Insatsområde: God tillgång till samhällsservice, tjänster och utbud
Tillgången till hälso- och sjukvård är en nyckelfråga i Västmanland. För att möta invånarnas behov krävs både fysiska mottagningar och digitala lösningar, som e-hälsa och mobila vårdenheter. Genom att arbeta enligt principerna för Nära vård kan vi skapa en bättre samordning mellan vårdnivåer och en mer tillgänglig och jämlik vård i hela länet.
Även tillgänglighet till samhällsservice behöver förbättras, särskilt i landsbygderna. Det gäller både offentlig service och kommersiell närservice som butiker, apotek och postombud. Stöd till befintliga handlare, samordnade tjänster och nya lösningar som mobila enheter kan öka attraktionskraften på mindre orter.
Kultur- och fritidsaktiviteter spelar också en viktig roll för hälsa och gemenskap. För att fler ska kunna ta del av kultur oavsett bostadsort behövs både fysiska arrangemang och digitala plattformar. Kulturskolor, lokala initiativ och samverkan mellan region, kommuner och föreningsliv är avgörande. Ökat samarbete och investeringar i infrastruktur gör service och kultur tillgänglig oavsett bostadsort.
Insatsområdet God tillgång till samhällsservice, tjänster och utbud har valts utifrån flera grunder. Det speglar Västmanlands identifierade behov och utmaningar och är ett av tre insatsområden för målområde Ett tillgängligt Västmanland. För varje insatsområde har fem specifika indikatorer valts, varav två huvudindikatorer som speglar de största utmaningarna som länet står inför.
Huvudindikatorer för God tillgång till samhällsservice, tjänster och utbud
Tillgänglighet till hälso- och sjukvården
Tillgänglighet till samhällsservice
Om diagrammen
Diagrammen på sidan är interaktiva och du kan välja att dölja eller visa olika mätpunkter. Längst ner på sidan återfinns länkar till mer information om såväl huvudindikatorerna som övriga indikatorer.
Tillgänglighet till hälso- och sjukvården
Den nationella vårdgarantin
Den nationella vårdgarantin beskriver hur länge en person som längst ska behöva vänta på att få vård. Vårdgarantin säger att personen ska:
- få kontakt med primärvården samma dag som den söker,
- få en medicinsk bedömning inom tre dagar,
- få träffa en specialist inom 90 dgaar efter att den fått en remiss,
- få påbörjad behandlng inom 90 dagar (om specialisten beslutar om behandling)
Andelen med medicinsk bedömning inom tre dagar ligger strax över 80 procent
Andel personer med medicinsk bedömning i primärvården inom tre dagar
82 procent fick medicinsk bedömning i primärvården inom i genomsnitt tre dagar under 2024 i Västmanlands län (årsmedelvärde). Andelen som får medicinsk bedömning inom tre dagar är lägre i Västmanland än i riket, där årsmedelvärdet var 88 procent. Årsmedelvärdet för Västmanland var det högsta sedan år 2020.
Hög andel besöker specialistvården inom 90 dagar efter beslut om remiss i Västmanland
Andel besök till specialistvård inom 90 dagar efter beslut om remiss/vårdbegäran
I Västmanland var årsmedelvärdet under 2024 relativt högt, 77 procent besökte specialistvården inom 90 dagar efter beslut om remiss/vårdbegäran. Årsmedelvärdet i riket var 64 procent under samma år. Västmanland har legat över rikets nivå under hela den studerade perioden. Trenden i länet har varit nedåtgående sedan år 2020 men i relation till rikets utveckling ändå måttlig: en minskning med 5 procentenheter jämfört med -11 procent i riket.
Källa: Nationella väntetidsdatabasen
Andelen med operation eller åtgärd inom 90 dagar efter beslut om remiss/vårdbegäran
Andel patienter med operation/åtgärd inom 90 dagar efter beslut om remiss/vårdbegäran till specialistvård (exklusive psykiatrin)
I Västmanlands län fick 68 procent operation eller åtgärd inom 90 dagar under 2024 (årsmedelvärde). Genomsnittet i riket var under samma år 59 procent. De tre senaste åren har länet legat betydligt över riksgenomsnittet.
