Fordon, transport och logistik
Västmanland är ett starkt industrilän med flera stora och internationellt verksamma företag inom tillverknings-, transport- och fordonsrelaterade näringar. Näringslivet är i hög grad beroende av effektiva transporter, fungerande logistikflöden och robust infrastruktur för att säkerställa konkurrenskraft, leveranssäkerhet och tillväxt. Expansionen i länet innebär också ett ökat behov av välfungerande lager- och logistik. Branschen utgör därmed en viktig del av Västmanlands näringslivsstruktur och regionala utveckling.
Region Västmanlands bedömning
- Efterfrågan på kompetens inom fordon-, transport- och logistikområdet i Västmanland bedöms vara fortsatt hög. Det finns en tydlig brist på mekaniker inom flera inriktningar. Rekryteringssvårigheterna är särskilt stora för mekaniker inom personbil, lastbil och buss, liksom för bilplåtslagare och fordonslackerare. Dessa yrken bör ges särskild uppmärksamhet i utbildningsplaneringen framöver. Vad gäller lager och logistik finns viss efterfrågan på kompetens. Efterfrågan bedöms öka kunna på sikt.
- Merparten av de yrkesverksamma inom branschen har gymnasial utbildning, vilket innebär att de gymnasiala yrkesutbildningarna utgör grunden för kompetensförsörjningen. Fordon- och transportprogrammet leder i hög grad till etablering på arbetsmarknaden då andelen elever som går vidare till arbete efter avslutad utbildning är hög. Detta indikerar att dessa utbildningar är väl anpassade till arbetslivets behov och att kompetensen är efterfrågad av arbetsgivare i länet.
- När det gäller utbildade inom transport, som lastbilsförare, skiljer sig prognoserna åt kring framtida behov. Regionens samlade bedömning är att efterfrågan på utbildade förare kommer att kvarstå. Det innebär att nuvarande utbildningsvolymer inte bör minska. På vissa orter i länet kan det snarare finnas utrymme att succesivt skala upp den kommunala vuxenutbildningen för att möta lokala och regionala behov.
- Utöver nyrekrytering är kompetensutveckling av redan yrkesverksamma en central del av kompetensförsörjningen. Branschen står inför stora omställningar till följd av elektrifiering, nya drivmedel och snabb teknisk utveckling. Detta skapar ett växande behov av fortbildning och vidareutbildning.
- Brist på yrkeslärare, APL-platser och handledarkompetens utgör fortsatt strukturella utmaningar som behöver hanteras genom ökad samverkan mellan utbildningssystemet, näringslivet och offentliga aktörer. Dessutom behövs ett fortsatt jämställdhetsarbete då det är fler män än kvinnor som utbildas samt arbetar i branschen.
Om underlaget, branschmöten och referenser
Region Västmanland har ett regionalt utvecklingsuppdrag. En uppgift handlar om att fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet och tillhandahålla bedömningar av länets kompetensbehov inom offentlig och privat sektor på kort och lång sikt. Att ha kunskap om vilka behov som finns på arbetsmarknaden i Västmanland skapar förutsättningar för att matcha individers kompetens mot det som arbetsgivare efterfrågar samt att utbildningar kan planeras och anpassas för att möta dessa behov. Därför har Region Västmanland genomfört branschmöten och utifrån dessa möten tagit fram detta underlag.
Fokus är tillgång till och efterfrågan av gymnasialt- och yrkeshögskoleutbildade, samt utbildningar på dessa nivåer. Underlaget grundar sig på tillgänglig statistik samt det branschmöte som Region Västmanland genomförde under 2026. Medverkande på branschmötet var representanter för branschorganisationer, företrädare för utbildningsaktörer och Arbetsförmedlingen.
Tillgång och efterfrågan av kompetens
Branschernas inspel
En sammanfattning från branschmötet april 2026.
Branschen bedömer att kompetensbehovet inom transport- och fordonsbranschen i Västmanland är fortsatt stort, särskilt vad gäller mekaniker av olika slag. Det är svårt att rekrytera mekaniker inom personbil, lastbil/buss samt bilplåtslagare och fordonslackerare. Parallellt ökar behovet av kompetens kopplat till ny teknik, digitalisering, logistiksystem samt eldrivna tunga fordon.
Bristen är även tydlig för både buss- och lastbilsförare. Trots lågkonjunktur finns ett konkret behov av nyrekrytering av chaufförer i länet. Samtidigt är efterfrågan svår att fånga i statistik, då fjärrtrafik och godsflöden över regiongränser försvårar prognoser. Analyser som enbart utgår från formella behörigheter riskerar att bli missvisande, bland annat på grund av YKB-systemets utformning och alternativa utbildningsvägar som gör att delar av arbetskraften inte fullt ut syns i statistiken.
