Vi kan därmed följa såväl utvecklingen över tid av antal områden per klassificeringstyp och hur stor andel av befolkningen som bor i respektive områdestyp. Områdestyperna 1 och 2 har grupperas under samlingsnamnet “områden med socioekonomiska utmaningar” och områdestyperna 4 och 5 har samlats under "områden med goda förutsättningar".

Segregation i bostadsområden

Mer än var femte person i länet bor i områden med socioekonomiska utmaningar

I Västmanland bodde år 2022 drygt hälften (55%) av befolkningen i områden med goda eller mycket goda förutsättningar medan andelen i områden med socioekonomiska utmaningar var 21 procent. Övriga återfinns i blandade områden (som inte redovisas i diagrammet).

Den tydligaste förändringen de senaste åren är att en högre andel bor i områden med stora socioekonomiska utmaningar och en allt lägre andel i områden med goda förutsättningar. Här bröts dock trenden år 2022, då andelen i områden med goda förutsättningar ökade igen. Sannolikt främst genom att personer flyttat från socioekonomiskt blandade områden, där befolkningsandelen har minskat de senaste åren

Mer statistik

Källa: Boverket

Ojämlikhetsindex

Utvecklingen av ojämlikhetsindex i Västmanland har gått åt fel håll sedan inledningen av 2010-talet. Värdet ligger relativt högt bland Sveriges län, även om jämförelsen kan vara svår att göra då antalet delområden i ett område påverkar utfallet av indexet. De fyra senaste åren har indexnivån i princip varit oförändrad.

Västmanland hade år 2022 ett indexvärde på 43 på en skala från 0–100, där värdet 0 innebär ingen segregation och värdet 100 innebär total segregation. Indexvärdena sträckte sig mellan 26 och 46 bland alla Sveriges län.  

Mer statistik

Källa: Boverket

 

För varje insatsområde har fem specifika indikatorer valts, varav två huvudindikatorer, som speglar de största utmaningarna som länet står inför. Nedan har du möjlighet att via länk ta del av alla fem indikatorerna för Ökad livskvalitet och förbättrade livsmiljöer.

Godkänn vårt användande av kakor (cookies)

Region Västmanland använder kakor (cookies) och andra liknande tekniker på våra webbplatser. Du kan själv kontrollera vilka kakor som får placeras i din webbläsare och du kan ändra dina inställningar när som helst via länk i sidfoten. Läs mer om vad regionen använder kakor till och gör sen dina val.

In English

Inställningar för kakor

Här kan du välja vilka kategorier av kakor (cookies) som ska vara aktiverade.

Denna kategori består av kakor som behövs för att webbplatsen ska fungera korrekt.

Denna kategori består av kakor som ger oss statistik och anonymiserad data som visar hur våra webbplatser används och gör det möjligt för oss att rätta till fel och förbättra webbplatserna.

Denna kategori består av kakor från tredjepartstjänster som bland annat möjliggör uppspelning av video och länkning till våra sidor och flöden i sociala medier.

In English