Sjukvård, vård och omsorg samt socialt arbete
Hälso- och sjukvård samt social omsorg är den bransch som sysselsätter flest i Västmanland. Verksamheterna spelar en avgörande roll för invånarnas välfärd, trygghet och livskvalitet, samtidigt som de är stora arbetsgivare i länet. Branschen står inför både ökande behov och omfattande kompetensutmaningar. Demografiska förändringar, med en åldrande befolkning och ökade vård- och omsorgsbehov, innebär ett ökat tryck på verksamheterna samtidigt som stora pensionsavgångar riskerar att leda till kompetensbrist. Utmaningarna förstärks av svårigheter att attrahera och behålla personal, ökande krav på specialiserad kompetens samt behov av kontinuerlig kompetensutveckling i takt med digitalisering och nya arbetssätt.
Region Västmanlands bedömning
- Det finns och kommer fortsatt att finnas ett stort behov av kompetens inom hälso- och sjukvård, vård och omsorg samt socialt arbete. Efterfrågan omfattar de flesta yrken i branschen och drivs av demografiska förändringar, ökade vård- och omsorgsbehov samt ökade krav på kvalitet och kontinuitet i verksamheterna. Samtidigt sker en tydlig förskjutning i kompetenskraven där gymnasial utbildning krävs för att vara anställningsbar. Det innebär minskade möjligheter för vårdbiträden till fast anställning, då arbetsgivare i allt högre grad efterfrågar undersköterskor. Detta ställer ökade krav på utbildningssystemet och på möjligheter till vidareutbildning och omställning för personer som redan finns i eller vill ta sig in i verksamhetsområdet.
- Det finns ett ökat behov av flera olika yrkeskategorier med eftergymnasial utbildning, exempelvis sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Dessa kompetenser kan vara särskilt svåra att rekrytera i mindre kommuner vilket talar för att det är viktigt att göra det möjliggöra utbildning via lokala lärcentrum i samverkan med universitet/högskolor.
- Utbildningsplatserna inom Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasieskolan behöver öka för att möta det långsiktiga kompetensbehovet. Samtidigt varierar söktrycket i olika delar av länet, vilket pekar på utmaningar kopplade till utbildningarnas och yrkenas attraktivitet. För att vända utvecklingen behöver samverkan mellan skola och arbetsliv stärkas, bland annat genom tidiga kontakter, praktiknära inslag och tydligare bilder av yrkesroller och karriärvägar. När det gäller Barn- och fritidsprogrammet finns däremot ett överskott av utbildade, och antalet utbildningsplatser bör därför minska. För personer med utbildning från Barn- och fritidsprogrammet kan konkurrensen om jobben öka framöver, framför allt till följd av minskande barnkullar. Detta understryker behovet av vägledning, vidareutbildning och flexibla utbildningsvägar som möjliggör omställning till andra delar av välfärdssektorn.
- Yrkeshögskolan spelar en viktig roll i att möta arbetslivets efterfrågan på specialiserad kompetens och att bidra till att höja attraktiviteten för att utbilda sig inom branschen genom att visa på möjliga karriär- och utvecklingsvägar. Det finns ett växande behov av kompetens från yrkeshögskoleutbildningar inom sjukvård, vård och omsorg samt socialt arbete. Bland annat efterfrågas specialistundersköterskor med inriktning palliativ vård, psykiatri och rättspsykiatri och omsorgspedagoger inom äldreomsorg.
- Branschen präglas av en tydlig obalans, där betydligt fler kvinnor än män utbildar sig och arbetar inom vård, omsorg och socialt arbete. Ett fortsatt och långsiktigt jämställdhetsarbete är därför nödvändigt.
Om underlaget, branschmöten och referenser
Region Västmanland har ett regionalt utvecklingsuppdrag. En uppgift handlar om att fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet och tillhandahålla bedömningar av länets kompetensbehov inom offentlig och privat sektor på kort och lång sikt. Att ha kunskap om vilka behov som finns på arbetsmarknaden i Västmanland skapar förutsättningar för att matcha individers kompetens mot det som arbetsgivare efterfrågar samt att utbildningar kan planeras och anpassas för att möta dessa behov. Därför har Region Västmanland genomfört branschmöten och utifrån dessa möten tagit fram detta underlag.
