KOD – Kompetensutveckling och digitala arbetssätt

I projektet har följande förvaltningar deltagit:

• socialförvaltning alternativt vård- och omsorgsförvaltning i Köping, Kungsör, Västerås, Skinnskatteberg och Fagersta
  
  
• utbildningsförvaltning eller motsvarande i Hallstahammar, Surahammar, Kungsör, Fagersta, Norberg och Västerås.

 

 

 

I projektet KOD – Kompetensutveckling och digitala arbetssätt har anställda i förvaltningar från åtta kommuner och en region utvecklat sin digitala förmåga och ökat sina kunskaper i digitala verktyg. Detta för att kunna fortsätta stå starka på arbetsmarknaden där den digitala förmågan och kunskapen efterfrågas alltmer.

Projektet har ägts och drivits av Region Västmanland men deltagare har framför allt varit anställda i kommunerna Kungsör, Köping, Hallstahammar, Surahammar, Skinnskatteberg, Fagersta, Norberg och Västerås.  

Tillsammans har vi arbetat utifrån tre övergripande mål 

• Mål 1: Höjd kompetens genom kompetensutveckling för anställda män och kvinnor inom kommunernas förvaltningar för vård, skola och omsorg för att stärka individernas ställning på arbetsmarknaden 

Målet bör anses vara uppnått utifrån följande: 

För att kunna upphandla relevanta utbildningar som deltagarna behövde genomförde vi en inledande kartläggning som 620 deltagare svarade på introduktionsenkäten som var en viktig del av underlaget till andra upphandlingen och ett sätt för projektledningen att få input ifrån enskilda medarbetare i organisationerna. Målet var att få in 200 svar. 

Kursutvärderingarna visar att 94% av deltagarna uppger att de är mer positiva till fortsatt kompetensutveckling.  

Kursutvärderingarna visar att 81% uppger att utbildningen lett till höjd kompetens som deltagaren har användning i sitt arbete eller yrkesroll. 

När det gäller deltagarnas mod till att testa nya funktioner, program och teknik så uppger 96% av dem som gått en utbildning av ett program eller att använda dator/läsplatta och fått frågan i sin utvärdering att de efter den genomförda utbildningen kommer att våga testa nya funktioner, program eller en ny teknik i arbetet. 

Målet är att uppnå 1850 deltagare, varav 1450 kvinnor (78%) och 400 män (28%). Projektet har nått 4436 unika deltagare (198% av målet), varav 3655 kvinnor och 781 män (82%/18%). 

Dialoger om kommunernas digitaliseringsstrategi eller motsvarande förekom initialt i projektet men då intresset för fortsatt arbete med detta i respektive förvaltning, och att dessa oftast befinner sig på en kommunövergripande nivå än hos enskilda förvaltningen, prioriterades inte ytterligare insatser för detta. 

• Mål 2: Genom projektet sker samverkan kring kompetenshöjande insatser där vi tillsammans utvecklar organisationerna. 

Målet bör anses vara delvis uppnått utifrån följande: 

Målet innebar ett större utbyte över förvaltnings och kommungränser. Rent organisatoriskt kanske inte frågan alltid landat på rätt plats. Det finns i förvaltningarna olika nivåer på den digitala kompetensen och de prioriteringar som kommuner och förvaltningar hade var av större variation än vi kunde förutse i samband med riggandet av projektet. Utbytet har därmed inte fullt ut uppnåtts men flera utbyten, dialoger och kontakter har skapats.  

Projektet genomförde fem digitala ”Kommunträffar” vilket, tillsammans med projektets tre lärande workshops, innebar att projektledningen och projektets representanter träffades i storgrupp över kommun och förvaltningsgränser minst två gånger per termin inom ramen för projektet. 

Antal deltagare i utbildning om ledarskap och utveckling samt vad det innebär att vara en lärande organisation uppgår till 1325 unika individer och står för 19 273 av projektets utbildningstimmar. 

Projekt har enligt utvärderingen haft en tydlig positiv påverkan genom att öka tillgängligheten till kompetensutveckling och lyfta vikten av ett lärande ledarskap. Det är framför allt tre områden där projektet har haft en betydande påverkan: ökat fokus på lärande organisation och kompetensutveckling, lyfta fram ledarskapets roll i lärande och ökat tillgängligheten för kompetensutveckling. 

• Mål 3: Fler organisationer har kunskap som möjliggör för alla att delta i arbetslivet, som minskar diskriminering på arbetsmarknaden och/eller leder till att bryta en könssegregerad arbetsmarknad. 

Målet bör anses till stor del vara uppnått utifrån följande:  

• Deltagare i våra utbildningsinsatser har känt sig sedda och inkluderade i omställningen mot en mer digital vardag utifrån tillgängligheten av utbildningar och att utbildningarna inkluderat även målgrupper som annars känts åsidosatta.  

• Fler organisationer har fått ta del av olika former av inspel som inspirationsseminarier och att dessa frågor har en naturlig plats, främst, i medarbetarskap- och ledarskapsutbildningarna.  

• Könsfördelning följdes löpande upp under projektet med förvaltningarna och åldersfördelning redovisades i samband med projektslut. 

 
Fördjupande beskrivning

Det första målet, höjd kompetens genom kompetensutveckling för anställda män och kvinnor inom kommunernas förvaltningar för vård, skola och omsorg för att stärka individernas ställning på arbetsmarknaden, bör anses vara uppnått utifrån resultatet på de indikatorer som vi har använt för att följa upp målet löpande och på totalen. Projektet genomförde två upphandlingar som direkt svarade på utbildningsbehoven. Den första kopplad till ledarskap och medarbetarskap och den andra med fokus på digitala program.  

