Till innehåll
Vårdgivare och samarbetspartners Vårdgivare och samarbetspartners
Vårdgivare och samarbetspartners
Vårdgivare och samarbetspartners

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Hälsoinriktat arbete

Hälsoinriktat arbete handlar om att främja hälsa och att förebygga sjukdom.

Det är ett prioriterat arbete i region Västmanland och en viktig komponent för att motverka ojämlikhet i hälsa. Hälsan är viktig för vårt välbefinnande och hälsoläget i befolkningen påverkar också direkt behoven av hälso- och sjukvård.

Program för hälsoinriktat arbete är ett dokument med övergripande och långsiktiga mål för det hälsoinriktade arbetet. Till den finns en handlingsplan med konkreta aktiviteter som följs upp vart annat år. Program och handlingsplan utgår bland annat från nationella folkhälsomålen och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och belyser det hälsoinriktade arbetet utifrån ett patient- medarbetar- befolknings- samt styrning och ledningsperspektiv. Programmet omfattar alla regionens verksamheter där respektive verksamhetschef är ansvarig för genomförande och uppföljning.

Region Västmanland har en strategisk planeringsgrupp vars uppdrag är att följa upp aktiviteterna i handlingsplanen samt arbeta för att nå en utveckling som möter politiska prioriteringar och verksamheternas behov. Arbetsgruppen har representanter från patient- medarbetar- och befolkningsperspektiven och är dem verksamheterna kan vända sig till vid frågor om det hälsoinriktade arbetet. Hälso- och sjukvårdsgruppen är styrgrupp för det hälsoinriktade arbetet.

Ett viktigt stöd i vårt arbete med att främja hälsa är medlemskapet i det nationella nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS). Nätverket arbetar aktivt för en jämlik hälsa, främst via information och utveckling där det mesta arbetet sker via temagrupper. Det är medlemmarna som utgör temagrupperna och region Västmanland är representerad i 8 av 12 temagrupper. Medlemskapet ger oss en unik möjlighet att både ta del av det som sker i landets alla landsting och regioner men också att få dela med oss av våra erfarenheter.

Läs mer om regionens arbete med folkhälsan i länet under samverkan. 

Hälsofrämjande förhållningssätt och personcentrerade möten

Vid samtal om levnadsvanor och tillämpningen av rekommendationerna i Socialstyrelsens riktlinjer är det viktigt att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt.

Det handlar framför allt om att ge patienterna kunskap och stöd i sin hälsoutveckling. Att låta samtalet utgå från patientens egen upplevelse, ta vara på det som fungerar och uppmuntra till förändring. Att erbjuda information och öka patientens kunskap kan vara ett sätt att motivera patienten till förändring.

Ett hälsofrämjande förhållningssätt är viktigt i alla vårdsituationer, men det är särskilt viktigt om behandlingen innebär att patienten behöver ändra sina levnadsvanor, det vill säga ändra på vardagliga rutiner och invanda beteenden. Oavsett om man ger ett enkelt råd eller har en längre dialog kring levnadsvanor så är förhållningssättet viktigt!

Det hälsofrämjande förhållningssättet, att stärka det som är bra och uppmuntra det som behöver förändras, kan användas på olika sätt i olika situationer och tid för samtal kan ofta hittas i vårdsituationer, t.ex. vid en såromläggning eller injektion.

Hälsofrämjande förhållningssätt fasar in mot personcentrerad vård som tar sin ansats i patientlagen, dvs. att varje patient är mer än sin sjukdom och kan ses som en aktiv part i planering och vård och behandling. Kärnan i personcentrerad vård är berättelse, partnerskap och dokumentation.

"Ask what matters to you instead of what is the matter with you"

Francis Peabody, 1927

På HFS hemsida finns ett introduktionsbildspel om personcentrerad vård. Bildspelet är en bildbank som kan användas i sin helhet eller genom att ta ut valda delar. Målgruppen är personer som själva ska berätta om personcentrerad vård.

