Regionala strukturer för validering i Östra Mellansverige
Genom att främja regionala strukturer för validering har projektet bidragit till effektivare lösningar för den strategiska kompetensförsörjningen inom länen i Östra Mellansverige.
Validering – en del av lösningen för kompetensförsörjning
Kompetensförsörjning uppges idag av många arbetsgivare som en av de största utmaningarna inom både privat- och offentligsektor. Enligt valideringsdelegationens slutbetänkande 2019 beskrivs validering som en underutnyttjad resurs inom utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden. En framgångsrik valideringsprocess kan bidra till att fler individer får sin kompetens synliggjord.
Validering leder till vinster för individen, arbetsgivaren och samhället i stort. Individen får större möjligheter att ta till vara på sitt kunnande, arbetsgivaren får bättre förutsättningar att hitta efterfrågad kompetens och samhällets resurser fördelas mer hållbart, bland annat genom att matchningen av individens kompetens förbättras.
Medfinansieras av Tillväxtverket
Vad är validering – och varför är det viktigt?
Vad innebär validering?
Med validering kan en persons kompetens, oavsett hur den har förvärvats, synliggöras och bekräftas så att personen kan komma vidare i arbetslivet eller till en utbildning. Genom en kvalitetssäker valideringsprocess får en person papper på sin kunskap och kompetens.
Det kan handla om att:
- Tillvarata, synliggöra, värdera och ge erkännande för tidigare lärande och kompetens.
- Underlätta och förkorta studietid samt öka anställningsbarhet.
- Öka förutsättningar för omställning på arbetsmarknaden (exempelvis integrationsarbete).
Regional struktur för validering
Effektiva strukturer för validering främjar den långsiktiga kompetensförsörjningen. Många enskilda kommuner är för små för att kunna erbjuda validering inom alla områden. Därför är det viktigt att samverka för att kunna komplettera varandra. Vi i Region Västmanland samarbetar med flera aktörer kring validering och driver ett utvecklingsarbete för en regional och nationell struktur för validering.
Bakgrund till projektet
Projektet härstammar från tidigare arbete inom Valideringsdelegationen. I slutbetänkandet 2019 föreslogs ett sammanhållet och permanent system för validering för att fler personer ska kunna få sitt kunnande kartlagt, bedömt och erkänt.
Utifrån detta skapades bland annat ESF-projektet Valideringslyft, där samtliga regioner i Sverige bidragit till att skapa förutsättningar för ett långsiktigt system för validering.
Från och med 1 januari 2023 ändrades skollagen (Lag 2022:912) och förordningen (2022:1106) om vuxenutbildningen som förtydligar huvudmannens ansvar att erbjuda validering. Regeringen beslutade även om en ny valideringsförordning som trädde i kraft den 1 januari 2023.
Beskrivning av projektet
Genom projektet utvecklade regionerna effektiva och hållbara regionala strukturer för validering som en del i det regionala kompetensförsörjningsarbetet inom de fem länen i Östra Mellansverige.
Projektet fokuserade på att utveckla regional kapacitet kring validering, bland annat genom kunskapsunderlag, metoder, stöd och samverkan med de aktörer som bedömdes vara väsentliga för att utveckla och förstärka validering.
Projektperiod och projektparter
Projektet pågick mellan 1 november 2022 till 31 december 2024, och förlängdes under 2025. Satsningen drevs initialt av Region Västmanland, Region Örebro län, Region Uppsala, Region Sörmland och Region Östergötland, och under förlängningen av Region Västmanland, Region Örebro län och Region Östergötland.
Projektet leddes av en huvudprojektledare från Region Västmanland, som också var projektägare. Övriga regioner deltog med delprojektledare:
- Region Västmanland: Karin Lantz
- Region Örebro län: Fredrik Jönsson
- Region Östergötland: Annelie Iggström
- Region Uppsala: Tove Quennerstedt
- Region Sörmland: Jessica Gustafsson och Anna Hedeklint
Projektet finansierades av Tillväxtverket under hela projektperioden.
