Järnväg
Västmanland har en stark koncentration av företag som tillverkar, utvecklar och underhåller spårbundna fordon. Behovet av kompetens inom järnvägssektorn väntas öka, drivet av statliga infrastruktursatsningar, totalförsvarets krav och den gröna omställningen. Det kommer att krävas rätt kompetenser för att möta utvecklingen, och redan idag finns ett tydligt kompetensbehov inom området.
Region Västmanlands bedömning
- Västmanland har en hög koncentration av företag inom tillverkning, utveckling och underhåll av spårbundna fordon. Detta skapar ett betydande behov av kompetens inom tåg- och järnvägsteknik, framför allt på yrkeshögskole- och högskolenivå. Det råder brist på civil- och högskoleingenjörer med inriktning mot järnvägsteknik.
- På yrkeshögskolenivå finns ett behov av el- och signaltekniker samt tågtekniker. För lokförare finns i dagsläget ett överskott och därmed inget omedelbart kompetensbehov.
- På gymnasial nivå finns i dagsläget inga utbildningar med järnvägsinriktning i länet. Därför bör nya inriktningar inom banarbete på bygg- och anläggningsprogrammet samt järnvägsteknik på el- och energiprogrammet initieras. Nationell yrkesutbildning (NY) eller yrkespaket inom regionalt yrkesvux kan också bidra till att minska kompetensgapet på denna nivå.
- En utmaning i länet är att det saknas en godkänd järnvägstekniskt övningsanläggning, vilket begränsar möjligheten att starta och genomföra praktiska utbildningar inom till exempel el-, ban- och signalteknik. Det hämmar både möjligheten att starta nya utbildningar men även fortbildning för redan anställda. En övningsanläggning skulle kunna utgöra en viktig resurs, inte bara för utbildning på olika nivåer, utan även för innovation, forskning och utveckling av nya arbetssätt inom exempelvis underhåll.
Om underlaget, branschmöten och referenser
Region Västmanland har ett regionalt utvecklingsuppdrag. En uppgift handlar om att fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet och tillhandahålla bedömningar av länets kompetensbehov inom offentlig och privat sektor på kort och lång sikt. Att ha kunskap om vilka behov som finns på arbetsmarknaden i Västmanland skapar förutsättningar för att matcha individers kompetens mot det som arbetsgivare efterfrågar samt att utbildningar kan planeras och anpassas för att möta dessa behov. Därför har Region Västmanland genomfört branschmöten och utifrån dessa möten tagit fram detta underlag.
Fokus är tillgång till och efterfrågan av gymnasialt- och yrkeshögskoleutbildade, samt utbildningar på dessa nivåer. Underlaget grundar sig på tillgänglig statistik samt det branschmöte som Region Västmanland genomförde under maj 2024. Medverkande på branschmötet var representanter för branschorganisationer, företrädare för utbildningsaktörer och Arbetsförmedlingen.
Tillgång och efterfrågan av kompetens
Branschernas inspel
En sammanfattning från branschmötet i april 2025.
Branschen bedömer att det finns ett tydligt och växande behov av kompetens inom flera yrkesroller. Västmanland har en hög koncentration av företag inom tillverkning, utveckling och underhåll av spårbundna fordon, vilket förstärker behovet av kompetens inom detta område.
Behovet är särskilt stort på yrkeshögskole- och högskolenivå, där det råder brist på civilingenjörer och högskoleingenjörer inom samhällsbyggnad, maskin- och elektroteknik med inriktning mot järnväg. Dessa ingenjörer behövs främst i roller kopplade till planering och projektering, men även inom spårfordonstillverkning samt forskning och utveckling.
På yrkeshögskolenivå efterfrågas fler utbildade el- och signaltekniker samt tågtekniker, medan det för lokförare i dagsläget råder ett överskott och därmed inget omedelbart kompetensbehov. Det som skiljer järnvägen från andra trafikslag är att underhållet av anläggningarna kräver eftergymnasial utbildning, vilket ytterligare ökar betydelsen av att kunna attrahera och utbilda rätt kompetens.
De vanligaste yrkena i branschen
*andel av de sysselsatta
- Civilingenjör (24%)
- Fordonsmekaniker och reparatör (23%)
- Ingenjörer och tekniker (5%)
- Lokförare och bangårdspersonal (4%)
- Försäkringsrådgivare/företags-säljare (4%)
- Kabinpersonal/tågmästare (4%)
Statistik om sysselsatta i branschen
Nedan finns statistik om sysselsättning efter länsdel, utbildningsnivå, ålder samt andel kvinnor, män och utrikesfödda.
Prognoser för utbildning och arbetsmarknad
Nedan redovisas förväntad förändring av tillgång och efterfrågan av fyra utbildningsgrupper. Den ljusare linjen visar efterfrågan av kompetens medan den mörkare visar förväntad tillgång utbildade.
El, data- och kommunikationsteknik, automation - gymnasial
Källa
SCB, Regionala trender och prognoser
Industriteknisk utbildning – gymnasial
Källa
SCB, Regionala trender och prognoser
VVS, energi, drift och underhåll - gymnasial
Källa
SCB, Regionala trender och prognoser
Yh-tekniker och gymnasieingenjörsutbildning
Källa
SCB, Regionala trender och prognoser
Tillgång och efterfrågan av utbildning
Observera att utbildningsutbudet nedan är en ögonblicksbild från maj 2024. Dessutom kan det finnas andra utbildningsformer som kan komplettera bilden.