Vi möter människor - varje dag

Filmen "Vi möter människor - varje dag" visar exempel på situationer och miljöer, där människor har olika och ibland flera roller samtidigt; som patient, anhörig, medarbetare, resenär eller medmänniska.

Använd gärna filmen i det interna värdegrundsarbetet och eller för att reflektera kring och öka förståelsen för hur otroligt viktigt vårt bemötande är även i vardagen.

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder innehåller rekommendationer för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna

  • tobaksbruk
  • riskbruk av alkohol
  • otillräcklig fysisk aktivitet
  • ohälsosamma matvanor

De fyra levnadsvanorna är de vanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige.

 "Kortversion av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder".

Hälsosamma levnadsvanor kan förebygga diabetes (eller fördröja utvecklingen av typ 2–diabetes), cancer och framför allt en stor del av all kranskärlssjukdom.

Att erbjuda åtgärder i enlighet med rekommendationerna innebär ett effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser som kan leda till minskat lidande för patienter.

Rådgivande samtal grunden för åtgärderna

De åtgärder som redovisas i Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är alltid någon form av rådgivning eller samtal. Åtgärderna har delats upp i tre nivåer:

  • enkla råd
  • rådgivande samtal
  • kvalificerat rådgivande samtal

De tre åtgärdsnivåerna skiljer sig åt när det gäller omfattning och krav på utbildning men samtliga kräver att:

  • ämneskunskap om den eller de levnadsvanor åtgärden gäller
  • hälso- och sjukvården redan har konstaterat att personen har ohälsosamma levnadsvanor

Avvägning när man ska fråga

Den som vänder sig till hälso- och sjukvården ska, när det är lämpligt, ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Som vid all annan diagnostik är det viktigt att frågor om levnadsvanor upplevs relevant för patienten. Därför behöver vårdpersonal alltid göra en bedömning av när och hur frågorna ställs samt att det görs med hälsofrämjande förhållningssätt.

Hälsobladet är ett verktyg för att på ett strukturerat sätt fråga om levnadsvanor. Det innehåller frågor om de fyra levnadsvanor som har störst betydelse för vår hälsa och utgår från Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

Hälsobladet finns som mall i Cosmic för dokumentation av levnadsvanor och eventuella åtgärder (fasta val). Detta är ett sätt att samarbeta i det sjukdomsförebyggande arbetet genom att man har tillgång till svaren oavsett var frågorna har ställts. På så sätt behöver inte frågor om levnadsvanor ställas av alla till alla hela tiden. Dokumentationen kan följas upp via rapporter i DUVA, förutsatt för att de fasta valen används (finns för både levnadsvanorna och KVÅ-koder). Dokumentation av levnadsvanor och åtgärder i fritext kan inte följas upp.

Socialstyrelsen har tagit fram KVÅ-koder (koder för klassifikation av vårdåtgärder) som är direkt anpassade till riktlinjerna för att underlätta enhetlig dokumentation. Uppföljning av arbetet enligt riktlinjerna i landsting och regioner sker årligen och där kan du läsa om indikatorerna och Västmanlands resultat.

Pågående revidering av riktlinjerna

Nu pågår en revidering av riktlinjerna. En remissversion beräknas vara klar sommaren 2017.

Nyheter och goda exempel

Nyhetsbrevet ”Regionens hälsoinriktade arbete” publiceras 3-4 gånger per år och riktar sig till alla medarbetare. Det är information om t ex arbeten som pågår, aktuella utbildningar eller kommande event, både regionala och nationella.

Innehållet sätts ihop av kompetenscentrum för hälsa och alla är välkomna att bidra!

Har du något du vill dela med dig av eller vill veta mer om? Kontakta oss via arbetsplatsbrevlådan och ange ”Nyhetsbrev” i ämnesraden.

Aktuella nyhetsbrev:

Mars 2017

"Från eldsjälar till helhet och engagemang"

Röntgenkliniken startade upp sina hälsoteam under 2015. Teamet består av enhetschefer, skyddsombud och hälsoinspiratörer.