Mål och fokusområden
Målet med projektet var att gemensamt utveckla regionala strukturer för validering inom de fem länen i Östra Mellansverige. Projektet inriktade sig på fyra utvalda fokusområden:
- Regionens (RUA) roll inom validering.
- Validering inom yrkesvux.
- Branschvalidering.
- Kommunikation och information om validering.
Rapporter och studier framtagna i projektet
Ta del av resultaten från rapporten Kostnads- och nyttoanalys för VR inom kompetensutveckling i vården (pdf) framtagen av projektet tillsammans med RISE (2025).
Ta del av resultaten från rapporten Samhällsekonomisk analys av validering (pdf)
framtagen av projektet tillsammans med Ramboll (2024).
Ta del av resultaten från rapporten Möjligheter för användning av VR i lärande- och valideringskontext (pdf) framtagen av projektet tillsammans med RISE (2024).
Så jobbar vi med validering av kompetens – berättelser från arbetslivet
Vafabmiljö i Västerås
"Vi är väldigt nöjda med resultatet och ser att detta arbetssätt behöver fortsatt vara en del av vårt strategiska kompetensförsörjningsarbete, vilket också bekräftas i utvärderingen vi gjort bland medarbetarna efter projektavslut. 90 % av de tillfrågade anser att validering bör ske – även för nya medarbetare som inte hann få sin kompetens bedömd genom projektet", säger Natalie Lindkvist, verksamhetsutvecklare på Vafabmiljö.
Framgångsfaktorerna som företagen lyfter är:
- Tydlig kommunikation av förväntningar och fördelar med validering.
- Uthållighet i valideringsimplementeringen.
- Effektiva processer och organisation för validering.
- Kontinuerlig utvärdering och justering av processen.
Ladda ner rapporten och läs mer här: Samhällsekonomisk analys av validering (pdf)
Bild: Två män ute på jobb, anställda på Vafabmiljö (lånad av Vafabmiljö).
BAE Systems i Karlskoga
"Folk står i kö för att få jobba hos oss." Det säger BAE Systems i Karlskoga. På det högteknologiska företaget inom försvarsindustrin är validering och kompetensutveckling självklara möjliggörare för företagets attraktivitet och framgång!
Många arbetsgivare oroar sig för att satsningar på kompetensutveckling ska öka personalomsättningen, eftersom de anställda då blir mer eftertraktade på arbetsmarknaden. Men projektet Regionala strukturer för validering i Östra Mellansverige har träffat arbetsgivare som visar att det är precis tvärtom! BAE Systems är ett exempel på hur strategisk kompetensutveckling kan stärka både företaget och dess medarbetare.
"I början var de anställda osäkra på varför vi satsade på validering och kompetensutveckling, men när vi informerade tydligare insåg alla att det var positivt. Efter genomförda valideringar är många anställda jätteglada – både över att ha klarat processen och att ha fått sin kompetens bekräftad. Det har också stärkt vårt arbete med individuell kompetensutveckling och ökat möjligheterna för långsiktig framgång", säger Lars Hörnell, inköpschef, och Jörgen Karlsson, arbetsmiljösamordnare, på BAE Systems.
För BAE Systems har satsningen gett tydliga resultat. Genom ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete och samarbete mellan HR, fackliga parter och verksamheten har företaget skapat en arbetsmiljö som bidrar till låg personalomsättning. Nyheten om satsningen har spridit sig i Karlskoga. Det gör att allt fler arbetssökande attraheras till företaget.
Att validering skapar ekonomisk nytta bekräftas också i rapporten Samhällsekonomisk analys av validering (2024), framtagen av regionerna i Östra Mellansverige i samarbete med Ramboll. Analysen visar bland annat att företag som arbetar strategiskt med validering och kompetensutveckling ser ökad trivsel, nöjdhet och lojalitet bland sina medarbetare.
