Psykisk hälsa

Vad påverkar den psykiska hälsan?

Här kan du ta del av en sammanställning av skydds- och riskfaktorer för psykisk hälsa. Sammanställningen fokuserar på faktorer som går att påverka. Dessa ger viktig information för att kunna prioritera resurser, men är inte heltäckande.

Innehåll

Den psykiska och den generella hälsan påverkas av olika faktorer. Dessa påverkansfaktorer kallas ibland skyddsfaktorer och riskfaktorer. Ju fler riskfaktorer en person utsätts för, ju större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Skyddsfaktorerna kan däremot mildra effekten av riskfaktorerna och öka en persons motståndskraft mot psykisk ohälsa.

Exempel på faktorer som påverkar en individ är kön, gener, den omgivande miljön och socioekonomi (ekonomisk standard, yrke och utbildningsnivå). Både arv och miljö har en inverkan på den psykiska hälsan och samspelet mellan dessa har en stor betydelse.

Skyddsfaktorer

Möjlighetsträd - illustration av olika skyddsfaktorer för psykisk hälsa.

Illustration av skyddsfaktorer för psykisk hälsa.

Vilka skyddsfaktorer som finns för den psykiska hälsan kan illustreras i ett möjlighetsträd. Rötterna i trädet symboliserar faktorer som påverkar den psykiska hälsan, uppdelat på individ, familj och fritid samt skola/arbete och samhälle. Kronan på trädet visar utfall på psykisk hälsa, alltså vilka positiva konsekvenser en positiv psykisk hälsa kan ha för en individ.

Individen

Individens förmågor och förutsättningar sätter grunden för välmående. Självmedkänsla och social kompetens är skyddsfaktorer på individnivå som är av betydelse för den psykiska hälsan. Att ha en inre trygghet ökar vår motståndskraft och påverkar individens psykiska hälsa. Den psykiska hälsan påverkas också av en individs levnadsvanor, såsom fysisk aktivitet, sömn, tobak- och droganvändning.

Familjen och fritiden

Familjen är en viktig skyddsfaktor. En god relation till vårdnadshavare ger ett stärkt skydd mot psykisk ohälsa genom hela livet. Det finns alltså stöd för att arbeta med bland annat föräldraskapsstödsprogram som en hälsofrämjande insats. Starka kamratrelationer, som skapar meningsfullhet och känsla av sammanhang, ses också som en skyddsfaktor för psykisk hälsa. En meningsfull fritid är också av stor betydelse. Varje individ har ett eget ansvar för sin fritid, men det behövs även goda förutsättningar för att en individ ska ha möjlighet att utveckla och upprätthålla sunda levnadsvanor. Sunda levnadsvanor bestäms exempelvis av familjens ekonomi och livssituation, och finns därför med som en faktor under familj och fritid.

Skolan/arbetet och närmiljö

Skolan har stor betydelse för ungas psykiska hälsa och kan sätta standarden för välmående genom hela livet. Att gå ut skolan med godkända betyg, att få stöd i skolan, ha positiva relationer både mellan vuxna och barn i skolan och en god skolmiljö är några av de skyddsfaktorer för psykisk hälsa som kan kopplas till skolan. Det finns även skyddsfaktorer kopplade till vår närmiljö och boende som påverkar vår psykiska hälsa, som trygghet kring boende och skola samt tillgång till grönområde och en god boendemiljö.

Riskfaktorer

Problemträd - illustration av olika riskfaktorer för psykisk hälsa.

Illustration av riskfaktorer för psykisk hälsa.

Ju fler riskfaktorer en person utsätts för, desto större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Dessa riskfaktorer kan illustreras i ett så kallat problemträd. Rötterna i trädet symboliserar faktorer som påverkar den psykiska hälsan uppdelat på individ, familj/fritid samt samhälle. Kronan på trädet är utfall på psykisk ohälsa, det vill säga de konsekvenser som psykisk ohälsa kan innebära för en individ.

Det är vanligt att flera riskfaktorer förekommer samtidigt och inverkar på varandra. Riskfaktorer finns ofta kvar eller återkommer över tid. Om en person är utsatt för en riskfaktor samtidigt med andra belastningar i livet kan effekten av riskfaktorn öka. Detta innebär att socialt utsatta grupper, eller personer som utsätts för diskriminering och kränkningar, drabbas extra hårt.

Individ

På individnivå häng er impulsivitet, som bristande förmåga till självreglering, samman med problemutfallet psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa återfinns både som riskfaktor och utfall. Det handlar om att olika typer av psykisk ohälsa kan hänga samman, där psykiska besvär kan ge upphov till nedsatt psykiskt välbefinnande och att ett visst psykiatriskt tillstånd kan ge upphov till psykiska besvär.

