Till innehåll
Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Målområde: Ett välmående Västmanland

Prioriterat delmål: Fler anger att deras hälsa är bra eller mycket bra

En befolkning vid god hälsa innebär att fler kan delta i aktiviteter som gynnar hela samhället. Eftersom åtgärder som främjar folkhälsan har avgörande betydelse för hela samhällsutvecklingen är den också central för den ekonomiska och sociala utvecklingen i vårt län.

År 2030 ses en god och jämlik hälsa i befolkningen som en viktig resurs och ett centralt värde för samhället. Hälsa är då både ett självklart mål och en förutsättning för länets utveckling. Mår västmanlänningarna bra, har de förutsättningar att klara vardagens krav och förverkliga sina livsdrömmar. Därför måste andelen barn och vuxna som upplever att deras hälsa är bra eller mycket bra öka fram till år 2030.

Hälsa

Självupplevd hälsa barn och unga

Skolframgång och en avslutad gymnasieexamen, eller motsvarande inom folkhögskolan, är en avgörande faktor för möjligheten till självförsörjning och ett gott liv med god hälsa.

Självrapporterat allmänt hälsotillstånd är ett bra mått på den generella hälsan i en befolkning. Allmänt hälsotillstånd har i en mängd studier visat sig ha ett starkt samband med långvarig sjukdom, vårdbehov och dödlighet och är en betydelsefull indikator för att följa hälsoutvecklingen över tid. Det är vanligare att män mår bra eller mycket bra jämfört med kvinnor och skillnaderna är som störst bland unga och unga vuxna. I den vuxna befolkningen minskar andelen som mår bra med stigande ålder och lägst andel är det i åldersgruppen 85 år eller äldre.

Andel elever som uppger att de mår bra eller mycket bra i Västmanlands län.

Källa

Liv och hälsa ung. Läs hela rapporten!

Samtliga diagram är interaktiva. Flytta muspekaren över staplarna för att se exakta siffror. Välj bort staplar genom att klicka på rutorna ovanför diagrammet.

Vi har anställt tre ungcoacher!

Utifrån våra lokala resultat från rapporten ”Liv och hälsa ung” har vi anpassat och gjort extra insatser på ungdomsdemokratin. För oss är det viktigt att främja delaktighet och inflytande. Vi arbetar också för att öka barn och ungas möjlighet till rörelse genom spontanidrott och annan fritidsaktivitet. Idag har vi anställt tre ungcoacher som ska arbeta förebyggande och främjande för barn och unga i Köping. Pernilla Einan, enhetschef, barn- och ungdomsenheten, Kultur- och folkhälsoförvaltningen i Köpings kommun

VIKTIGA FAKTORER FÖR HÄLSA
I CDUT-
gemensamma rapportserien Mår alla bra? (Mår alla bra?: rapport 3) framgår att livsvillkor har störst betydelse för skillnader i ungas mående. Det finns t.ex. ett stark positivt samband mellan måendet och att trivas i skolan, ha ljus framtidstro, känna tillit till andra människor och att vara trygg i klassrummet. Därefter är det indelningsgrunderna som förklarar näst största skillnaderna i ungas mående, den indelningsgrund som är starkast kopplat till ungas mående är att vara orolig för familjens ekonomi. Bland den vuxna befolkningen, 18 år eller äldre, (Liv & hälsa i Mellansverige 2017: Resultat från en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa) är de starkast kopplade skyddsfaktoreför en god allmän hälsa att trivas med sitt arbete, vara trygg i bostadsområdet, känna tillit till andra människor, att vara fysiskt aktiv samt att ha stöd från omgivningen och känna att man har någon att lita på. Tvärtemot, är de starkaste riskfaktorerna kopplat till allmän hälsa att känna sig stressad, ha sömnsvårigheter, känna ekonomisk stress eller att vara arbetslös. 

Fredrik Söderqvist – SIM, öka andelen unga med psykisk hälsa

Region Västmanland i samarbete med Samordningsförbundet Västerås, Samhällskontraktet, och en rad svenska och internationella lärosäten utvecklar en ny metod för att främja gymnasieungdomars psykiska hälsa. Metoden kallas för SIM (Solution-focused Intervention for Mental health) och är manualstyrd. Den består av åtta coachande möten som lärarna håller i som kretsar kring fyra olika teman. Hittills har metoden testats i tre gymnasieskolor i Västerås med lovande resultat. Nu väntar en andra fas av metodutveckling innan metoden kan utvärderas med en randomiserad kontrollerad studie.

Självupplevd hälsa mellan olika socioekonomiska grupper 

Vuxna i Västmanland

Det finns idag skillnader i barns uppväxtvillkor, skillnader som de i hög grad själva inte har orsakat eller kan påverka. Sådana skillnader påverkar barns utveckling och deras möjligheter att lyckas i skolan och att senare få en fast förankring på arbets- och bostadsmarknaden.

Det finns skillnader i andelen vuxna, 18 år eller äldre, som mår bra eller mycket bra mellan olika utbildningsnivåer. Andelen med god hälsa ökar stegvis med högre utbildningsnivå. Inom samtliga utbildningsgrupper är andelen med god hälsa högre bland män jämfört med kvinnor. Bland unga i Västmanland finns det skillnader i mående utifrån olika grad av orolighet för familjens ekonomi. Ungdomar som inte alls är orolig för familjens ekonomi har högst andel som mår bra. Därefter minskar andelen som mår bra med ökad grad av oro för familjens ekonomi. 

Andel vuxna (18+) som anger att deras hälsa är bra eller mycket bra. Statistik från 2018.

Källa: Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndighetens nationella enkät. Läs hela rapporten här!

Mörkare färger i kartan betyder högre värden. Samtliga kartor är interaktiva. Flytta muspekaren över kartan för att se exakta siffror och kommun.

Andelen män och kvinnor (16-84 år) i Västmanlands län som angett att deras allmänna hälsotillstånd är bra eller mycket bra.

Källa

Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndighetens nationella enkät. Läs hela rapporten här!

Samtliga diagram är interaktiva. Flytta muspekaren över staplarna för att se exakta siffror. Välj bort staplar genom att klicka på rutorna ovanför diagrammet.

Andel med god hälsa fördelat på olika utbildningsnivåer 18 år+. Statstik från 2017.

Källa

Liv och hälsa 2017. 

Samtliga diagram är interaktiva. Flytta muspekaren över staplarna för att se exakta siffror. Välj bort staplar genom att klicka på rutorna ovanför diagrammet.

Andel (i procent) invånare 16-84 år som angett att deras allmänna hälsotillstånd är bra eller mycket bra. Statistik från 2018.

Källa

Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndighetens nationella enkät. Läs hela rapporten här!

Samtliga diagram är interaktiva. Flytta muspekaren över staplarna för att se exakta siffror. Välj bort staplar genom att klicka på rutorna ovanför diagrammet.

Uppföljning

Hur följer vi upp delmålet?

Här presenterar vi hur och vad vi mäter.

Delmålet utvärderas med hjälp av undersökningarna ”Liv och hälsa” samt ”Liv och hälsa ung”. Undersökningarna bygger på enkäter i vilka de tillfrågade svarar på en bredd av frågor kring levnadsvanor och hälsa. Måluppfyllelsen bedöms utifrån andelen individer i olika åldersgrupper som bedömt sin hälsa som bra eller mycket bra.

Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.

Mer om våra kakor