Under kartläggningen av utbildningsbehovet av utbildningar inom digitalisering svarade 620 deltagare på introduktionsenkäten som var en viktig del av underlaget till andra upphandlingen och ett sätt för projektledningen att få input ifrån enskilda medarbetare i organisationerna. Målet var att nå 200 deltagare med introduktionsenkäten vilket motsvarade ca 10% av målet för antalet deltagare.  

Kursutvärderingarna visar att 94% av deltagarna som har genomfört sin utbildning också är mer positiva till fortsatt kompetensutveckling. En hög siffra som indikerar en vilja till att fortsätta utvecklas inom det digitala området på arbetsplatsen. 

För att säkerställa att utbildningarna faktiskt också ledde till en kompetenshöjning som stöttar individer på arbetsmarknaden valde vi att också följa upp om man anser att utbildningen bidragit till en förflyttning av kunskapen kopplat till arbetet. Kursutvärderingarna visar att 81% uppger att utbildningen lett till höjd kompetens som deltagaren har användning i sitt arbete eller yrkesroll. 

En viktig del i den personliga digitala mognaden är modet att testa nya funktioner och program. När det gäller deltagarnas mod till att testa nya funktioner, program och teknik så uppger 96% av dem som gått en utbildning av ett program eller att använda dator/läsplatta och fått frågan i sin utvärdering att de efter den genomförda utbildningen kommer att våga testa nya funktioner, program eller en ny teknik i arbetet. 

Projektets resultatmål var att nå 1850 deltagare, varav 1450 kvinnor (78%) och 400 män (28%). Projektet har nått 4436 unika deltagare (198% av målet), varav 3655 kvinnor (82%) och 781 män (18%).  

Dialoger om kommunernas digitaliseringsstrategi eller motsvarande förekom initialt i projektet men intresset för fortsatt arbete med detta i respektive förvaltning var lågt. Dessutom har en digitaliseringsstrategi oftast en kommunövergripande bild varpå små förvaltningar ofta inte skapar en egen. Därmed prioriterades inte ytterligare insatser för detta. 

Det andra målet, genom projektet sker samverkan kring kompetenshöjande insatser där vi tillsammans utvecklar organisationerna, bör anses vara delvis uppnått. 

Målet var att ha ett större utbyte över förvaltnings och kommungränser. Detta har varit en utmaning i sig. Eftersom de olika förvaltningarna befinner sig på olika nivåer när det gäller den digitala kompetensen. Till detta är det relevant att också nämna att de olika kommunerna och förvaltningarna haft olika prioriteringar, vilka var av större variation än vi kunde förutse i samband med riggandet av projektet. Utbytet har därmed inte fullt ut uppnåtts men flera utbyten, dialoger och kontakter har skapats även om inte gemensamma planeringar av utbildningar skett. Projektet genomförde fem digitala ”Kommunträffar” vilka, tillsammans med de tre lärande workshopsen innebar att vi träffades över kommun och förvaltningsgränser minst två gånger per termin inom ramen för projektet.  

För att få en digitalisering att kunna genomföras och överleva behöver en organisation ha ett enhetligt ledarskap där ledare och chefer förstår de utmaningar som medarbetarna kan möta i förändringsskedet samt hur utmaningarna kan underlättas. Dessutom behöver medarbetarna själva förstå hur de kan leda sig själva att vara bidragande till förändringen och förstå sina egna och kollegors reaktioner. Därför genomförde vi stora insatser inom det personliga ledarskapet kopplat till digitalisering. Antal deltagare i utbildning om ledarskap och utveckling samt vad det innebär att vara en lärande organisation uppgår till 1325 unika individer och står för 19 273 av projektets utbildningstimmar. 

Projekt har enligt utvärderingen av lärande organisationer haft en tydlig positiv påverkan genom att öka tillgängligheten till kompetensutveckling och lyfta vikten av ett lärande ledarskap. Det är framför allt tre områden där projektet har haft en betydande påverkan: ökat fokus på lärande organisation och kompetensutveckling, lyfta fram ledarskapets roll i lärande och ökat tillgängligheten för kompetensutveckling. 

Det tredje målet ”Fler organisationer har kunskap som möjliggör för alla att delta i arbetslivet, som minskar diskriminering på arbetsmarknaden och/eller leder till att bryta en könssegregerad arbetsmarknad” bör anses vara till stor del uppnått. 

Deltagare i våra utbildningsinsatser har känt sig sedda och inkluderade i omställningen mot en mer digital vardag utifrån tillgängligheten av utbildningar och att utbildningarna inkluderat även målgrupper som annars känts åsidosatta. Projektet har genomfört flera seminarier som lyft varsitt av de horisontella principerna kopplat till digitalisering och förändring dessa frågor har en naturlig plats i projektets arbete och i utbildningarna, främst i medarbetarskap- och ledarskapsutbildningarna. Könsfördelning av projektets deltagare följdes löpande upp under projektet med förvaltningarna och åldersfördelning redovisades i samband med projektslut. Seminarier om tillgänglighet och inkludering var också de seminarier som hade flest deltagare. 

Vill du läsa hela resultatrapporten?

Klicka här för att komma till Svenska Europeiska socialfondens projektbank >

Läs publicerade nyheter om KOD-projektet här >