Till innehåll
Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Målområde: Ett välmående Västmanland

Prioriterat delmål: Öka andelen barn och vuxna som anger att deras hälsa är bra eller mycket bra

Generellt har den självupplevda hälsan bland individer 16-84år haft en positiv utveckling över tid, med en stigande eller stabil nivå sedan 2012, men skillnaderna mellan könen ökar från en redan obalanserad nivå.

Både i åldersgruppen 16-84 och bland skolungdomar minskar välbefinnandet bland kvinnor och flickor. Både de faktiska nivåerna och de relativa skillnaderna är alarmerande och i gruppen gymnasiestuderande årskurs två är skillnaden mellan pojkar och flickor nästan 20 procentenheter. Grupperna är delvis överlappande i ålder men bland kvinnor, flickor, män och pojkar så är det egentligen bara bland män vi med viss säkerhet kan säga oss se en förbättring och därmed anse delmålet uppnått.

Hur/vad mäter vi?

Delmålet utvärderas med hjälp av undersökningarna ”Liv och hälsa” samt ”Liv och hälsa ung”. Undersökningarna bygger på enkäter i vilka de tillfrågade bland annat ombeds att bedöma sin hälsa som ett av nedanstående alternativ: Mycket bra, Bra, Varken bra eller dåligt, Dåligt, Mycket dåligt.

Uppfyllelsen av delmål 1.1.4. bedöms utifrån andelen individer i olika åldersgrupper som bedömt sin hälsa som bra eller mycket bra och baseras på medelvärdet för den gångna fyraårsperioden. Resultatet för 2018 är alltså ett medelvärde av enkätsvar från 2015, 2016, 2017 och 2018.

Självupplevd hälsa barn och unga

Skillnaderna har ökat

Vi har vi ett tydligt barnrättsperspektiv där beslut som fattas av vuxna utgår från barnets bästa. Vi stärker barn och ungas delaktighet och tillit till vuxenvärlden genom att lyssna till, respektera och ta tillvara deras kompetens och åsikter inför beslut som direkt eller indirekt rör dem.

För att veta hur vi tillsammans kan skapa bra förutsättningar för barn och unga behöver vi också lyssna till dem. I Västmanland har unga fått komma till tals i frågor som rör dem genom undersökningen Liv och hälsa ung. Elever i årskurs 7, 9 och år 2 i gymnasiet har fått svara på frågor om bland annat sin hälsa, trygghet, boendemiljö, fritidsaktiviteter och skoltrivsel. Resultaten har gett oss viktig information och kunskap om barn och unga.

Resultaten har använts till att ta fram underlag till förbättringar av kultur och fritidsaktiviteter, hälsofrämjande arbete i skolan, folkhälsoplaner, verksamhetsplanering, samt ny kunskap kring ungas hälsa.

Flickor i årskurser: 7, 9 och 2 (i gymnasiet)

Pojkar i årskurser: 7, 9 och 2 (i gymnasiet)

Andel elever som uppger att de mår bra eller mycket bra. Från rapporten Liv och hälsa ung 2017

Vi har anställt tre ungcoacher!

Utifrån våra lokala resultat från rapporten ”Liv och hälsa ung” har vi anpassat och gjort extra insatser på ungdomsdemokratin. För oss är det viktigt att främja delaktighet och inflytande. Vi arbetar också för att öka barn och ungas möjlighet till rörelse genom spontanidrott och annan fritidsaktivitet. Idag har vi anställt tre ungcoacher som ska arbeta förebyggande och främjande för barn och unga i Köping. Pernilla Einan, enhetschef, barn- och ungdomsenheten, Kultur- och folkhälsoförvaltningen i Köpings kommun

Självupplevd hälsa bland individer 16-84 år

Ökat välmående i Västmanland

Generellt har den självupplevda hälsan bland individer 16-84år haft en positiv utveckling över tid, med en stigande eller stabil nivå sedan 2012, men skillnaderna mellan könen ökar från en redan obalanserad nivå.

Västmanland resultat för samtliga individer 16-84år för 2018 var 71 procent 2018. Det placerar länet på 12e plats i ett spann där Stockholm var i topp med 75 procent och Norrbotten i botten med 69 procent. Länets utveckling sedan 2007 är positiv och andelen individer som upplever sin hälsa som god eller mycket god har ökat med 7 procentenheter över perioden 2007-2018. Trots den positiva utvecklingen ligger länet fortfarande under rikets nivå, 73 procent. Men utvecklingen bör ses mot bakgrund av en låg utgångsnivå 2007 och det är värt att notera att rikets utveckling över samma period endast varit 5 procentenheter. Bland grannlänen är nivån liknande den i Västmanland med undantag för Uppsala som ligger strax bakom Stockholms län på 74 procent.

Andel (i procent) invånare 16-84 år som angett att deras hälsa är bra eller mycket bra. Uppdelat efter region. Uppgifter från 2015-2018

Källa

Folkhälsomyndighetens nationella enkät Hälsa på lika villkor. Andelen invånare 16-84 år som anger att deras allmänna hälsotillstånd är bra eller mycket bra.

Självupplevd hälsa mellan män och kvinnor

Skillnader i välmåendet

Det är stora skillnader i självupplevd hälsa mellan män och kvinnor i stort sett hela landet. I Västmanland skiljer det omkring 6 procentenheter 2018 då 68 procent av kvinnorna och 74 procent av männen uppgav att deras hälsa var god eller mycket god.

Över perioden 2007 – 2018 har resultaten för både män och kvinnor förbättrats, från 66 till 74 procent för män och från 63 till 68 procent för kvinnor. Men det betyder samtidigt att skillnaderna mellan könen ökat från 3 till 6 procent. Det är något mer än skillnaden i riket, som är 5 procent. Störst skillnad 2018 var det i Västerbotten, där det skiljde omkring 12 procent, medan det i Södermanland och Norrbotten inte var några mätbara skillnader 2018.

Andelen invånare 16-84 år i Västmanland som anger att deras allmänna hälsotillstånd är bra eller mycket bra.

Källa:

Folkhälsomyndighetens nationella enkät Hälsa på lika villkor.

Andelen invånare 16-84 år som anger att deras allmänna hälsotillstånd är bra eller mycket bra. Västmanland jämfört med övriga landet.

Källa

Folkhälsomyndighetens nationella enkät Hälsa på lika villkor. 

Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.

Mer om våra kakor