Andra exempel på riskfaktorer på individnivå är utsatthet för våld eller krigstrauma. Sömnsvårigheter och stillasittande är också riskfaktorer för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan i sin tur bidra till fysisk inaktivitet och sömnsvårigheter, det finns alltså ett dubbelt samband. Fysisk ohälsa kan även ge upphov till psykisk ohälsa genom exempelvis en långvarig fysisk sjukdom som förhindrar individen att fungera normalt. Det kan i sin tur kan påverka individens möjlighet att känna meningsfullhet, lycka och glädje, något som kan ge upphov till psykisk ohälsa.

Ett annat utfall på psykisk ohälsa är missbruk eller riskbruk av ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak och spel), något som kan skapa ett stort lidande för individen och dess anhöriga samt en stor kostnad för samhället.

Familj

På familjenivå kan föräldra- och barnrelationen, uppfostring, konflikter i hemmet och föräldrarnas egna svårigheter ha samband med psykisk ohälsa. Psykosomatiska besvär (som huvudvärk eller magont) är vanligare bland elever som anger att de har svårt att prata med sina vårdnadshavare om saker som bekymrar dem jämfört med de som har lätt att prata med sina vårdnadshavare. Sociala relationer med jämnåriga är viktiga, eftersom frånvaron av dessa kan skapa psykisk ohälsa.

Även ekonomiska svårigheter är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Sämre ekonomi innebär sämre förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor, social delaktighet och sämre möjlighet att kunna styra och påverka sitt liv. Det kan i sin tur påverka den psykiska hälsan som i sin tur påverkar problemutfallen.

Samhälle

Elever som anger att de har gott stöd av kamrater uppger mer sällan att de har psykosomatiska besvär. Det finns även ett starkt samband mellan att vara mobbad och psykosomatiska besvär.

Det finns ett ömsesidigt samband mellan elevers prestationer i skolan och deras psykiska hälsa, sambandet går åt båda håll. Provsituationer, prestationskrav och stress är faktorer som ofta skapar psykisk ohälsa hos barn och unga. Enligt unga själva (Källa: liv och hälsa ung, 2023) är skolprestationer den största orsaken till stress.

Att individer identifierar sig som HBTQI är en annan riskfaktor. Även om detta kan beskrivas som en individfaktor gör samhällsnormer att det blir en riskfaktor. Därför återfinns denna riskfaktor under samhällsnivå.

Psykisk ohälsa är också en riskfaktor för suicidalitet, benägenhet att begå självmord, Denna riskfaktor innefattar suicidtankar, suicidförsök samt fullbordad suicid. En fullbordad suicid kan ses som den yttersta konsekvensen av ett stort lidande.

Arbetet med skydds- och riskfaktorer

För att effektivt främja den psykiska hälsan behöver man arbeta med olika skydds- och riskfaktorer samtidigt och på ett samverkande sätt. Det innebär att man inte kan fokusera på en enskild faktor eller nivå, utan att arbetet med att förbättra den psykiska hälsan bör omfatta flera aspekter samtidigt.

Träden kan ses ur ett verksamhetsperspektiv. Skydds- och riskfaktorerna blir då områden för hur man kan arbeta med frågan om psykisk hälsa och vad arbetet bör fokuseras på. Exempel på faktorer/områden att arbeta med är att skapande en god skolmiljö, föräldraskapsstöd, trygghet i närmiljön, minskning av tobaksrökning, främjandet av fysisk aktivitet och att fånga upp elever tidigt genom bemötande och stöd. Att främja det som är bra är mer effektivt än att fånga upp när något dåligt har hänt. Som exempel kan nämnas att arbetet för att en elev ska gå ut skolan med godkända betyg är mer kostnadseffektivt än arbetet att fånga upp en elev som har misslyckats i skolan.

Förutsättningarna skiljer sig mellan olika grupper

Olika grupper i befolkningen har olika tillgång till skyddsfaktorer som skyddar från att hamna i ohälsa, men även från att utsättas för olika grader av riskfaktorer. Dessa skillnader i hälsa uppkommer som ett resultat av att olika grupper av människor har varierande tillgång till resurser (villkor eller möjligheter) med betydelse för hälsan. Det handlar till stor del om skillnader i livsvillkor, som utbildning, arbete och ekonomi, men även om skillnader i levnadsvanor. Ojämlikheten uppstår i ett samspel mellan olika faktorer på såväl individ- som samhällsnivå. Skillnader finns alltså inte bara mellan grupper utan också inom grupper.

Utöver socioekonomisk position, där sysselsättning och inkomst har störst inverkan på den psykiska hälsan, finns även andra grupper som löper ökad risk för psykisk ohälsa. Dessa grupper är

kvinnor
icke heterosexuella personer
personer som är mottagare av ekonomiskt bistånd
arbetslösa unga vuxna
ensamstående vårdnadshavare
unga med funktionsvariation
att tillhöra en minoritetsgrupp.

Det är viktigt att inte bara jobba för att stärka skydds- och riskfaktorer generellt utan även med att minska ojämlikheten.