Vad innebär satsningar i validering och kompetensutveckling ekonomiskt?
Minskar personalomsättningen med bara en person, motsvarar det cirka 280 000 kr i besparingar på ett år! Det och andra ekonomiska nyttor med validering visar rapporten Samhällsekonomisk analys av validering (2024).
Ladda ner rapporten och läs mer här: Samhällsekonomisk analys av validering (pdf)
Gör som BAE Systems! Satsa på kompetenskartläggning och medarbetarnas utveckling – det lönar sig!
Bild: Kvinna anställd på BAE Systems, i en industrilokal (lånad av BAE Systems).
Så jobbar vi med VR-teknik som verktyg för validering och lärande – berättelser från forskning, näringsliv och offentlig verksamhet
Oulu University, Finland
Virtual Reality ger språkutveckling och yrkesträning en skjuts för vårdstuderande.
I projektet Regionala strukturer för validering i Östra Mellansverige har språkkunskaper visat sig vara centrala för validering och lärande. Men hur kan VR-teknik vara en lösning? Ett sådant exempel presenteras i studien "Möjligheter för användning av VR i lärande- och valideringskontext", framtagen 2024 av regionerna i Östra Mellansverige tillsammans med forskningsinstitutet RISE.
Ett case i studien är projektet CultureExpert vid Oulu University i Finland. Där har de utvecklat VR-scenarier för sjuksköterskestudenter som har ett annat modersmål än finska, vilket skapar en möjlighet att öva på att kommunicera med patienter. I en övning ska studenterna bemöta en avatar i en livshotande situation och tillkalla läkarhjälp på finska. Med hjälp av bland annat undertexter kan studenterna känna sig tryggare och kommunicera snabbare på rätt språk.
I en uppföljning med regionerna i Östra Mellansverige berättar Kristina Mikkonen, professor i omvårdnadsvetenskap vid Oulu University, att VR-träning minskar stress och ökar studenternas självförtroende. Anledningen är att de kan öva i en trygg miljö utan att riskera patientsäkerheten. Därför fortsätter Oulu University att använda VR inom sjuksköterskeutbildningen.
Mikkonen berättar vidare att några viktiga framgångsfaktorer vid utveckling och implementering har varit ett nära samarbete mellan forskare, utvecklare, studenter och lärare.
Se exempel på VR-simuleringar vid Oulu University här: VR-Simulaatiot – KulttuuriOsaaja-verkosto >
Erfarenheterna från Finland visar på potentialen i att använda VR för att möta utmaningar inom validering och kompetensförsörjning. Dessa utmaningar, som även finns i Sverige, inkluderar bristen på handledare, valideringsarbetsplatser och möjlighet att träna yrkessvenska. I en rapport ur konferenspublikationen Digital Health and Wireless Solutions från 2024, menar Mikkonen att VR kan vara en lösning på dessa utmaningar.
Läs rapporten här: How Does Human-Centred Extended Reality Support Healthcare Students’ Learning in Clinical Conditions? | SpringerLink >
Vill du veta mer?
Ladda ner och läs studien Möjligheter för användning av VR i lärande- och valideringskontext: Du hittar studien här: Möjligheter för användning av VR i lärande- och valideringskontext (pdf)
Bild: Kvinna med VR-glasögon.
Epiroc, Örebro
"Vi använder redan VR-teknik och ser också stor potential i att använda den framöver, till exempel för att utbilda ny personal innan de påbörjar sitt arbete i produktionsmiljö." Det berättar Epiroc för regionerna i Östra Mellansverige under ett samtal om hur VR används för att visa maskiner, öva på reparationer och hantera riskfyllda arbetsmoment.
Epiroc, som är en ledande leverantör av innovativa lösningar för gruv- och anläggningsindustrin, behövde under pandemin hitta nya sätt att visa upp sina maskiner för kunder när tjänsteresor stoppades. Detta blev i sin tur startskottet för en ny resa i användningen av VR-teknik inom flera olika verksamhetsområden som nu omfattar både marknadsföring och försäljning, produktutveckling, fjärrstyrning av fordon samt träning och utbildning.