Källa: Nationella väntetidsdatabasen
Utökad vårdgaranti
Västmanland har en utökad vårdgaranti som även innefattar barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Den utökade vårdgarantin säger att en person ska:
- erbjudas tid för besök till BUP (eller annan verksamhet som behandlar barn och unga med psykiatrisk problematik) inom 30 dagar, räknat från det att läkaren tillsammans med personen beslutade om remiss/vårdbegäran.
- erbjudas tid till fördjupad utredning/behandling inom BUP (eller annan verksamhet som behandlar unga med psykiatrisk problematik) inom 30 dagar, räknat från det att läkaren tillsammans med personen beslutade om utredning.
- erbjudas behandling inom 30 dagar efter utförd utredning inom BUP (eller annan verksamhet som behandlar unga med psykiatrisk problematik).
Andel genomförda besök på BUP inom 30 dagar sjönk under 2024
Andel genomförda besök inom 30 dagar (Barn- och ungdomspsykiatrin)
I Västmanlands län fick hälften av ungdomarna ett första besök inom 30 dagar i genomsnitt under år 2024 jämfört med 68 procent i hela landet. Det innebär en nedgång jämfört med år 2023, då årsmedelvärdet var 54 procent i länet och 56 procent i hela landet. Skillnaden mellan länet och riksgenomsnittet ökade alltså under 2024.
Källa: Nationella väntetidsdatabasen
Oförändrad andel fick behandling hos BUP inom 30 dagar i Västmanlands län
Andel genomförda behandlingar inom 30 dagar (Barn- och ungdomspsykiatrin)
Under 2024 har andelen som fått behandling inom 30 dagar uppgått till 44 procent i Västmanlands län (årsmedelvärde) Det är i stort sett oförändrat jämfört med året innan då andelen var 43 procent. Västmanland ligger under årsmedelvärdet i riket, som var 65 procent år 2023. Andelen har också sjunkit relativt mycket i länet jämfört med de inledande åren på 2020-talet, då andelen var runt 60 procent.
Tillgänglighet till samhällsservice
Lokala skillnader i tillgängligheten
Nästan alla i befolkningen i länet (97%) har mindre än 10 km till närmaste dagligvarubutik med fullsortiment och medelavståndet till den närmaste butiken är 1,9 km. Undantaget storstadslänen tillhör Västmanland de län i Sverige som har kortast avstånd till olika former av samhällsservice.
Självklart finns det lokala skillnader inom länet. Inom främst de norra delarna av länet sjunker tillgänglighetsindexet betydligt jämfört med de mest tätbefolkade delarna av länet. Indexet mäter enkelt uttryckt tillgängligheten utifrån olika reseanledningar och tar förutom restid även hänsyn till färdsätt i relation till vilken typ av resa som avses. Typen av resor som ingår i underlaget avser arbetsmarknad, kommersiell och offentlig service, sjukvård samt utbildning.
Källa: Tillväxtverket
De tillgänglighetsindex som redovisas i ovanstående karta är framtagna av Tillväxtverket och används bland annat i systemet Pipos Regionalanalys. Syftet med indexet att kunna beskriva och jämföra tillgängligheten till ett antal olika reseanledningar. Indexvärdet ska och kan inte tolkas på egen hand utan syftet är kunna jämföra värden mellan områden och/eller år.
Tillgänglighetsberäkningen görs på ett rutnät där varje ruta innehåller data om befolkningen och reseanledningar. När tillgänglighetsberäkningen görs får varje ruta en typ av poäng i tillgänglighet som sedan används för att visualisera tillgängligheten på kartan eller på andra sätt. Indexet sträcker sig från 0 till 100 och ju högre värde, desto större tillgänglighet.
Vi har valt att använda den så kallade beteendemodellen (en av två modeller hos Tillväxtverket). I den tas det hänsyn till restid samt hur människor faktiskt väljer mellan olika reseanledningar och färdsätt. Detta inkluderar en mängd variabler såsom avstånd, restid, bekvämlighet och tillgänglighet till olika färdsätt. Viktningen som används för att sammanväga restider och kostnader anpassas för att spegla de resvaneundersökningar som gjorts i Sverige.
Läs mer om Tillgänglighetsindex på Tillväxtverkets webbplats