Fokus är tillgång till och efterfrågan av gymnasialt- och yrkeshögskoleutbildade, samt utbildningar på dessa nivåer. Underlaget grundar sig på tillgänglig statistik samt det branschmöte som Region Västmanland genomförde under 2026. Medverkande på branschmötet var representanter för branschorganisationer, företrädare för utbildningsaktörer och Arbetsförmedlingen.
Tillgång och efterfrågan av kompetens
Branschernas inspel
En sammanfattning från branschmötet mars 2026.
Branschen bedömer att det finns ett fortsatt stort och ökande kompetensbehov inom hälso- och sjukvård, vård och omsorg samt socialt arbete i Västmanland. Till det tillkommer ökade krav på kompetens inom dokumentation, delegering och övergripande digital kompetens, för att kunna använda olika IT-system som alltmer är en del av arbetet.
Bristen är särskilt tydlig vad gäller undersköterskor, medan vårdbiträden i första hand anställs som en följd av brist på undersköterskekompetens. Samtidigt finns en matchningsproblematik där utbildade undersköterskor inte alltid når anställning, ofta kopplat till otillräckliga språkkunskaper. Språkkraven förstärker behovet av samordnade insatser inom yrkessvenska och språkpraktik.
Behovet av specialistundersköterskor bedöms öka, men det finns behov av ökad tydlighet kring roller, tjänster och karriärvägar. För medicinska sekreterare/vårdadministratörer bedöms tillgången i nuläget vara tillräcklig, men yrket är under förändring till följd av digitalisering, vilket gör framtida kompetensbehov svåra att bedöma.
Det finns även ökade behov av yrkesroller med högskoleutbildning. Det är brist på både sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Bristen är särskilt stor i länets mindre kommuner, där hård konkurrens om arbetskraften ytterligare försvårar rekryteringen. Även fysioterapeuter och socionomer är svåra att rekrytera i länets mindre kommuner.
Branschen bedömer att det finns ett överskott av barnskötare.
De vanligaste yrkena i branschen
- Undersköterskor
- Skötare, vårdare och personliga assistenter med flera
- Vårdbiträden
- Sjuksköterskor
- Läkare
- Socialsekreterare och kuratorer med flera
Källa: Statistiska centralbyrån, SSYK (2024)
Statistik om sysselsatta i branschen
Nedan finns statistik om sysselsättning efter länsdel, utbildningsnivå, ålder samt andel kvinnor, män och utrikesfödda.
Prognoser för utbildning och arbetsmarknad
Nedan redovisas förväntad förändring av tillgång och efterfrågan av olika utbildningsgrupper. Den ljusare linjen visar efterfrågan av kompetens medan den mörkare visar förväntad tillgång på utbildade.
Barn- och fritidsutbildning – gymnasial
Källa
SCB, Regionala trender och prognoser, 2025
Vård- och omsorgsutbildning – gymnasial
Källa
SCB, Regionala trender och prognoser, 2025
Antal förstahandssökande och intagna, sjuksköterskeutbildning grundnivå
Källa
SCB, Regionala trender och prognoser, 2025
Bedömning av arbetsmarknadsläget år 2040 i Västmanland och nationellt
Tillgång och efterfrågan av utbildning
Observera att utbildningsutbudet nedan är en ögonblicksbild från mars 2026. Dessutom kan det finnas andra utbildningsformer som kan komplettera bilden.
Branschens inspel om tillgång och efterfrågan av utbildning
Branschen bedömer att det finns ett behov av ökat antal platser till Vård- och omsorgsprogrammet, då kompetensbehovet är stort. Samtidigt behöver ett fortsatt arbete genomföras för att stärka vård- och omsorgsutbildningarnas attraktivitet, särskilt bland unga. Fler och tydligare utbildningsvägar från gymnasiet till högre studier inom vård kan bidra till att öka intresset för utbildningar inom vård och omsorgssektorn. Samtidigt bedöms Barn- och fritidsprogrammet i nuläget ha ett överutbud av platser, även om programmet kan utgöra en grund för vidare studier.