"Det kändes naturligt och roligt att ta det här steget och vi hade ett bra samarbete med Regionhälsan. Att ha ett hälsoteam underlättar för det blir en kontinuitet och arbetet är inte beroende av några eldsjälar som försöker hålla ett engagemang uppe", säger Henrik.

Det startade med en föreläsning om hälsofrämjande arbetsplats varefter man hade en workshop för att få fram friskfaktorer. Både detaljer i den egna verksamheten och förmåner som Hälsolyftet och rabatt på apoteket lyftes fram. Sedan tittade man på förbättringar med fokus på det medarbetarna själva kan påverka. Några saker valdes ut att börja med, t ex användning av hjälpmedel. Pernilla De Flon Forsberg kom till arbetsplatsen för att se hur man arbetar med (eller utan) hjälpmedel och sedan kunna guida medarbetarna till bättre arbetsställningar exempelvis.

Hälsoteamet träffas regelbundet. "Vi är till viss del samma personer som vid samverkansmöten, men det här blir det egen arena för vissa frågor där vi fokuserar positivt och får nya perspektiv", säger Birgitta. Henrik håller med och lägger till att det här är ett annat angreppssätt på till exempel sjukfrånvaro. I och med att både hälsoinspiratörer och skyddsombud är med så blir det en bredd på innehållet, hälsofrämjande arbetsplats handlar inte bara om träning.

En viktig fråga är information till medarbetare och man jobbar för att nå ut så mycket som möjligt via Arbetsplatsen. Eftersom alla inte kan vara med vid alla arbetsplatsträffar men alla är det bra med ett digitalt forum.

Både Birgitta och Henrik ser en nytta med att ha flera team på sjukhuset: "Då kan vi använda varandra och "snegla" på vad andra gör. Varför inte hospitera?"

Mottagandet av hälsoteamets arbete bland de 180 medarbetarna varierar och förändras men är i grunden positivt. I verksamhetsledningen däremot finns inga tvivel, det här är en självklarhet.

Intervju med enhetscheferna Henrik Drott och Birgitta Törnblom.

Hudkliniken

Efter gemensam information på arbetsplatsträff gjorde hudkliniken upp egna riktlinjer för hur deras hälsofrämjande arbete ska se ut. Idag kan alla medarbetare ta upp frågor om levnadsvanor och ge enkla råd. Vid behov av mer information eller stöd kan några medarbetare erbjuda rådgivande samtal eller så kan patienten hänvisas till någon av Hälsocentrums verksamheter. Levnadsvanor kan tas upp i samband med besök eller behandlingar men frågor ställs även via Hälsobladet som skickas ut till patienter inför planerade besök.

Medarbetarna på hudkliniken är även måna om sin egen hälsa och att må bra på och utanför arbetsplatsen. Deras hälsoteam, med chef, fackliga representanter och hälsoinspiratör har en avstämning varje torsdag.

Att arbeta sjukdomsförebyggande och samtala om levnadsvanor är en viktig del av hälso- och sjukvården men arbetssätten kan se olika ut. Läs hur Hudkliniken arbetar och låt dig inspireras!

"Hälsofrämjande arbete utifrån ett patientperspektiv på hudkliniken utgår från landstingets riktlinjer och livsmedelsverkets rekommendationer. Målet med det hälsofrämjande arbetet är att förebygga och lindra sjukdom, genom att initiera och stödja patientens förändring av en ohälsosam levnadsvana.

Arbetet omfattar de fyra levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma kostvanor. Hudklinikens fokusområde på levnadsvanornas betydelse, i relation till diagnos och behandling, är de med särskild inriktning på hälsosamma kostvanor och motivation till rökstopp. På hudkliniken försöker vi att arbeta enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som innebär samtal eller rådgivning i tre olika nivåer, genom korta råd, rådgivande samtal och genom att hänvisa patienter till exempelvis kurator för kvalificerat rådgivande samtal.