Bengt Parkedal, Global Manager Industrial Design på Epiroc i Örebro, berättar att VR-tekniken har blivit ett viktigt verktyg i det dagliga arbetet. Verksamheten har bland annat tagit fram digitala tvillingar av sina maskiner, som nu gör det möjligt att manövrera och träna på farliga moment i en virtuell miljö – i stället för på plats i riskfyllda miljöer.
Nu kan serviceteknikerna och operatörer både se vad som behöver göras och träna i VR i förväg, vilket förbättrar möjligheten att lyckas åtgärda maskinen redan vid första försöket. Parkedal berättar vidare att en stor fördel med VR-miljön är funktionen "multiplayer". Med den kan flera personer från olika fysiska platser befinna sig i samma VR-rum samtidigt för att visa, förklara eller ge instruktioner och träning.
Epiroc och kollegorna ser stor potential i att använda VR-tekniken inom många områden framöver.
"Vi kommer att fortsätta undersöka nya användningsområden för VR, inte bara inom rekrytering, utbildning och säkerhet, utan även för att effektivisera arbetsflöden och skapa mer hållbara lösningar", avslutar Bengt.
Gör som Epiroc
Undersök potentialen med VR för övning, kompetensutveckling och andra delar av er verksamhet. Med enkla medel och låga kostnader kan ni skapa stora möjligheter.
Nyfiken på fler insikter och liknande slutsatser?
Ta del av studien Möjligheter för användning av VR i lärande- och valideringskontext (2024), framtagen av projektet Regionala strukturer för validering i Östra Mellansverige tillsammans med forskningsinstitutet RISE.
I den framgår att träning i VR kan vara både kostnadseffektiv och flexibel – den som utbildar behöver inte vara på plats eller ens delta i realtid, utan kan följa upp i efterhand, och den som tränar kan i sin tur öva när det passar bäst.
Du hittar studien här: Möjligheter för användning av VR i lärande- och valideringskontext (pdf)
Bild: VR-prototyp.
Nyheter om projektet
Ta del av webbartiklar om projektet här >
Vill du läsa projektets nyhetsbrev?
Här hittar du vinterns utskick (december 2024) >
Här hittar du höstens utskick (september 2024) >
Här hittar du sommarens utskick (juni 2024) >
Här hittar du vårens utskick (februari 2024) >
Här hittar du höstens utskick (november 2023) >
Obs: Vissa länkar i detta nyhetsbrev är idag brutna.
Detta till följd av webbutveckling som lett till
att vissa webbsidor fått nya webblänkar.
Anledningen till att projektet startade var att Vafabmiljö insåg vikten av att säkerställa rätt kompetens hos medarbetarna och få en effektivare verksamhet. Med stöd från Omställningsfonden drog arbetet i gång och det visade sig bli något mycket mer än bara en insats för medarbetarna. Projektet gjorde det också möjligt att upptäcka brister i arbetsgivarens rutiner och arbetssätt – sådant som tidigare inte varit synligt, men som nu kunde identifieras och åtgärdas.
Men att komma i gång var inte helt enkelt. Det krävdes noggrann planering samt tydlig kommunikation om syftet och nyttan med insatsen för medarbetarna. En avgörande framgångsfaktor var att skapa tillit och trygghet när processen startade. En medarbetare tog på sig ledartröjan och delade sina positiva erfarenheter med kollegorna. Det gjorde att fler vågade lita på processen och började se värdet av att validera sin kompetens.
Nu när projektet är avslutat ser Vafabmiljö stora vinster. Arbetssättet har inte bara gett kvalitetssäkring av kompetens och gjort det lättare att identifiera och åtgärda gap. Det har också visat att flera medarbetare har mer kompetens än väntat. Därför kommer Vafabmiljö att fortsätta validera – nu med fokus på nyanställda.