Enheten för sjukvårdsfarmaci – en del av ett större team med patientens hälsa i centrum

– Vi är en viktig del av sjukvården där vi dels arbetar i vårdteamet kring patienten, dels ser till att det finns läkemedel i avdelningsförråden, säger Karl Johan Lindner, chef för Enheten för sjukvårdsfarmaci.

Karl Johan Lindner

Han vill beskriva verksamheten som vilande på tre ben:

• Läkemedelsförsörjning: Se till att läkemedel beställs till regionen och kommer ut till rätt verksamhet och att förråden är fyllda. Men även att bereda läkemedel på plats i Västerås, framför allt gäller det cellgifter vid cancerbehandling.
• Klinisk farmaci: Målet är att tillsammans i teamet med bland annat läkare, sjuksköterskor och apotekare uppnå en så bra läkemedelsbehandling som möjligt. Här är förstås patientsamtalet kring läkemedelsanvändningen många gånger en viktig pusselbit.
• Bidra med expertstöd till Läkemedelskommittén, vars arbete bland annat går ut på att ”…verka för en behovsbaserad, medicinskt ändamålsenlig och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning.”

Martina Andersson på Avdelningsfarmaci, som spelar en avgörande roll i vården genom att farmaceuter stödjer sjuksköterskor, till exempel med att blanda  blanda eller iordningställa dropp, sprutor etc. FOTO: Mantas Giga 

Riskerna med globaliseringen

När det gäller läkemedelsförsörjningen är utmaningen att se till att sjukvården alltid har tillgång till de läkemedel som behövs – något som har blivit allt svårare under de senaste åren.

– Globaliseringen av läkemedelsmarknaden har gjort oss mer sårbara för störningar. Råvarorna till många läkemedel produceras i Indien och Kina, vilket innebär att problem då till exempel naturkatastrofer kan orsaka global brist på viktiga läkemedel. Det är därför frågan om läkemedelsförsörjning blivit en alltmer prioriterad politisk fråga, inte minst i EU, säger Karl Johan Lindner.

En viktig aspekt av farmaceutens arbete är att delta i ronder på kliniken men kan också vara att hjälpa patienter att förstå hur och när de ska ta sina läkemedel:

– Ibland kan det handla om något så ”enkelt” som att hjälpa patienten att förstå varför det är så viktigt att ta läkemedlet korrekt, vilket inte alltid är så lätt. Många patienter har svårt att svälja stora tabletter, och då kan vi hitta lösningar som bättre passar deras behov, till exempel genom att föreslå andra beredningsformer, till exempel flytande läkemedel, läkemedelsplåster eller munsönderfallande tabletter.

Mantas Giga scannar ett läkemedel. Läkemedelsservice på sjukhuset säkerställer att avdelningar får rätt medicin i rätt tid, vilket är avgörande för en effektiv och säker vård.  FOTO: Mantas Giga 

3D-printade läkemedel i en snar framtid

Sjukvårdsfarmaci är ett område i snabb utveckling, och runt hörnet står 3D-printning av läkemedel, något som man inom kort börjar med i Uppsala. Med 3D-printing kan exakta doser tillverkas för varje patient, vilket gör behandlingen både säkrare och mer effektiv.

– Inom fem år tror jag att vi kommer att 3D-printa läkemedel här i regionen. Det blir då möjligt att individualisera behandlingen så vi kan skräddarsy dosen eller andra egenskaper hos tabletten, till exempel form eller storlek, utifrån varje patients unika behov. Den här tekniken är särskilt viktig för barn som ofta behöver specialanpassade doser som annars inte finns tillgängliga men kan även användas för att printa tabletter som lämpar sig för patienter med sväljsvårigheter, säger Karl Johan Lindner.

Cecilia Igersten arbetar här med IPAT/OPAT-tillverkning – en effektiv och säker hantering av infektionsbehandlingar. Patienter får skräddarsydd antibiotikabehandling i hemmet eller under vård, vilket förbättrar behandlingsresultaten och minskar belastningen på sjukhusmiljön. FOTO: Mantas Giga 

Det tidigare namnet på enheten var Läkemedelsenheten, men 2017 bytte man namn till det nuvarande i och med att ansvaret utökades till att även omfatta läkemedelsförsörjningen – som tidigare legat på entreprenad.

– Vi har nog varit ganska anonyma, men det håller på att ändras. Fler i vården får upp ögonen för vad vi kan erbjuda. Sedan uppmärksammas ju sjukvårdsfarmacin på andra plan också, som i samband med Världsfarmaceutdagen som infaller den 25 september varje år, avslutar Karl Johan Lindner.