Vi startade med arbetet våren 2014, då vi drog upp riktlinjer för arbetet på hudkliniken. I samband med detta började vi skickat ut landstingets hälsoblad till patienterna. Vi ordnade också så att informationsmaterial och broschyrer finns tillgängligt för patienter i väntrummen för eget initiativ till hälsosamma levnadsvanor.

I samband med besök på hudkliniken lämnar patienten i fyllt hälsoblad och personal kan ge korta råd gällande levnadsvanor. Patienter med kroniska diagnoser t ex psoriasis, där levnadsvanor har betydelse för förbättring av hudsjukdom och livskvalitet hänvisas patienterna till våra hälsokoordinatorer för rådgivande hälsosamtal. För dessa patienter finns en timme avsatt tid per vecka. Dessa samtal utgår från ifyllt hälsoblad samt vikt, längd, BMI, midjemått och eventuellt blodtryck. Patient och hälsokoordinator går tillsammans igenom levnadsvanor och fokus läggs på aktuell livsstilsförändring, där patienten får samtalsstöd och informationsbroschyrer samt hänvisas vid behov till hälsocenter eller tobaksenheten. Patienten erbjuds också ett uppföljande samtal per telefon eller i samband med uppföljande läkarbesök."

Ylva Svanström och Maria Löfgren, Hudkliniken.

Psykosmottagning öster, ingång 29

​Initiativet till hälsomånad kom från medarbetarna på mottagningen årsskiftet 2014-2015 utifrån att de har många patienter som lider av viktuppgång, både p.g.a. medicinering, inaktivitet och mindre bra matvanor, men också p.g.a. brist på kunskap och information. Utifrån sin problematik kan de uppleva det svårt ta del av all information som finns i allmänhet angående fysisk hälsa.

Forskning visar att denna patientgrupp har betydligt sämre fysisk hälsa än andra och svårare att få hjälp. Med stöd av socialstyrelsens riktlinjer för psykosvård verkar psykosmottagningen för att patienter med denna problematik får hjälp och stöd kring detta. Även i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är denna patientgrupp prioriterad.

"Vi erbjuder hälsokontroller på våra psykosmottagningar och avdelningar, där vi fångar upp fysisk ohälsa och remitterar till ex. primärvården för vidare uppföljning. Vi informerar och upplyser om vad det finns för stöd att få, hälsocenter osv och hjälper dem i kontakter.

Våren 2015 hade vi den första Hälsomånaden med fokus både på kost och fysisk aktivitet. Det fanns informationsmaterial, sockerutställning, tipspromenad med priser, cirkelträning m.m. Utöver detta mera fokus och "prat" om hälsoaspekterna i det vanliga mötet. Det var en artikel i Angeläget, PPHVs tidning, under våren 2015. I år har vi valt att dela på hälsomånaden, tema fysisk hälsa på våren och tema kost på hösten. Vi tror att det blir lättare för patienterna att tillgodogöra sig då.

Patienterna är intresserade, mer eller mindre, men vi tror att det är ett långsiktigt arbete som vi behöver hålla vid liv över en längre tid. Personalen är aktiv och bidrar på olika sätt och vi har en ansvarig arbetsgrupps om planerar för 'Hälsomånaden'". (Tina Lindberg, enhetschef).

Levnadsvanor

Samtliga fyra levnadsvanor som omfattas av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kan orsaka hjärt-kärlsjukdom och cancer. Men de på verkar också förlopp av sjukdom och kan också vara avgörande för effekten av en del behandlingar. Därför är hälsosamma levnadsvanor av stor betydelse och även den som redan är sjuk kan göra stora hälsovinster!

Tobak

Rökning är en risk för både den som röker och omgivningen. Av all den rök som utsöndras från en cigarrett är det bara en fjärdedel som andas in av rökaren. Resten går ut i omgivningen och andas in av andra. Passiv rökning kan också leda till sjukdom och för barn som utsätts för miljöer med passiv rökning ökar risken för både astma och öroninflammationer. Rökstopp är tillsammans med fysisk aktivitet förstahandsval vid flera sjukdomstillstånd.

