Till innehåll
Region Västmanland logotyp Region Västmanland logotyp
Utveckla Västmanland
Region Västmanland

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Socialt företagande

Sociala företag löser samhällsutmaningar

Socialt företagande och samhällsentreprenörer lyfts allt oftare fram som nödvändiga för att lösa komplexa utmaningar i samhället på nya okonventionella sätt. Genom affärsmässig verksamhet bidrar dessa företag till en hållbar utveckling i länet.

Sociala företag är en viktig del i utvecklingen av ett inkluderande och hållbart samhälle. Deras drivkraft ligger i att göra nytta för människa och samhälle. Det kan handla om att arbeta för bättre integration, en levande landsbygd, bättre miljö, eller en mer inkluderande arbetsmarknad. Agneta, Johan och Lena berättar vad socialt företagande betyder för dem.

Jag tror att i framtiden så kommer nog alla företag, eller i fall majoriteten av alla företag, att vara just sociala företag.

Om projektet Utveckla socialt företagande i Västmanland

Sociala företag löser samhällsutmaningar och bidrar till hållbar tillväxt. För att ge sociala företag i länet bättre möjligheter drivs projektet Utveckla socialt företagande i Västmanland. Det syftar till att öka kunskapen om socialt företagande och samhällsentreprenörskap, förbättra stödstrukturen och möjligheterna för sociala företag att göra affärer med offentlig sektor och övrigt näringsliv, samt inspirera fler till framgångsrikt och affärsmässigt socialt företagande. Projektet drivs tillsammans med Coompanion Västmanland och Västerås Science Park under åren 2019 och 2020 och har ekonomiskt stöd från Tillväxtverket.

Vad är socialt företagande?

Sociala företag kan ha olika affärsidé, drivas i olika företagsformer och verka inom många olika branscher. Ett socialt företag kan till exempel vara ett café, en butik, en festival eller ett nätverk. Det sociala företag har gemensamt är drivkraften att hitta lösningar på samhällsutmaningar.

Sociala företag genererar både sociala och finansiella värden men deras främsta mål att skapa nytta för människa och samhälle. Ett socialt företag kan vara allt från ideella föreningar och kooperativ till start-ups och upplevelseföretag. Exempel på samhällsnytta som sociala företag skapar kan vara att de bidrar till en bättre miljö genom att ta vara på matsvinn, att de genom att främja fysisk aktivitet bidrar till folkhälsan eller att de genom att erbjuda jobb till människor som står långt ifrån arbetsmarknaden bidrar till mindre arbetslöshet och utanförskap.

Tre kännetecken för sociala företag

  • Verksamheten är ett medel för att lösa samhällsutmaningar
  • Resultat mäts först och främst i samhällsnyttiga mål
  • Det mesta av vinsten återinvesteras i verksamheten

Utmaningen för sociala företag
Sociala företag upplever ofta fler hinder gällande till exempel finansiering och räckvidd än vad traditionella företag gör. Det kan ha att göra med att offentlig sektor, rådgivare och potentiell marknad ofta saknar kunskap om socialt företagande och den samhällsnytta som skapas. Det kan också ha att göra med att sociala företag är organiserade i olika företagsformer, vilket gör att de sällan passar in nuvarande system och finansieringsformer.

Nationellt arbete för att främja socialt företagande
Regeringen har tagit fram en strategi för att stärka utvecklingen av sociala företag. Över hela landet pågår insatser för att utveckla och sprida kunskap om samhällsentreprenörskap och för att offentlig sektor ska göra affärer med sociala företag i större grad. Målet är att sociala företag bättre ska kunna delta i att lösa samhällsutmaningar och att de ska ses som värdefulla aktörer i utvecklingen av ett hållbart samhälle.

Läs mer om det nationella arbetet på Tillväxtverkets webbplats

Läs Regeringens strategi för socialt företagande

Socialt företagande

Länken mellan maten och konsumenten

Det sociala företaget Smaka på Västmanland arbetar för att utveckla hur mat och upplevelser med tydligt ursprung produceras och distribueras i Västmanland.

Smaka på Västmanland är en ekonomisk förening som består av en grupp företag som vill bidra till att Västmanland blir ett rikt län vad gäller matkultur, småskalig produktion, närodlade livsmedel och speciella upplevelser. De möter en växande efterfrågan på mat och dryck som är närproducerad och framställd under schyssta förhållanden.

