Till innehåll
Vårdgivare och samarbetspartners Vårdgivare och samarbetspartners
För vårdgivare och samarbetspartners

Vaccinationer

Här finns det samlat användbara länkar samt dokument som rör Vaccinationer och vaccinationsplanering.

Folkhälsomyndighetens sida om vaccinationer:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/fragor-och-svar/allmanna-vaccinations-programmet/

Folkhälsomyndighetens vägledning: Vaccination av barn och ungdomar - Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

Vaccingenomgång nyanlända

I högerfliken, under dokument finner ni ett underlag för vaccinationsgenomgång som kan användas som arbetsinstrument och vid behov även för att scannas in/dokumenteras i journal.

I Folkhälsomyndighetens vägledning (20 aug 2020): Vaccination av barn och ungdomar - Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer finns råd om hur vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet kan planeras. Vägledningen vänder sig främst till personer verksamma inom barnhälsovård, elevhälsa och primärvård.

Vaccinering av Hepatit B till barn och ungdomar i skolåldern

I publikationen ovan, står skrivet: Det är regionernas ansvar att erbjuda vaccinationer till riskgrupper. Regioner och kommuner kan ingå avtal så att även vaccination mot hepatit B till barn i skolålder som hör till riskgrupp ges inom elevhälsan.

Ansvaret för uppvaccinering av barn upp till 18 år ligger på elevhälsan (EMI), undantaget Hepatit B till riskgrupper som Regionen har ansvar för. En ny instruktion är nu färdigställd som gör det möjligt för EMI att debitera Regionen för Hepatit B vaccination, både när den ges som enskilt vaccin (Engerix B) och merkostnad för kombinationsspruta (Hexyon istället för Tetravac). Instruktionen för det hittar du i dokumentlistan till höger här på hemsidan. Heter "Vaccinering av Hepatit B till barn i skolåldern".

Uppdaterad lista för riskländer Tuberkulos och Hepatit B:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/hepatit-b/risklander-tuberkulos-och-hepatit-b/ 

Stickrädda barn

Många barn är rädda inför sin vaccination, det är svårt att hitta någon övertygande forkning som direkt talar om för oss hur vi ska göra men det finns saker som återkommer. Vi har samlat lite i ett dokument "Stickrädda barn" som vi hoppas ska vara levande och där vi kan lägga till saker utifrån ny forksning, artiklar som publiceras och erfarenheter ni har

Film som kan visas i förbredande syfte inför vaccination

Artikel i Vårdfokus om barn med stickrädsla

Samtyckesblanketter HPV

I länklistan finns länk till SKRs sida och samtyckesblanketter för HPV på många olika språk. Folkhälsomyndigheten har nu tagit formellt formellt beslut om att införa vaccination av pojkar i barnvaccinationsprogrammet och sidan har nu uppdaterats med blanketter även för pojkar.

Vaccination av elever i hemmet?

Flera sköterskor har frågat om det är tillåtet att vaccinera barn i hemmet om barnet av någon anledning inte kan komma till skolan, tillhör en riskgrupp, hemmasittare exempelvis. Frågan skickade vi vidare till socialstyrelsen och fick bifogat svar. Det finns alltså inga hinder att vaccinera i hemmet om man följer gällande föreskrifter och är två personer som åker till barnet för att kunna agera vid en eventuell reaktion på vaccinet. I Västerås kommun har man gjort detta vid några tillfällen då man bedömt nödvändigheten för barnet att få sitt vaccin.

Socialstyrelsens svar i sin helhet:

Socialstyrelsen kan bara redogöra generellt för bestämmelser i gällande författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) men inte ta ställning till hur de ska tillämpas i enskilda fall.

Det finns inget uttryckligt förbud mot att vaccinera i hemmet. Utifrån regelverket inom hälso- och sjukvårdsområdet får man ta ställning till hur hälso- och sjukvården kan bedrivas.  Här nedan belyser vi några bestämmelser.  

Hälso- och sjukvården ska bedrivas så den uppfyller kraven på en god och säker vård. Det innebär bl.a. att vården särskilt ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard,  tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet, och främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. Det framgår av 5 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL.

Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL upprätthålls (3 kap. 1 § patientsäkerhets (2010:659), PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).

Verksamhetschefen ska ha det övergripande ansvaret för verksamheten och ansvarar också bl.a. för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. (4 kap. 2 § HSL och 4 kap. 1 § hälso- och sjukvårdsförordningen [2017:80])

Personalen har också ansvar för sin egen yrkesutövning. En allmän och grundläggande bestämmelse om ansvaret för hälso- och sjukvårdspersonalen finns i 6 kap. 2 § PSL och anger att personalen själv bär ansvaret för hur han eller hon utför sina arbetsuppgifter.


Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § HSL).

I SOSFS 1999:26 finns föreskrifter och allmänna råd om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner. Där framgår bl.a. av 2 § att läkare och i förekommande fall sjuksköterskor ska vid vaccination

·         ta reda på om patienten tidigare haft överkänslighetsreaktioner i form av anafylaktisk chock, urtikaria eller Quinckes ödem eller om patienten har en känd överkänslighet mot ägg, antibiotika eller andra ämnen som kan finnas i vaccinet,

·         kontrollera att det aktuella vaccinet inte innehåller ämnen som patienten uppgivit sig vara överkänslig mot, och

·         kontrollera att vaccinet inte heller innehåller ämnen som kan korsreagera mot de ämnen som patienten uppgivit sig vara överkänslig mot.

Av 3 § SOSFS 1999:26 framgår också att verksamhetschefen ska ansvara för att det på mottagningar, avdelningar och på annan plats där behandlingar med risk för överkänslighetsreaktion utförs finns personal med kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner, och - akutbricka eller akutväska.

Verksamhetschefen ska dessutom, enligt 4 § SOSFS 1999:26, vid behandling av patienter med ökad risk för överkänslighetsreaktion ansvara för att 

- en läkare som kan ordinera läkemedel för behandling av överkänslighetsreaktioner finns tillgänglig på plats, och 
- syrgas och utrustning för att ge konstgjord andning med andningsmask samt andningsblåsa finns att tillgå.

Här hittar du SOSFS 1999:26 i sin helhet: https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/199926-om-att-forebygga-och-ha-beredskap-for-att-behandla-vissa-overkanslighetsreaktioner/

Godkänn vårt användande av kakor (cookies)

Vi använder cookies och andra liknande tekniker på våra webbplatser. Du kan själv kontrollera vilka cookies som får placeras i din webbläsare och du kan ändra dina inställningar när som helst via länk i sidfoten. Läs mer i vår Cookie policy och gör sen dina val.

Inställningar för cookies

Här kan du välja vilka kategorier av cookies som ska vara aktiverade.

Denna kategori består av cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera korrekt.

Denna kategori består av cookies som ger oss statistik och anonymiserad data som visar hur våra webbplatser används och gör det möjligt för oss att rätta till fel och förbättra webbplatserna.

Denna kategori består av cookies från tredjepartstjänster som bland annat möjliggör uppspelning av video och länkning till våra sidor och flöden i sociala medier.