Den kommunala vuxenutbildningen spelar en viktig roll genom att utbilda undersköterskor. Branschen anser att den kommunala vuxenutbildningen kan ta en större roll genom att erbjuda utbildningspaket med kurser som ger behörighet till högskolestudier inom vård och omsorg.
Vidare bedöms behovet av yrkeshögskoleutbildningar inom vård och omsorg vara stort. Branschen lyfter behov av vidareutbildningar för undersköterskor inom palliativ vård, rehabilitering, psykiatri och rättspsykiatri samt äldreomsorg. Det finns även behov av yrkeshögskoleutbildningar till medicinsk fotterapeut, handledare inom LSS, psykiatri och socialpsykiatri samt omsorgspedagog inom äldreomsorg.
Det finns även behov av fler högskoleutbildningar inom vård för att klara den framtida kompetensförsörjningen. Bland annat behövs fler platser på sjuksköterskeprogrammet och det finns också ett behov av att se över om länet behöver fler inriktningar på specialistsjuksköterskeutbildningar. Dessutom finns behov av en arbetsterapeututbildning. Samtidigt begränsas möjligheten att öka antalet platser av dagens brist på VFU-platser.
Statistik om gymnasial utbildning
Nedan redovisas antal förstahandssökande och intagna för de mest relevanta gymnasieprogrammen för branschen. För komvux redovisas antal studerande efter yrkesinriktning.
Antal förstahandssökande och intagna, vård- och omsorgsprogrammet
Källa
Gymnasieantagningen i Västmanland. Slutlig antagningsstatistik respektive år.
Antal förstahandssökande och intagna, barn- och fritidsprogrammet
Källa
Gymnasieantagningen i Västmanland. Slutlig antagningsstatistik respektive år.
Antal studerande vid komvux
Källa
Skolverket.
Yrkeshögskoleutbildning (YH)
Nedan redovisas en ögonblicksbild över YH-utbildningar med start 2024.
Planering och dimensionering av gymnasial utbildning
För utbildning som påbörjas 2025 ska arbetsmarknadens behov få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux). Ändringarna ska öka det tillgängliga utbudet av utbildning på gymnasial nivå, underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden samt förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.
Vård- och omsorgsprogrammet
Skolverket bedömer att andelen erbjudna platser inom vård- och omsorgsprogrammet både i gymnasieskolan och komvux bör öka.
Etableringsgrad
- Jämfört med andra yrkesprogram på gymnasiet är etableringsgraden jämförelsevis låg. Det kan delvis förklaras med att personer som har studerat på vård- och omsorgsprogrammet i hög grad går vidare till högskolestudier, jämfört med andra yrkesprogram i länet.
- Av de som har läst en vård- och omsorgsutbildning inom komvux i länet är det en hög andel som är etablerade på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning, jämfört med personer som har läst andra yrkesinriktningar.
Matchning: En stor andel av de som arbetar gör det i ett yrke som matchar utbildningen. Det gäller såväl gymnasieskolan och komvux.
Barn och fritidsprogrammet
Skolverket bedömer att antalet utbildningsplatser på barn- och fritidsutbildningen både inom gymnasiet och komvux bör minska.
Etableringsgrad
- Etableringsgraden efter barn- och fritidsprogrammet är låg jämfört med personer som läst andra yrkesprogram. Det gäller såväl efter gymnasieskolan som efter komvux.
- För gymnasieprogrammet kan den låga etableringsgraden delvis förklaras med att personer som har studerat på barn- och fritidsprogrammet i hög grad går vidare till högskolestudier, jämfört med andra yrkesprogram i länet.
Matchning: Andelen som arbetar inom ett yrke som matchar utbildningen är låg efter barn- och fritidsutbildningen jämfört med andra yrkesutbildningar. Det gäller såväl gymnasiet som komvux.
Källa: Skolverkets planeringsunderlag för gymnasial utbildning: Västmanland