 

En levande landsbygd

Smaka på Västmanland startades 2012 genom en grupp entreprenörer som ville marknadsföra den lokala matkulturen och utveckla dess tillgänglighet till invånarna, för att på så sätt få en mer levande landsbygd. Visionen är en mer innovativ matkultur, bredare råvaruproduktion, starka landsbygdsföretag och en växande besöksnäring.

– Vi arbetar för att det ska vara en hållbar situation för företag på landsbygden, ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Och för att invånare och turister ska känna att det finns något att uppleva på landet, berättar Lena Ryberg Ericsson, ordförande för Smaka på Västmanland.



En röst för de gröna näringarna

Medlemmarna tar vara på de samlade resurser som finns i föreningen. De samarbetar genom att sälja varandras produkter, de tar vara på sådant som blir över i en viss produktion och använder det i en annan, och de lånar in personal från varandras verksamheter när behov uppstår.

– För att lokala och småskaliga producenter och företag ska kunna göra bra affärer, behöver vi sluta med att bara se till oss själva, och istället hjälpas åt och lyfta varandra, menar Lena.

Föreningen ägnar sig även åt att försöka påverka beslutsfattare och den regionala utvecklingen.

– Vi vill ge de gröna näringarna en röst. Vi vill påverka politiker till att satsa mer på en landsbygd där det finns saker att uppleva, vilket ju i sin tur skapar både jobb och lockar turister. Västmanland består till 80 procent av skog och jordbruksmark, så det är en stor del av länet som beslutsfattare tidigare inte har ägnat så mycket uppmärksamhet. Men nu börjar vi få gehör, vilket är superkul.

 

Vi arbetar för att det ska vara en hållbar situation för företag på landsbygden.

En väg tillbaka

Utöver den samhällsnytta som Smaka på Västmanland skapar genom sin samverkansplattform mellan konsumenter, det offentliga köket, livsmedelsproducenter och upplevelseföretag, ger de även individer som har olika svårigheter och problematik i sitt liv en väg tillbaka till en stabil vardag.

– Att få arbeta med odling eller livsmedelsförädling – att se hur vete blir till mjöl till exempel – det är väldigt begripligt och tryggt. Det hjälper dessa människor att känna mening och syfte. Och arbetet låter dem ta eget ansvar, vilket genererar kreativitet och självkänsla.

Globala målen

Sociala företag är ett verktyg för att nå de globala målen för hållbar utveckling. Smaka på Västmanland skapar samhällsnytta inom mål 11, 12 och 13.

Socialt företagande

Ökad konkurrenskraft genom cirkulär ekonomi

Medlemsorganisationen CirEko arbetar för ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle där vi inte tär på vår planet. Genom att utbilda, coacha och främja samverkan inom cirkulär ekonomi stakar CirEko ut vägen för att ta vara på affärs- och samhällsmöjligheterna med cirkulär ekonomi.

Om alla människor i världen levde och konsumerade på det vis som vi i Sverige gör, skulle vi behöva fler än fyra jordklot, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). För att nå FN:s klimatmål måste vi förändra hur vi producerar och konsumerar varor och tjänster. Här spelar organisationer som kan hjälpa företag att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi stor roll. CirEko är just en sådan organisation. De är en non-profit medlemsorganisation för näringslivet, som även fungerar som kunskaps- och affärsnätverk inom cirkulär ekonomi.

 

Möjliggör affärer som är cirkulära

Samhällsentreprenören Ann-Sofie Granzell, ordförande för CirEko och chefredaktör för tidningen Cirkulära Affärer, kläckte år 2016 idén att grunda en organisation som rätar ut frågetecknet kring cirkulär ekonomi.

– Jag började intressera mig för cirkulär ekonomi och insg hur häftigt och smart det är, men hur få det är som fattar grejen. Så jag bestämde mig för att starta CirEko. I dag är vi en organisation med både privata, offentliga och ideella medlemmar från olika branscher eller akademi över hela landet. Vi ser oss själva som möjliggörare. Vi hjälper våra medlemmar i rätt riktning, vi introducerar dem till cirkulär ekonomi och vi ger dem råd och verktyg kring hur de kan arbeta framåt. Vi hjälper dem även att knyta värdefulla kontakter och samarbetspartners för att kunna ställa om. För att lyckas med det cirkulära så behöver aktörer inom hela näringslivet kroka arm med varandra!

Jag började intressera mig för cirkulär ekonomi och insåg hur häftigt och smart det är.

