Civilekonomen som blev kirurgchef: ”Min kunskap är hur vi kan använda resurserna för att nå bästa resultat”
Han har aldrig lagt ett snitt med en skalpell. Men enligt Stanley Holsteiner kan den ickekirurgiska bakgrunden vara en fördel i jobbet att leda Kirurgkliniken. ”Min kompetens är produktionsstyrning, som ju handlar om att använda resurserna optimalt för bästa resultat.”
Sedan tidigare i våras är civilekonomen Stanley Holsteiner ny verksamhetschef för Kirurgkliniken i Region Västmanland, men det är inte första gången han leder sjukvård. Efter många år som managementkonsult, mestadels inom läkemedelsindustrin, tillfrågades han 2002 om att bli tillförordnad kirurgklinikchef vid Sant Görans sjukhus.
En chans en gång i livet
Uppdraget var att genomföra ett kostnadsreduceringsprogram, vilket matchade hans konsulterfarenheter samt kunskaperna inom processorientering, organisationsförändringar och programstyrning.
– Det kändes konstigt när förfrågan kom, men som ickeläkare får man ju bara en sådan chans i livet! Efter tre månader blev jobbet permanent, och sedan dess har jag varit ”fast” i sjukvårdbranschen, så att säga.

Produktionsstyrning ligger högt på Stanley Holsteiners agenda.
Tungt uppdrag för Nya Karolinska
Efter en tid som chef för kirurgin vid Sankt Göran kom uppdraget att leda sammanslagningen av kirurgin och ortopedin, vilket senare ledde till ekonomichefjobbet vid samma sjukhus. Och därefter tillbaka till konsultbranschen under ett par år, men denna gång enbart med inriktning sjukvård. Sedan biträdande sjukhusdirektör vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, och så slutligen ett av Sveriges största sjukhusprojekt någonsin: Nya Karolinska.
– Det gällde NKS-programmet, som tidigare låg inom NKS-förvaltningen, men nu skulle läggas ner och ansvaret flyttas över till själva sjukhuset Karolinska. Man behövde någon som tog ansvaret för hela den förändringsresan.
Karolinska-jobbet varade från november 2011 tills allt var klart i mitten av 2019. Då kallade den internationella världen och uppdrag med att utveckla sjukvård i Saudiarabien, något han fortsatte med på distans fram till och med chefsjobbet i Region Västmanland.
Men nu måste du berätta mer om detta med att vara ickekirurg och leda en kirurgklinik. Man kan ju tänka sig att en och annan höjt på ögonbrynen...
– Det funkade bra på Sankt Göran, trots att alla ansåg att det var en katastrof i början – att en ekonom skulle leda. Och när jag valde att kliva över till ortopeden var de nästan lika arga på mig där, men sedan lika arga för att jag lämnade. Det handlar om att vara tydlig med vad man tillför i jobbet – och vad man inte kan tillföra!
Även om han aldrig opererat så har han i studiesyfte varit med vid flera operationer och även fått prova på att assistera vid enklare ingrepp.
Kirurgkompetens i ledningen
Stanley Holsteiner påpekar dock att det så klart är kirurger som kan kirurgi, och att det därför är viktigt att teama upp med Johan Carlander, kolorektalkirurg tillika biträdande verksamhetschef.
– Jag kan inte avgöra vilken diagnos man ska sätta på patienten eller hur man ska operera den. Som kirurg lägger man ner oerhört mycket tid på att lära sig laga människans kropp, men får lite utbildning och träning i produktionsstyrning, vilket jag lagt ner oerhört mycket tid på att lära mig. Så ja. Jag tvekar inte att säga att jag är bättre på den delen än vad kirurger är!

Han kommer utifrån, men ser det som en fördel.
Uppdraget och beställningen
Stanley Holsteiner menar att utmaningen är att matcha och balansera kapacitet och behov. Och det innebär att ställa en massa frågor som går utöver att endast dyka ner i resultaträkningen:
- ”Vad är vårt uppdrag?”
- ”Vad är beställningen?”
- ”Vilken typ av ingrepp är de vanligast förekommande?”
- ”Hur många bråck gör vi? ”
- ”Hur många proktologinsatser?”
- ”Vad går att standardisera och vad måste vi bevara flexibilitet för?”
- ”Hur många kan vi vara och vilka tjänster kan vi köpa?”
- ” Hur många operationssalar finns tillgängliga för oss?”
- Etc etc
Stanley Holsteiners poäng är att genom bra koll på färdriktning och förutsättningar kan man styra mot det bästa möjliga kvalitetsresultatet. Men även mot ökad tillgänglighet.
– Jag skulle nog säga att vi har en utmaning när det gäller tillgänglighet. Vi har för långa vårdköer, men jag tror att vi kan bli produktivare genom att planera och styra på ett annat sätt.

Så den obligatoriska frågan. Hur skulle du beskriva din ledarstil?
– Jag vill se det som att jag är en person som vill bygga teamet. Jag försöker alltid se och använda mig av individers styrkor i första hand. Att ge människor uppdrag som ger dem möjlighet att stå på toppen och leverera
– Det är viktigt att ha med sig enskilda individer i läkarkåren, såväl formella som informella ledare. Jag är trygg i mig själv och vill ha rak kommunikation, vilket jag säger till alla chefer. Har du en synpunkt på mig? Kom in och skäll ut mig. Så är det upp till mig att hantera det!
Fakta Kirurgkliniken:
- 298 anställda.
- Länsövergripande klinik med verksamhet i Västerås och Köping.
- Utreder och behandlar patienter med sjukdomar i bukhålans organ, bröst- och plastikkirurgi, endokrin kirurgi samt barnkirurgi.
- Enheter och mottagningar:
- Bröstenheten kirurgi, Västerås
- Endoskopienheten, Västerås
- Kirurgavdelning 6, Västerås
- Kirurgavdelning 8 akutvård, Västerås
- Kirurgklinikens rehabenhet, Västerås
- Kirurgmottagning 1, Västerås
- Kirurgmottagning 2, Västerås
- KOP (kirurgiska observationsplatser som även innehåller en del slutenvårdsplatser)