Region Västmanlands logotyp
Utveckla Västmanland
Man ler vid dator med hörlurar i kontorsmiljö

”Det är de som kan det här, som ser en, som försvinner”

En studie om arbete för att främja hälsa, skolframgång och fullföljda studier. Rapport beställd av Region Västmanland april 2022 inom ramen för projektet Vägar framåt. Rapporten är utförd av Joakim Tranquist, Tranquist Utvärdering.

1. Inledning

Europeiska Socialfonden (ESF) är EU:s viktigaste finansiella redskap för att främja sysselsättning och stimulera tillväxt i medlemsländerna. Socialfonden i Sverige ska, genom att finansiera olika former av projekt, bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning på lång sikt. Många av de projekt som har finansierats av Socialfonden har avsett stöd till gruppen unga som varken arbetar eller studerar. Detta bygger på att det varje år är mer än var femte elev som inte slutför sin gymnasieutbildning eller som går ut med ofullständiga betyg. Dessutom saknar var fjärde elev fullständiga betyg från grundskolan. Detta är bidragande orsaker till att antalet unga som varken arbetade eller studerade i åldern 15–24 under år 2021 uppgick till 58 200 personer, varav 14 800 var i åldern 15–19 år (SCB, 2022).

Under senare år har ett antal utredningar, rapporter och studier publicerats kring denna grupp, som ofta förkortas som UVAS. Utgångspunkt tas ofta i att skillnaderna inom ungdomsgruppen och klyftorna mellan de som lyckas etablera sig på arbetsmarknaden och de som inte gör det har blivit större(SOU 2018:11). Därför har det beskrivits som angeläget att utveckla nya och bättre former att stötta denna målgrupp när det gäller återgång i studier eller etablering på arbetsmarknaden. Vägar Framåt är ett av de projekt som tagit sin utgångspunkt i denna problematik.

2. Erfarenheter från unga och personal

Återkommande i utvärderingar, studier och projektdokumentation från olika satsningar kring unga som riskerar att göra studieavbrott är ett tema kring individuella stödsystem, ofta med grund olika former av mentorskap där särskild personal arbetar individuellt med utsatta elever. Vikten av denna form av tidiga relationsintensiva stödinsatser återkommer också i berättelser från deltagares personal inom Vägar Framåt. Det kommer att framgå av detta avsnitt där det följer en beskrivning av de huvudsakliga mönster som framkom genom de intervjuer och fokusgrupper som genomförts.

3. Vad utgör ett systematiskt arbete kring fullföljda studier?

Att inte slutföra sina gymnasiestudier får långsiktiga konsekvenser för en persons framtidsutsikter. Avslutad gymnasieutbildning är ingen garanti för att det kommer att gå bra i framtiden, men vi vet att den som saknar en slutförd gymnasieutbildning ofta har en svag anknytning till arbetsmarknaden. Därför är det problematiskt att mer än var femte elev varje år inte slutför sin gymnasieutbildning eller som går ut med ofullständiga betyg och att var fjärde elev saknar fullständiga betyg från grundskolan. Sammantaget bidrar detta till att antalet unga som varken arbetade eller studerade i åldern 15–24 under år 2021 uppgick till 58 200 personer, varav 14 800 var i åldern 15–19 år (SCB, 2022). Åtskilliga studier har sedan dragit slutsatsen att skillnaderna mellan ungdomar klyftorna mellan de som lyckas etablera sig på arbetsmarknaden och de som inte gör det har blivit större (SOU 2018:11).

Mot denna bakgrund konstateras i utredningen SOU 2017:9 att det behövs ett tydligt fokus på att minska inflödet i gruppen för att antalet och andelen unga som varken arbetar eller studerar ska kunna minska (SOU 2017:9). För att åstadkomma detta krävs ett medvetet och systematiskt förebyggande arbete i skolan som utgår från tidiga insatser med ett helhetsperspektiv och utifrån ungas behov.

De slutsatser som dras i den studie som här genomförts kring faktorer som kan främja skolframgång, fullföljda studier och stärkta övergångar i arbete är med andra ord inte unika. Även här pekar de synpunkter som lyfts fram från såväl ungdomar som yrkespersoner på att det behövs ett systematiskt arbete som utgår från funktioner i skolan. Dessa funktioner bör ha i uppdrag av rektor att följa upp, samordna och koordinera arbetet med de unga som löper ökad risk för skolmisslyckande. Detta inkluderar ett samverkansuppdrag både internt och externt. Frågan är då hur vi kan förstå utgångspunkterna för en sådan systematik?

Referenser

Andersson, H (2019) Skolnärvaro. En översikt av forskning om att främja alla barns och ungas närvaro i skolan. Stockholm: Ifou;

Donert, K, Sambataro, G, Grandits, C, Steffen, F, Zwartjes, L, El Jammal, S, Errecart, F, Brugess, T, Garcia, D, Biro, N & Jerebic, K (2016) Study: Telling digital stories to fight against early School-Leaving.

EK, H (2018) Psykiatriseringen av skolkaren. BUP och det institutionella
omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan. Umeå: Umeå universitet

Ek, H & Eriksson, R (2013) “Psychological Factors Behind Truancy, School Phobia, and School Refusal: A Literature study”. I: Child & Family Behavior Therapy. Vol 35(3): 228–248.

