Till innehåll
Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Målområde: Ett välmående Västmanland

Delmål: Ökad trygghet

Att de platser och miljöer som utgör vår vardag och fritid upplevs som trygga är en viktig del i ett attraktivt län. Våra livsmiljöer ska främja hälsan och vara välkomnande och inkluderande för alla.

Att Västmanlands platser och miljöer är socialt, ekonomiskt och fysiskt tillgängliga är en förutsättning för mänsklig utveckling. Genom att arbeta för att minska problem såsom kriminalitet, parallellsamhällen, social oro och konflikt mellan grupper kan vi uppnå en starkare social sammanhållning och ökad känsla av trygghet hos människorna i länet.

Viktigt att känna trygghet där man bor

En intresseväckande rubrik

För att skapa trygga platser där människor vill bo och vistas behöver hela samhället aktiveras. Ett sätt att göra det är att skapa säkra, trygga och attraktiva platser för människor att bo och vistas i.

En god närmiljö bidrar till känsla av trygghet och tillit. Att känna trygghet är ett grundläggande behov och en viktig skyddsfaktor för människors hälsa och välbefinnande. Trygghet inkluderar både tillit och säkerhet från verklig fara. Hemmet och vår närmiljö är viktigt då en stor del av vår fritid, återhämtning och sociala aktiviteter sker här. Platsens fysiska utformning påverkar också upplevelsen av trygghet. I Västmanland är det 46 procent av unga i årskurs 7, 9 och år 2 i gymnasiet som alltid känner sig trygga utomhus i sitt bostadsområde på natten och kvällen. Det är även en skillnad mellan kommunerna där unga i Arboga upplever en högre trygghet i sitt bostadsområde på natten och kvällen än i övriga kommuner. Gällande kön är det dubbelt så många killar (62 %) som känner sig trygga på kvällen och natten jämfört med tjejer (31 %). På dagen är det 78 procent som känner sig trygga.

Andel personer (30 år eller äldre) som känner sig säker och trygg för att inte bli angripen eller utsatt för hot i bostadsområdet.

Källa

Liv och hälsa

Samtliga diagram är interaktiva. Flytta muspekaren över staplarna för att se exakta siffror. Välj bort staplar genom att klicka på rutorna ovanför diagrammet.

Andel av befolkningen som anger att de ibland eller ofta avstår från att gå ut på grund av rädsla. Statistik från 2017.

Källa: Liv och hälsa 2017. Läs mer här!

Mörkare färger i kartan betyder högre värden. Samtliga kartor är interaktiva. Flytta muspekaren över kartan för att se exakta siffror och kommun.

Fagersta kommuns trygghetsarbete – ett teamwork med rätt förutsättningar.

Under 2019 har vi utvecklat vårt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete genom fungerande strukturer och ökad samverkan. Tillsammans med vår kommunpolis är vi först i Sverige med Medborgarlöften som förnyas var tredje månad. De baseras på återkommande lägesbilder som funktioner från kommunala verksamheter är med och tar fram. På detta sätt har vi fått en närmare och tätare kontakt mellan varandra inom kommunen och med polisen. Lägesbilderna rapporteras till det lokala Brottsförebyggande rådet, där beslutsfattare från kommunens förvaltningar ingår. Invånarna i Fagersta involveras genom samverkan med bland annat nattvandrare, föreningar och individer. Vi har även tagit fram digitala tjänster där man kan rapportera in om man upplever otrygghet på en specifik plats samt delta i en trygghetsenkät. Annika Hedberg Roth, utvecklare med inriktning folkhälsa och jämlikhet, Fagersta kommun

Trygghet på skolan

En rubrik

Att känna sig trygg i skolan inkluderar vägen till och från skolan. Detta kan handla om fysiska åtgärder så som säkra och upplysta gång- och cykelbanor, men också kring åtgärder för psykisk trygghet som exempelvis förekomst av utsatthet och trakasserier på bussar till och från skolan.

Trygghet i klassrummet är en förutsättning för att nå de nationella kunskapsmålen. Elevers skolmiljö ska präglas av trygghet och studiero då det bidrar till och påverkar elevers förutsättningar att lära och utvecklas. För unga i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet i Västmanland är det 81 procent som anger att de alltid känner sig trygga i klassrummet.

Statistiken visar att fysiskt våld i skolan är vanligare bland killar än bland tjejer. Att ha blivit slagen, sparkad eller utsatt för annat våld av skolkamrater är vanligast för både killar och tjejer i årskurs 7. För kränkande behandling (trakasserier, diskriminering eller mobbning) är det vanligare bland tjejer än bland killar. Förebyggande och främjande insatser för att minska det fysiska och psykiska våldet i skolan behövs för att på så sätt öka tryggheten i skolan.

Uppföljning

Hur följer vi upp delmålet?

Här presenterar vi hur och vad vi mäter.

Delmålets uppfyllelse utvärderas med hjälp av undersökningen ”Liv och hälsa”. Undersökningarna bygger på enkäter i vilka de tillfrågade svarar på en bredd av frågor.

Intresserad av mer?

Läs rapporten i sin helhet

Andra rapporter om regional utveckling

Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.

Mer om våra kakor