Skolan som hälsofrämjande arena

Att gå ut skolan med godkända betyg är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för att lyckas senare i livet vad gäller arbete och försörjning. Det påverkar även möjligheten till vidare utbildning, boende och hälsosamma levnadsvanor. Elevers hälsa och lärande går hand i hand. Ett barn som mår bra lär sig och tvärtom!  ​

Det ömsesidiga sambandet mellan hälsa och lärande innebär att barn och ungas fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande är viktiga förutsättningar för deras lärande och tvärtom. Genom att förbättra deras hälsa, är det möjligt att förbättra deras lärande och lyckas de med lärandet kan det leda till en bättre hälsa. Att hälsa och lärande går och hand i hand är något som är centralt i en hälsofrämjande skolutveckling. Det är viktigt att hela skolan arbetar tillsammans för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.​

Faktorer som har betydelse för skolframgång

Figur faktorer för skolframgång att ladda ner för utskift

I figuren visas ett antal faktorer som har stor betydelse för barn och ungas skolframgång och därmed deras framtida livschanser. I den nedre delen av figuren illustreras faktorer som tillsammans påverkar möjligheten att nå skolframgång. Det är faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå, migrationsbakgrund, skolsegregation och skolans lärandemiljö. Faktorerna i den övre delen visar vad skolframgång kan leda till, som arbete, inkomst och hälsosamma levnadsvanor. Hälsa finns med i båda delarna på grund av det starka dubbelriktade sambandet som finns mellan utbildning och hälsa.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete är en del av hela skolan 

Skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete ska stödja elevers utveckling mot skolans mål och underlätta deras utveckling och lärande. Hälsofrämjande arbete i skolan handlar om att öka barn och ungas skyddsfaktorer som leder till hälsa och stärka deras kraft att stå emot ohälsa och riskfaktorer. ​

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behöver vara en del av skolans hela verksamhet och vara långsiktigt och bestående. Detta är särskilt viktigt eftersom enstaka punktinsatser och temaveckor sällan ger bestående resultat. Begreppet hälsofrämjande skolutveckling används allt mer för att visa att skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete ska vara integrerat i det ordinarie arbetet på skolan och vara en del av en långsiktig utvecklingsprocess.

Hälsofrämjande skolutveckling handlar om att både genomföra insatser och skapa en skolmiljö som ökar och bevarar såväl hälsa som lärande. ​Det handlar om att skapa en skola där både personal och elever trivs, känner sig trygga, utvecklas och mår bra. Hälsofrämjande skolutveckling kan fungera som en skyddsfaktor för barn och unga och se till att de får bättre möjlighet att nå skolframgång. Barns lärande och skolans hälsofrämjande arbete behöver gå hand i hand för att det ska gynna barns utveckling. I arbetet med skolutveckling är det även viktigt att involvera eleverna genom att tänka annorlunda, skapa rätt förutsättningar och hjälpa eleverna att driva sina frågor. Ibland kan det vara lätt att tänka att eleverna inte kan, eller att de inte vill vara delaktiga. När de får möjlighet att ta del av ansvaret för skolans utveckling ökar deras intresse för skolan och motivationen för studier och lärande. ​

Centrala faktorer för välbefinnande i skolan 

Utöver skolan är föräldrar och andra viktiga vuxna, förskolan och fritiden viktiga arenor för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Sociologen Erik Allardt har utvecklat en modell som på ett enkelt sätt visar vilka faktorer i skolan som kan spela roll för barn och ungas hälsa, välbefinnande och lärande. Flera av dessa faktorer kommer beskrivas närmare på kommande sidor. ​ ​

Skolans miljö och organisation
Skolans fysiska förutsättningar, lärandemiljö, organisering av undervisning, elevgruppstorlek och tillgång till stödfunktioner.​

Sociala relationer
Skolans klimat samt lärar-och kamratrelationer.​

Möjligheter till självförverkligande
Inflytande, möjlighet att påverka, ökat självförtroende och känsla av uppskattning.​

Hälsostatus 
Funktionsförmåga, funktionsnedsättningar samt psykisk och fysisk hälsa.

I grundskolan har studie- och yrkesvägledare (SYV) en viktig roll.

För att kunna göra kloka och väl genomtänka studie- och yrkesval behöver eleven utveckla en förmåga att väga samman personliga faktorer med valalternativen. Eleven behöver också få utveckla färdigheter i att genomföra sina beslut. Vägledningen behöver utgå från elevernas behov och förutsättningar samt kunna anpassas för att på bästa sätt stödja eleven att komma vidare i sitt val och göra sina beslut. Vägledningen behöver också ske i flera olika former och inom ramen för en helhetssyn på insatserna.