Branschens inspel om tillgång och efterfrågan av utbildning
Branschen bedömer att det finns ett stort behov av att stärka utbildningsutbudet på samtliga nivåer. På gymnasial nivå finns i dagsläget inga utbildningar med järnvägsinriktning i länet, vilket gör att nya inriktningar inom banarbete på bygg- och anläggningsprogrammet samt järnvägsteknik på el- och energiprogrammet bör initieras. Även nationell yrkesutbildning eller yrkespaket inom regionalt yrkesvux kan bidra till att minska kompetensgapet. På yrkeshögskolenivå finns behov av fler utbildningsplatser för el- och signaltekniker samt tågtekniker. På högskole- och universitetsnivå efterfrågas utbildningar för civilingenjörer och högskoleingenjörer inom samhällsbyggnad, maskin- och elektroteknik med inriktning mot järnväg.
En särskild utmaning är att det i dagsläget saknas en godkänd övningsanläggning i länet. Branschen lyfter att detta är en viktig förutsättning för att kunna starta och genomföra utbildningar med hög praktisk relevans, både på gymnasial och eftergymnasial nivå. En fungerande övningsanläggning skulle inte bara underlätta etableringen av nya utbildningar, utan också möjliggöra fortbildning för redan yrkesverksamma och därmed stärka hela kompetensförsörjningskedjan.
Branschen framhåller dessutom vikten av fler praktikplatser, kontinuerlig kompetensutveckling för anställda och tydligare yrkesnamn, då dessa åtgärder är centrala för att stärka både utbildningarnas och branschens attraktionskraft.
Statistik om gymnasial utbildning
Nedan redovisas antal förstahandssökande och intagna för de mest relevanta gymnasieprogrammen för branschen. För komvux redovisas antal studerande efter yrkesinriktning.
Industritekniska programmet
Källa
Gymnasieantagningen i Västmanland. Slutlig antagningsstatistik respektive år.
VVS- och fastighetsprogrammet
Källa
Gymnasieantagningen i Västmanland. Slutlig antagningsstatistik respektive år.
Studerande vid komvux
Källa
Skolverket.
Yrkeshögskoleutbildning (YH)
Nedan redovisas en ögonblicksbild över YH-utbildningar med start 2025.
Planering och dimensionering av gymnasial utbildning
För utbildning som påbörjas 2025 ska arbetsmarknadens behov få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux). Ändringarna ska öka det tillgängliga utbudet av utbildning på gymnasial nivå, underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden samt förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.
El- och energiprogrammet
Inom gymnasieskolan har efterfrågan på el- och energiprogrammet ökat. Samtidigt väntas en brist på personer med el-, automations-, dator- och kommunikationsteknisk utbildning i länet framöver.
Skolverket bedömer att andelen erbjudna utbildningsplatser på el- och energiprogrammet i länet bör öka för både gymnasieskolan och komvux.
Etableringsgrad:
- Det är lägre etableringsgrad på arbetsmarknaden från el- och energiprogrammet i länet i jämförelse såväl nationellt som med andra yrkesprogram generellt i länet.
- Det är däremot hög etableringsgrad på arbetsmarknaden för personer med en avslutad utbildning inom el och energi från komvux i länet jämfört med personer som läst andra yrkesinriktningar.
Matchning: En stor andel av de som arbetar gör det inom ett yrke som matchar utbildningen, det gäller såväl gymnasieskolan som komvux.
Industritekniska programmet
Inom gymnasieskolan har efterfrågan på industritekniska programmet ökat de senaste åren. Samtidigt väntas en stor brist på industritekniskt utbildade i länet. Detsamma gäller för komvux.
Skolverket bedömer att andelen erbjudna platser på industritekniska programmet i gymnasieskolan bör öka, det gäller även komvux.
Etableringsgrad:
- Personer med en utbildning från industritekniska programmet har en hög etableringsgrad jämfört med personer som har läst andra yrkesprogram i länet.
- Inom komvux är det däremot en låg andel som går vidare till etablerad ställning efter avslutade studier. Det kan därmed finnas skäl för berörda aktörer att se över metoder för att stärka övergången från studier till arbetslivet.
Matchning: En stor andel av de som arbetar gör det inom ett yrke som matchar utbildningen, det gäller såväl gymnasieskolan som komvux.
VVS och fastighet
Inom gymnasieskolan har ungdomars efterfrågan på VVS- och fastighetsprogrammet minskat samtidigt väntas det bli ett balanserat arbetsmarknadsläge för utbildade inom området framöver .
Skolverket bedömer att andelen erbjudna platser på VVS- och fastighetsprogrammet i gymnasieskolan bör behållas på nuvarande nivå, det gäller även komvux.
Etableringsgrad:
- Personer med en utbildning från VVS- och fastighetsprogrammet har en hög etableringsgrad jämfört med personer som har läst andra yrkesprogram i länet. Gäller även för komvux.
Matchning: En stor andel av de som arbetar gör det inom ett yrke som matchar utbildningen, det gäller såväl gymnasieskolan som komvux.
Teknikprogrammet
Skolverket bedömer att andelen platser bör behållas på nuvarande nivå. Utbildade från detta program fortsätter i högre grad till högskolestudier, jämfört med utbildade från övriga högskoleförberedande program. Det finns också ett tydligare arbetsmarknadsbehov av högskoleutbildad arbetskraft inom naturvetenskap och teknik än samhällsvetenskap och ekonomi.
Källa: Skolverkets planeringsunderlag för gymnasial utbildning: Västmanland