Världen behöver ställa om

Verksamheten utgår från fyra värdeord: kunskap, inspiration, utveckling och positionering. Medlemsföretagen väljer CirEko för att lära sig, för att få ett nätverk och för marknadsföringen, menar Ann-Sofie.

– Näringslivet behöver ställa om. Jordens resurser håller på att ta slut, samtidigt som vi slösar med det material vi redan tagit upp. Det är helt enkelt för billigt att vara linjär, men det håller inte i längden. Det påverkar inte minst klimatet. Det är fullständigt nödvändigt för hela världen att ställa om till cirkulär ekonomi. Och cirkulär ekonomi är lönsam, den är bara lite långsammare än linjär ekonomi.

 

Hur kan linjära affärer bli cirkulära?

– Ett företag som har en linjär produktion kan till exempel börja tänka på vilka material som används, ifall dessa går att återanvända, återvinnas eller ingå i ett cirkulärt kretslopp där ett annat företag kan ha nytta av restprodukten. En kommun eller region kan upphandla cirkulära tjänster och produkter. Det kan också handla om att tänka över sina val. Till exempel hur resor i tjänsten genomförs, vilka livsmedel som köps in eller vilka transporter som används.

CirEkos nästa mål är att starta upp regionala noder över hela landet, så att det kan bli enklare för medlemsföretagen i en viss region att få del av utvecklingskapital och nätverka på ett närmare sätt. De vill även få fler kommuner och regioner som medlemmar då de är viktiga kuggar för att få till det cirkulära systemet.

– CirEko är unik. Det finns ingen organisation i Sverige som med fokus affär arbetar så praktiskt bransch- och sektorsövergripande. Vår verksamhet är också viktig för planeten, klimatet och kommande generationer, så därför har vi alltid siktet på att fortsätta växa och förstärka vår roll som Sveriges bredaste näringslivsarena för privata och offentliga affärer som är cirkulära.

Vad är cirkulär ekonomi?

En cirkulär ekonomi är ett kretslopp där vi använder jordens resurser så optimerat som möjligt. Den cirkulära ekonomin står i motsats till den traditionella, linjära ekonomin där produkter tillverkas, konsumeras och sedan slängs. I en cirkulär ekonomi vill man istället utnyttja allt som man tillverkat så länge det går, för att sedan återanvända eller återvinna så mycket som möjligt. Allt för att tära så lite på vår planet som det bara går.

Globala målen

Sociala företag är ett verktyg för att nå de globala målen för hållbar utveckling. CirEko skapar samhällsnytta inom bland annat mål 12 och 13. 

Socialt företagande

Hållbart för människa och miljö

I Sala finns det arbetsintegrerande sociala företaget Strömsbacka Återvinning. De säljer begagnade möbler och saker till fyndsugna besökare, samtidigt som de hjälper människor som står långt ifrån arbetsmarknaden att få ett sammanhang.

I en ca 600 kvadratmeter ombyggd ladugård i Sala huserar den ekonomiska föreningen Strömsbacka Återvinning. Sedan 2010 har de tagit emot och sålt donationer av möbler, inredning, böcker, cyklar och mycket mer till fyndsugna kunder, såväl västmanlänningar som utländska turister.

 

En meningsfull sysselsättning

Företaget drivs av en styrelse på tre personer och de har i dagsläget 14 anställda. Snart blir de 16, då personalstyrkan ska utökas ytterligare på grund av ökande antal kunder och besökare. Personalen kommer från arbetsförmedlingens olika åtgärdsprogram och är människor som under en längre tid befunnit sig i till exempel sjukskrivning eller arbetslöshet.

– Vi drivs av att vi kan göra en insats för miljön och samtidigt sätta avtryck i samhället och hjälpa dem som står utanför, berättar Sickan Palm, verksamhetsledare på Strömsbacka Återvinning. Genom att erbjuda dessa människor en meningsfull sysselsättning hjälper vi dem till självhjälp. De får även ett sammanhang och får lära sig att samarbeta på ett bra sätt.

Styrelsens ordförande, Håkan Pettersson, instämmer med Sickan:

– Våra anställda är positiva och tacksamma. För en del av dem är detta deras första avlönade jobb, vilket gör att de är riktigt rädda om det och vill göra ett gott arbete. Att få tjäna sina egna pengar ger mening och självförtroende.

Vi drivs av att vi kan göra en insats för miljön och samtidigt sätta avtryck i samhället och hjälpa dem som står utanför.