Elevens behov av studie- och yrkesvägledning kan sammanfattas som att eleven, utifrån sina förutsättningar, ska

• bli medveten om sig själv
• bli medveten om olika valalternativ, såsom olika utbildningar och yrken
• bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen
• lära sig att fatta beslut
• lära sig att genomföra sina beslut.

På skolnivå är studie- och yrkesvägledning en viktig del i att förhindra skolmisslyckande. Detta genom att tillhandahålla vägledning och flexibla vägar till arbete. Vägledning är också en viktig faktor som kan bidra till en god hälsa hos eleverna. 

En viktig del i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet handlar om att stärka skyddsfaktorer för hälsa och minska riskfaktorer för ohälsa. ​Det gäller oavsett om vi vill förebygga psykisk ohälsa, beroendeproblematik, våld, kriminalitet eller skolproblem. Skydds- och riskfaktorer kan finnas både i samhället vi lever i, i skolan, i familjen, eller inom en själv. Enkelt förklarat är de här faktorerna olika saker som ökar chansen att må bra eller ökar risken att utveckla problem och må dåligt. 

Skyddsfaktorer​

Skyddsfaktorer är faktorer som ökar barn och ungas möjligheter till en god anpassning och utveckling, trots att det kan finnas vissa utmaningar och problem. Skyddsfaktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som minskar sannolikheten eller risken för att utveckla ohälsa eller ett visst utfall. Skyddsfaktorer ökar barn och ungas motståndskraft att bättre klara påfrestningar eller dämpa effekten av riskfaktorer. ​

Exempel på skyddsfaktorer​

• Goda uppväxtvillkor​
• En god relation till en eller flera föräldrar, eller annan viktig vuxen​
• Stöd från föräldrar och andra viktiga vuxna​
• Att klara av skolan​
• Skoltrivsel​
• Lärares höga förväntningar på eleven​
• Goda relationer till jämnåriga​
• En god självkänsla ​
• Ekonomisk trygghet​
• En meningsfull fritid​
• Hälsosamma levnadsvanor

Riskfaktorer​

Riskfaktorer är faktorer som ökar sannolikheten för att barn och unga ska utveckla problem. Olika riskfaktorer kan samspela med varandra så att belastningen blir som störst i de mest socialt utsatta grupperna. Om barn och unga redan är utsatt för andra belastningar kan effekten av en given riskfaktor bli mycket större. Genom att arbeta för att identifiera och förstärka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna kan barn och unga ges möjlighet att utvecklas till välfungerande individer.​

Exempel på riskfaktorer​

• Att inte klara skolan eller sämre skolresultat​
• Skolfrånvaro​
• Bristande social kompetens, svårt att få och behålla vänner.​
• Att växa upp med en eller flera föräldrar som har beroendeproblematik eller psykisk ohälsa​
• Mobbning eller kränkningar – både att bli utsatt eller utsätta andra för det​
• Utsatt för brott eller våld​
• Skolstress​
• Bristande självkontroll med en låg tolerans för frustrationer​
• Depression eller psykiska besvär​
• Risk- eller beroende  av ANDTS (Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel)​​
• Bristande eller otillräckligt stöd i skolan

Stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer​

Genom att arbeta för att identifiera och förstärka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna kan barn och unga ges möjlighet att utvecklas till välfungerande individer.​
​
Det är många aktörer och arenor som kan stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorerna för barn och unga. Ibland sker arbetet på strukturell nivå och ibland handlar det om att stärka skyddsfaktorer för enskilda individer. Skolan, föreningslivet, föräldrar och andra viktiga vuxna är några som kan göra stor skillnad.​
​
Uppdrag Psykisk hälsa har tagit fram en affisch som visar på barn och ungas utveckling, skydds- och riskfaktorer indelade i fyra nivåer och vilka insatser som krävs för respektive nivå- och åldersgrupp. Affischen är framtagen för att vara ett stöd i arbetet med psykisk hälsa hos barn och unga men den är även användbar i andra sammanhang. ​

Affisch Barns utveckling Frisk-/riskfaktorer och effektiva insatser

Sveriges kommuner och regioner (SKR) arbetar med främjande och förebyggande insatser inom psykisk hälsa. Uppdrag Psykisk Hälsa är grundat i en överenskommelse som finns mellan SKR och regeringen. Uppdrag psykisk hälsa är en digital plattform för kommunikation med kommuner och regioner om alla olika utvecklingsprojekt som bedrivs tillsammans inom ramen för Uppdrag Psykisk Hälsa.​