Debattsvar i VLT: "Psykiatriska sjukdomar varierar i svårighetsgrad"
Områdeschefen och biträdande hälso- och sjukvårdsdirektören Jonas Ekström, samt Tove Marthin, verksamhetschef, BUP har fått in ett svar i VLT på ledaren den 20 januari som hade rubriken. ”14-åring begick självmord – stoppa övergreppen”.
De senaste dagarna har användandet av tvångsåtgärder inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Västmanland givits stor uppmärksamhet i media. Vi vill här ge en faktabakgrund.
Psykiatriska sjukdomar varierar i svårighetsgrad. Precis som andra sjukdomar kan de ibland vara dödliga. Det kan exempelvis handla om svåra ätstörningar, där svälttillståndet till slut leder till döden. Det kan också röra sig om svåra depressions- eller ångesttillstånd, där patienten riskerar att ta sitt liv.
Varje år får tusentals barn vård inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Västmanland. Huvuddelen av vården ges i öppenvård, det vill säga i form av besök och behandlingar på våra mottagningar i länet.
För en liten andel svårt sjuka barn krävs inneliggande vård på sjukhus. Endast cirka 1 procent av patienterna som vårdas inom BUP behöver någon gång slutenvård, de flesta frivilligt, ett fåtal med tvång.
Psykiatrisk vård innefattar ofta både psykologiska och medicinska behandlingar, beroende på diagnos och allvarlighetsgrad.
Grunden för all psykiatrisk vård är att den ska ske på frivillig bas, anpassad till individens förutsättningar. Tvångsåtgärder vidtas som en absolut sista åtgärd, när det föreligger fara för patientens liv. I exemplet med en svår ätstörning kan det handla om näringstillförsel för att patienten inte ska dö av svält.
Vid grava självskadebeteenden kan tvångsåtgärder också vara nödvändiga för att patienten inte ska tillfoga sig permanenta skador. Vanligen krävs tvångsåtgärder vid enstaka tillfällen för en handfull patienter varje år.
Under pandemin ökade antalet svåra ätstörningar kraftigt, något som sågs i hela riket. Flera av dessa patienter krävde inneliggande vård. Några var så sjuka, att näringstillförsel under tvång var nödvändig för att de skulle överleva. Under åren 2021 och 2022 ökade därför antalet tvångsåtgärder på BUP i Västmanland kraftigt, från tidigare låga nivåer.
Då varje enskild åtgärd alltid registreras blev antalet tvångsåtgärder mycket högt, trots att det rörde sig om få patienter. Av de fastspänningar som genomfördes under 2021 fördelades 94 procent på fem patienter.
"Vi strävar, liksom alla barn- och ungdomspsykiatriska kliniker i landet, efter att all vård ska ske på frivillig basis. Utvecklingen av nya behandlingar och läkemedel, likväl som en radikalt förändrad syn på psykiatrisk sjukdom, har bidragit till en dramatisk förbättring av den psykiatriska vården de senaste decennierna.
Tyvärr kommer det dock även i framtiden finnas situationer där tvångsåtgärder är nödvändiga och livräddande.
Under 2024 har antalet tvångsåtgärder i Västmanland gått ner till de låga nivåerna som vi hade före pandemin. Totalt genomfördes 25 fastspänningar fördelade på 11 patienter. Det ska ställas i relation till de 6 591 barn som fick vård inom Barn och ungdomspsykiatrin i Västmanland under 2024.
Tvångsåtgärder används alltså endast i allra sista hand, när alla andra frivilliga åtgärder har provats och inte visat sig räcka till. Utan möjlighet till tvångsåtgärder skulle liv riskeras."
Jonas Ekström
Biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör, områdeschef
Tove Marthin
Verksamhetschef, BUP