Eurofound (2016) Exploring the diversity of NEETs. Luxembourg: Publications Office of the European Union

European Agency for Special Needs and Inclusive Education (2020) Förhindra skolmisslyckande: Slutlig sammanfattande rapport.

European Commission/EACEA/Eurydice (2016) Structural Indicators on Early Leaving from Education and Training in Europe – 2016. Eurydice Report. Luxembourg: Publications Office of the European Union

Europeiska Kommissionen (2011) Insatser till förmån för elever som lämnar skolan i förtid: ett viktigt bidrag till strategin Europa 2020. Bryssel: Europeiska Kommissionen

Forslund, A & Liljeberg, L (2020) Unga som varken arbetar eller studerar – en kartläggning och kunskapsöversikt. Stockholm: Forte.

Furlong, A (2006) ”Not a very NEET solution: representing problematic labour market transitions among early school-leavers”. I: Work, employment and society. Vol. 20(3). S 553–56

Gren Landell, M (2019) Skolfrånvaro till skolnärvaro – vad krävs? Presentation, Skövde 2019-03-07.

Green, S & Tranquist, J & Eriksson, C (2009) Hälsofrämjande insatser i skolan - en nationell kartläggning 2009. NCFF, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, Örebro universitet, Örebro.

GR Utbildning (2018) Motverka studieavbrott – framgångsfaktorer i praktiken. Göteborg: GR Utbildning.

Hugo, M & Hedegaard, J & Bjursell, C (2019) Folkhögskolan som inkluderande miljö för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Encell rapport 1:2019. Jönköping: Encell – Nationell centrum för livslångt lärande.

Kearney, C A & Silverman, W K (1999) “Functionally Based Prescriptive and Nonprescriptive Treatment for Children and Adolescents with School Refusal Behavior”. I: Behavior Therapy. Vol 30(4): 673–695.

Kearney, C A & Graczyk, P (2014) “A response to intervention model to promote school attendance and decrease school absenteeism”. I: Child & Youth Care Forum. Vol 43(1), 1–25.

Klockar, A & Vestman, M (2020) Med sikte på på skolnärvaro. Stockholm:
Bonnierförlagen Lära.

Larsen Andersson, K & Forslund Frykedal, K & Thorsen, C (2019) Främjande och förebyggande insatser för elever i riskzon att inte fullfölja sina studier. Högskolan Väst.

Laurin, E (2021) Barn med diagnoser. Mödrars och skolors strategier i Stockholm. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Nevala, A-M, Hawley, J, Stokes, D, Slater, K, Souto-Otero, M, Santos, R, Duchemin, C & Manoudi, A (2011) Reducing early school leaving in the EU. Brussels: European Parliament, Directorate General for Internal Policies.

OECD (2016). Investing in Youth: Sweden. Paris: OECD Publishing.

Oomen, A & Plant, P (2014) Early School Leaving and Lifelong Guidance. ELGPN Concept Note No 6. The European Lifelong Guidance Policy Network. Jyväskylä: University of Jyväskylä.

SCB (2022) Unga som varken arbetar eller studerar (NEET).

SKR (2018) Studieavbrott. En fråga med konsekvenser långt utanför klassrummet. Stockholm: SKR.

Skolinspektionen (2021) Enskilda huvudmäns styrning av det kompensatoriska uppdraget i gymnasieskolan.

Skolverket (2022) Utredning om ett nationellt frånvaroregister.

SOU 2016:77. En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Stockholm: Fritzes.

SOU 2016:94. Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Stockholm: Fritzes.

SOU 2017:9. Det handlar om oss – unga som varken arbetar eller studerar. Delbetänkande av Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar. Stockholm:Fritzes.

SOU 2018:11 Vårt gemensamma ansvar – för unga som varken arbetar eller studerar.Stockholm: Fritzes.

Springe, K-A (2009) ”Otillåten frånvaro – om hemmasittare, korridorvandrare och skolkare”. I: Strandell A(red.). ”Elevhälsa”, nr 3/2008–2009. Gothia förlag.

Stockholms stad (2021) Stockholmsstandard för socialt fältarbete.

Temagruppen unga i arbetslivet (2013) 10 orsaker till avhopp. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2010) Från snack till verkstad. Förebyggande utvecklingsarbete med ungdomar. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Godkänn vårt användande av kakor (cookies)

Region Västmanland använder cookies och andra liknande tekniker på våra webbplatser. Du kan själv kontrollera vilka cookies som får placeras i din webbläsare och du kan ändra dina inställningar när som helst via länk i sidfoten. Läs mer om vad regionen använder kakor till och gör sen dina val.

In English

Inställningar för cookies

Här kan du välja vilka kategorier av cookies som ska vara aktiverade.

Denna kategori består av cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera korrekt.

Denna kategori består av cookies som ger oss statistik och anonymiserad data som visar hur våra webbplatser används och gör det möjligt för oss att rätta till fel och förbättra webbplatserna.

Denna kategori består av cookies från tredjepartstjänster som bland annat möjliggör uppspelning av video och länkning till våra sidor och flöden i sociala medier.

In English