För befintlig personal finns behov av kompetensutveckling inom bland annat elektriska delsystem, elmotorer, batteriteknologi, batterihantering, AI, cybersäkerhet, och systemförståelse.
Sammantaget finns inga identifierade överskott på utbildade inom området.
De fem vanligaste yrkena i branschen
*andel av de sysselsatta
- Lastbils- och bussförare
- Bil-, motorcykel och cykelförare
- Lagerpersonal och transportledare med flera
- Resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister med flera
- Brevbärare och postterminalarbetare
Källa: Statistiska centralbyrån, SSYK (2024)
Statistik om sysselsatta i branschen
Nedan finns statistik om sysselsättning efter länsdel, utbildningsnivå, ålder samt andel kvinnor, män och utrikesfödda.
Prognoser för utbildning och arbetsmarknad
Nedan redovisas förväntad förändring av tillgång och efterfrågan av olika utbildningsgrupper. Den ljusare linjen visar efterfrågan av kompetens medan den mörkare visar förväntad tillgång på utbildade.
Fordonsutbildning – gymnasial
Källa
SCB, Regionala trender och prognoser
Transportutbildning – gymnasial
Källa
SCB, Regionala trender och prognoser
Tillgång och efterfrågan av utbildning
Observera att utbildningsutbudet nedan är en ögonblicksbild från mars 2026. Dessutom kan det finnas andra utbildningsformer som kan komplettera bilden.
Branschens inspel om tillgång och efterfrågan av utbildning
Branschen bedömer att utbildningsutbudet i länet i grunden är tillräckligt, och det finns i nuläget inga utbildningar med ett tydligt överutbud av platser. Tvärtom betonas vikten av att undvika nedskärningar, då behoven bedöms vara långsiktiga.
Det finns ett fortsatt och delvis växande behov av vissa utbildningsinriktningar, till exempel mekaniker med inriktning mot buss och lastbil. Med tanke på den snabba teknikutvecklingen behöver dagens utbildningsinnehåll anpassas och uppdateras utifrån branschens behov. Utbildningsbehov identifieras inom områden som batteriteknik, eldrivna fordon och digitalisering, där det i nuläget saknas tydliga lösningar för hur kompetensförsörjningen ska mötas. Utvecklingen ställer höga krav på skolornas möjligheter att kompetensutveckla lärare och hålla utbildningsmiljöer uppdaterade. Brist på yrkeslärare, moderna utbildningsmiljöer, APL-platser och utbildade handledare lyfts som utmaningar.
För lastbilsförare bedöms att utbildningarnas platser är tillräckliga för att möta kompetensbehovet, men innehållet behöver uppdateras med större fokus på alternativa drivmedel och ny fordonsteknik. För utbildning till busschaufför begränsas tillgången av lag- och ålderskrav vilket gör vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildningar till centrala vägar in i branschen.
Branschen lyfter att nuvarande yrkeshögskoleutbildningar är viktiga att behålla, och att det också finns ytterligare behov av en yrkeshögskoleutbildning med inriktning busstekniker/tekniker tunga fordon. Det finns också behov av en gymnasial utbildning inom pilotprojektet nationell yrkesutbildning med inriktning fordonstekniker personbil/el/hybrid.
Statistik om gymnasial utbildning
Nedan redovisas antal förstahandssökande och intagna för de mest relevanta gymnasieprogrammen för branschen. För komvux redovisas antal studerande efter yrkesinriktning.
Antal förstahandssökande fordons- och transportprogrammet
Källa
Gymnasieantagningen i Västmanland. Slutlig antagningsstatistik respektive år.
Antal studerande vid komvux
Källa
Skolverket.
Yrkeshögskoleutbildning (YH)
Nedan redovisas en ögonblicksbild över YH-utbildningar med start 2024.
Planering och dimensionering av gymnasial utbildning
För utbildning som påbörjas 2025 ska arbetsmarknadens behov få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux). Ändringarna ska öka det tillgängliga utbudet av utbildning på gymnasial nivå, underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden samt förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.
Fordon- och transportprogrammet
Skolverket bedömer att andelen erbjudna platser bör öka på fordons- och transportprogrammet, både på gymnasieskolan och komvux. På gymnasieskolan bör ökningen främst ske inom inriktningarna karosseri och lackering, lastbil och mobila maskiner och personbil. Inom komvux bör ökningen främst ske inom fordonsutbildningar.
Etableringsgrad
Personer med en utbildning från fordons- och transportprogrammet är i hög grad etablerade på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning, jämfört med andra som läst yrkesprogram i länet. För personer som läst utbildningen på komvux är etableringsgraden däremot låg.
Matchning:
En stor andel av de som arbetar gör det inom ett yrke som matchar utbildningen, det gäller såväl gymnasieskolan som komvux.