Enkel återvinning

Strömsbacka Återvinning är väl känt utanför Västmanlands och till och med Sveriges gränser. Den gamla ladugården har blivit en turistattraktion. Verksamheten är uppskattad av lokalsamhället, inte minst för att de gör det enkelt för människor att veta vart de ska åka med saker som är för bra för att slänga bort.

– De som lämnar saker här tycker det känns bra, berättar Håkan. De vet att det som lämnas här kommer till nytta för någon annan. Det är det som är det fina med återvinning, det känns bra för båda parter.

 

Detta arbetsintegrerande sociala företag har drivits framgångsrikt i tio år. Genom en god affärsidé som bygger på mottot: ”Det du behöver, någon annan har över” och engagerade anställda, är Strömsbacka Återvinning en lönsam verksamhet som bidrar till samhällsnytta inom både miljö och jämlikhet.

Globala målen

Sociala företag är ett verktyg för att nå de globala målen för hållbar utveckling. Strömsbacka Återvinning skapar samhällsnytta inom mål 8, 10 och 12.

Socialt företagande

En plats att mötas på

Kooperativet Hjärtpunkt Skiljebo jobbar för att skapa och upprätthålla en levande, trygg och välfungerande stadsdel. De erbjuder förskola, fritidsgård, hemtjänst och en mötesplats för äldre – allt under samma tak.

Att få bo på en trygg plats med närhet till både butiker och god service och där det finns en naturlig samhörighet och gemenskap är något som många människor önskar. Det sociala företaget Kooperativet Hjärtpunkt Skiljebo jobbar med just detta. Deras filosofi är att jobba lokalt och nära med invånare, affärsidkare och serviceinrättningar i stadsdelen Skiljebo i Västerås. I ett hus som delas med det lokala biblioteket driver de sina verksamheter och välkomnar allmänheten till aktiviteter för alla åldrar. Lokalerna är utformade för att främja möten mellan människor. Där finns caféverksamhet, aktivitetsrum och en ateljé samt aktiviteter så som biljard, dans, pingis, bakning och tv-spel.

 

Möten som stärker

– Vår största drivkraft är att få människor att trivas och må bra här i stadsdelen Skiljebo, berättar Ellinor Öberg, verksamhetsledare. Vi vill att de som bor här ska känna att de är en del av en gemenskap.

Verksamhetens motto lyder ”Det naturliga mötet”, och just möten över generationer är en viktig del i företagets arbete för ett mer inkluderande och sammansvetsat samhälle.

– Olika generationer har fördomar om varandra. Men när de möts och pratar så får de ett annat perspektiv och börjar förstå varandra.

Möten över generationer stärker och ger otroligt mycket till människor i alla åldrar.

”Är företaget lönsamt kan vi göra mer för ännu fler”

Kooperativet har blivit en naturlig del av lokalsamhället och är ett utmärkt exempel på att samarbete mellan sociala företag och offentlig sektor lönar sig. Såväl mötesplatsen som fritidsgården är upphandlade av Västerås stad, och förskolan samt hemtjänsten drivs enligt avtal med kommunen. Kooperativet har funnits ända sedan 1993 och behovet av en samlad service för alla åldrar kvarstår än i dag. Genom åren har företaget återinvesterat sin vinst i verksamheten och på så sätt kunnat utvecklas.

– Självklart vill vi tjäna pengar. Om företaget är lönsamt kan vi växa och göra mer bra saker för ännu fler människor.

Ellinor berättar vidare att de har en tydlig vision för nästa steg i deras utveckling. De vill bli en större och mer omfattande verksamhet.

– Drömmen är att kunna ha öppet sju dagar i veckan. Vi ser att det finns ett behov hos både äldre och yngre att ha någonstans att vara även på helgerna.


Bidrar till gemenskap och trygghet

Precis som andra sociala företag så drivs Kooperativet Hjärtpunkt Skiljebo av att göra gott för andra människor. Kooperativets bidrag till samhället är omfattande och långvarigt. De bidrar till gemenskap och trygghet i stadsdelen de verkar i. De ger människor ett sammanhang och en möjlighet att interagera med sådana som är olik dem själv. Och de bereder plats för individer som vill bidra och påverka.

Globala målen

Sociala företag är ett verktyg för att nå de globala målen för hållbar utveckling. Kooperativet Hjärtpunkt Skiljebo skapar samhällsnytta inom mål 3 och 16.

Mer om socialt företagande

Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.

Mer om våra kakor