Inför operation är ett rökstopp av största vikt för att minska risken för komplikationer både under ingreppet men också tiden efter. Rökning kan försvåra sårläkning och öka risken för infektioner.

Effekten av läkemedel vid reumatism liksom vid strålbehandling påverkas av rökning. Rökstopp vid diabetes är viktigt eftersom det kan påverka insulinkänsligheten och försämrar cirkulationen.

Snusningens effekt på kroppen och hälsan är inte lika belagd som rökningens men att det innebär risker kan fastställas. Även snuset innehåller kemiska ämnen som ökar risk för cancer och det har en klar påverkan på slemhinnorna i munnen. Om man behandlas för högt blodtryck motverkar samtidig snusning behandlingens syfte och drabbas man av en hjärtinfarkt är risken att dö större för en snusare än för icke tobaksbrukare.

Rekommenderad åtgärdsnivå: kvalificerat rådgivande samtal.

http://tobaksfakta.se/

http://www.tobaccoorhealthsweden.org/

http://www.1177.se/Vastmanland/Fakta-och-rad/Behandlingar/Rokning-och-operationer/

Riskbruk av alkohol

Riskbruk handlar om den alkoholkonsumtion som riskerar att leda till ohälsa, svåra medicinska skador eller ett missbruk. Den innebär också en risk för sociala konsekvenser.

Hög alkoholkonsumtion kopplas till många olika sjukdomar och hälsoproblem och det är viktigt att identifiera ett riskbruk. För att identifiera ett riskbruk frågar man efter både mängd och dryckesmönster, dvs. veckokonsumtion och intensivkonsumtion (berusningsdrickande).

Ungefär en miljon av befolkningen i Sverige befinner sig i riskbrukszonen och flera av dem finns och fungerar i arbetslivet.

Rekommenderad åtgärdsnivå: rådgivande samtal.

http://alkohollinjen.se/om-alkohol-och-halsa/riskkonsumtion-av-alkohol/

Otillräcklig fysisk aktivitet

Rörelse är viktigt och framför allt att begränsa stillasittande. En timmes motion kan inte kompensera en hel dags stillasittande. Även för leder och muskler är korta pauser viktiga, i synnerhet vid stillasittande arbeten. Som hälso- och sjukvårdspersonal är det viktigt att upplysa om vikten av rörelse och informera om att även korta stunder är av betydelse. Även vid sjukdom kan fysisk aktivitet vara både behandlande och lindrande. Fysisk aktivitet är tillsammans med rökstopp förstahandsval vid flera sjukdomstillstånd.

Rekommenderad åtgärdsnivå: rådgivande samtal, eventuellt med hjälpmedel som FaR-dagbok eller stegräknare.

http://www.yfa.se/

Ohälsosamma matvanor

Mat är härligt men kan innebära risker. Matvanor kan vara oerhört komplexa att ändra eftersom de är så förknippade med känslor, traditioner och behov. Vi både firar och tröstar oss med mat. Som hälso- och sjukvårdspersonal är det viktigt att ge råd utifrån den forskning som råder. De råd vi har att förhålla oss till är de nordiska näringsrekommendationerna. Dessa är just näringsrekommendationer och framtagna ur ett hälsoperspektiv. Vid särskilda tillstånd kan man behöva andra rekommendationer och så ska dietist kontaktas.

Rekommenderad åtgärdsnivå: kvalificerat rådgivande samtal.

http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/for-halso--och-sjukvard/

http://www.hfsnatverket.se/sv/matwebben/

Läs gärna mer om respektive levnadsvana genom att följa länkarna nedan:

Organisationer:

http://sls.se/Levnadsvaneprojektet/

http://www.swenurse.se/Levnadsvanor/

http://www.fysioterapeuterna.se/

http://www.drf.nu/levnadsvanor/

http://www.arbetsterapeuterna.se/Min-profession/Kompetensutveckling/levnadsvanor/

http://www.barnmorskeforbundet.se/aktuellt/forbundet/goda-levnadsvanor-2/

Folkhälsomyndigheten:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/


Kontakt