Hälsa på lika villkor
Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor är en nationell undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Syftet med undersökningen är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid.
Folkhälsomyndigheten och Statistikmyndigheten SCB genomför den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor under våren 2026. Totalt kommer cirka en halv miljon personer i Sverige att slumpmässigt väljas ut för att besvara en enkät med frågor om bland annat symtom och besvär, levnadsvanor, boendemiljö och trygghet, sociala relationer samt tillit.
I samarbete med Region Västmanland görs ett särskilt stort urval i länet. Närmare 18 000 invånare i Västmanlands län får därför inbjudan att delta i undersökningen, vilket ger ett mer detaljerat och tillförlitligt regionalt kunskapsunderlag.
Undersökningen ger kunskap om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor i den vuxna befolkningen och utgör ett viktigt underlag för styrning, uppföljning och utveckling av verksamheter och insatser för hälsa och välfärd.
Inbjudan till enkätundersökningen skickas både digitalt till personer med digital brevlåda och via post. För att ingå i det utökade urvalet i Västmanland ska man vara folkbokförd i länet och vara 16 år eller äldre.
Deltagarna är slumpmässigt utvalda och deltagandet är frivilligt samt sker anonymt.
Resultatet förväntas vara färdigställt under sena hösten 2026 och kommer att publiceras på Region Västmanlands hemsida.
Om undersökningen
Folkhälsomyndighetens folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor (HLV) är en nationell undersökning som genomförs vartannat år. Enkäten skickas ut till ett slumpmässigt urval av befolkningen i åldrarna 16–84 år. Syftet med undersökningen är att undersöka hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa och dess bestämningsfaktorer över tid. Undersökningen har genomförts regelbundet sedan 2004.
Gå in på Befolkningsundersökningar för att läsa mer om Region Västmanlands olika undersökningar och enkäter.
Tidigare resultat för Västmanland
Undersökningsåret 2021 beställde Region Västmanland ett utökat urval på 4502 enkäter. Tillsammans med enkäter i det nationella urvalet skickades totalt 5566 enkäter till ett slumpmässigt urval av Västmanlands befolkning 16–84 år. Av dessa svarade 2226, en svarsfrekvens på 43 procent. Frågeformuläret bestod av 68 frågor om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa samt frågor om covid-19-pandemin. Ett motsvarande tilläggsurval i den nationella Folkhälsoenkäten beställdes av Region Västmanland år 2020.
Resultatet visar att den allmänna hälsan hos befolkningen i Västmanlands län inte har förändrats i någon större utsträckning under pandemin, mellan våren 2020 och våren 2021.
De allra flesta, mer än 70 procent, upplever fortfarande att de har ett gott allmänt hälsotillstånd. Däremot ses en ökning av andelen som upplever psykisk påfrestning mellan 2020 och 2021 års mätningar, särskilt bland kvinnor.
Mer än var tionde Västmanlänning svarar att de någon gång testat positiv för Covid-19 (12 procent).
Resultatet visar också att många har varit oroliga för covid-19. Hälften av länsborna har varit oroliga för att någon närstående ska bli allvarligt sjuk i covid-19 (48 procent) och mer än var femte svarar att de varit oroliga för själv bli allvarligt sjuk i covid-19 (22 procent). Det är vanligt att ha besvärats mer av ensamhet under pandemin jämfört med tidigare (58 procent) och mer än var femte Västmanlänning har besvärats ganska eller väldigt mycket av ensamhet eller isolering under pandemin (21 procent).
Nästan var tredje Västmanlänning (32 procent) har under pandemin avstått från att söka vård (t.ex. sjukvård, tandvård, psykolog eller mödravård) och 21 procent svarar att de fått minst ett vårdbesök inställt av vårdgivaren under pandemin. Det är vanligt att under pandemin ha varit utomhus i park, natur- eller grönområden varje dag eller flera gånger i veckan (74 procent), det är också nästan en femtedel av Västmanlänningar som uppger att de varit utomhus i park, natur- eller grönområden mer under pandemin än innan (19 procent).
De flesta, 83 procent i åldern 16–64 år, har inte påverkats sysselsättningsmässigt under pandemin, men 6 procent svarar att de blivit sjukskrivna och 5 procent svarar att de blivit permitterade.