Begrepp inom psykisk hälsa
Psykisk hälsa är ett omfattande begrepp som berör allt från psykiskt välbefinnande till psykisk ohälsa. Liksom för fysisk hälsa rymmer psykisk hälsa hela spektrumet från god hälsa till sjukdom. Den psykiska hälsan kan variera och flera aspekter kan samexistera.
Psykisk hälsa – ett paraplybegrepp
Psykisk hälsa är ett paraplybegrepp som spänner över alla aspekter, från den positiva dimensionen psykiskt välbefinnande till den negativa dimensionen psykisk ohälsa som innefattar psykiska besvär, psykiatriska sjukdomar och funktionsnedsättningar. Man kan för att enklare förstå begreppen jämföra dem med den fysiska hälsan som täcker in allt från en god fysisk hälsa till fysiska besvär, fysiska diagnoser eller funktionsnedsättningar. Det är viktigt att ha i åtanke att man kan uppleva flera aspekter av psykisk hälsa på samma gång, du kan exempelvis ha en psykisk funktionsnedsättning och samtidigt känna ett psykiskt välbefinnande.
Psykisk hälsa kan beskrivas som en tillgång eller resurs som gör det möjligt för oss människor att må bra och gör det möjligt för oss att uppnå vår fulla potential. Den psykiska hälsan påverkas av många saker. Se Folkhälsomyndighetens film "Vad är psykisk hälsa?". Den beskriver kortfattat vad psykisk hälsa är och vad den påverkas av.
Nedan hittar du fem viktiga begrepp inom området psykisk hälsa (Referens skr.se).
Psykiskt välbefinnande
Psykiskt välbefinnande eller en god psykisk hälsa handlar inte bara om frånvaro av sjukdom eller besvär utan om både välbefinnande och funktionsförmåga. Det handlar om att bland annat ha förmåga och möjlighet att balansera både positiva och negativa känslor, att kunna känna mening och tillfredställelse med livet, a ha goda relationer och att kunna utvecklas.
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för tillstånd av olika svårighetsgrad, från psykiska besvär till psykiatriska tillstånd. Psykiska besvär är ofta av lättare art, såsom oro och sömnsvårigheter. Dessa kan uppstå på grund av vanliga påfrestningar och går ofta över när påfrestningen avtar eller när personen anpassat sig till situationen. Psykiska besvär som håller i sig över tid kan ge problem för personen att klara vardagen och kan leda till ett psykiatriskt tillstånd vilket kan göra att professionell hjälp behövs för att lösa situationen.
Psykiatriska tillstånd delas in i psykiska sjukdomar, syndrom och funktionsnedsättningar och diagnostiseras utifrån bestämda kriterier. I många fall behövs stöd, i alla fall till en början, av specialistsjukvården för att få fastställd diagnos och behandling.
Stigmatisering
Stigmatisering eller stigma innebär att en grupp i samhället som anses avvika från normen pekas ut och förknippas med negativa stereotyper. Detta kan leda till att man betraktas som mindre värd i samhället, får ett sämre bemötande och även till att personer i den utpekade gruppen diskrimineras. Stigmatisering beror främst på bristande kunskaper, fördomar samt attityder och kan därför minskas med kunskapshöjande insatser.
Att låta personer med egen erfarenhet få utrymme att berätta om sin erfarenhet har i forskning visat sig vara verkningsfullt för att minska stigma. Stigmatisering av en grupp kan få negativa konsekvenser både för individer och för samhället i stort. Ett exempel på negativ konsekvens är att om en person inte söker vård i tid kostar det både ekonomiskt för samhället och lidande för personer och närstående.
Suicid
Orden suicid och självmord betyder samma sak. Vi väljer ofta att använda ordet suicid för att inte använda efterledet -mord då det kan föra tankarna till ett brott vilket det inte handlar om. Suicid är en konsekvens av ett psykisk lidande som är så stort att personen inte kan se någon annan utväg än att avsluta sitt eget liv.
Suicidprevention
Suicidprevention handlar om att förebygga suicid och det är något som vi alla kan hjälpas åt att göra. Det finns många olika insatser att systematiskt arbeta med för att minska risken att människor tar sitt liv. Mer om dessa insatser återfinns i Länsgemensam handlingsplan för suicidprevention som är riktad till aktörer och organisationer i Västmanland.
Det vi alla kan göra är att skapa ett öppnare samtalsklimat kring frågan och inte vara rädda för att tala om det. Det finns inget som tyder på att frågor om tankar och planer på suicid ökar risken att en person tar sitt liv utan snarare tvärtom. Att få sätta ord på sina tankar och känslor gör det ofta lättare att leva.