Till innehåll
Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Målområde: Ett nyskapande och tillväxtdrivet Västmanland genom hållbar tillväxt

Delmål: Öka andelen sysselsatta av befolkningen 20-64 år

Förvärvsfrekvensen ökar totalt och i samtliga grupper såväl över perioden 2004-2018 som mellan de senaste två mätpunkterna, 2017 och 2018, och delmålet bedöms som uppnått.

Det fortsatt är stora skillnader mellan könen och in-/utrikes födda men samtidigt ökar förvärvsfrekvensen mest i grupper med en relativt sett lägre nivå. En fortsatt utveckling i samma riktning är positiv vad gäller utjämningen mellan grupperna.

Hur/vad mäter vi?

Delmålets uppfyllelse utvärderas med hjälp av SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och baseras på andelen av individerna i statistiken som bedöms vara förvärvsarbetande. De förvärvsarbetandes andel av den totala befolkningen 20-64 år ger den så kallade förvärvsfrekvensen.

Delmålet följs upp avseende kön och in-/utrikes födda.

Nuläge (2018)

Skillnader bland de största i länet

Med en förvärvsintensitet på 79,1 procent placerar sig Västmanland strax under rikets förvärvsintensitet, 79,5 procent.

Bland grannlänen är det Dalarna som har högst placering medan övriga grannlän placerar sig något under Västmanland. Skillnaden mellan kvinnor och män är bland de största i landet för såväl inrikes som utrikes födda. Bland inrikes födda skiljer 2,5 procentenheter och bland utrikes födda skiljer det hela 10,9 procent. Mellan och inom Västmanlands kommuner var skillnaderna också stora. I Arboga var 86,2 procent av alla inrikes födda män sysselsatta medan motsvarande andel för utrikes födda kvinnor i Norberg var 48,3 procent. Faktum är att samtliga grupper av såväl inrikes födda män som kvinnor placerar sig framför samtliga grupper av utrikes födda i kommunerna, oavsett kön.

Utveckling 2014-2018

Bra resultat över hela länet

Förvärvsfrekvensen för länet som helhet har förbättrats i samtliga grupper såväl från föregående år som över perioden 2004-2018. Störst förändring över det längre tid har skett inom gruppen inrikes födda kvinnor medan det mellan 2017 och 2018 skett störst ökning i gruppen utrikes födda män.

Ingen kommun i länet har försämrat sina resultat från 2017 till 2018 och i samtliga kommuner förutom Hallstahammar har situationen förbättrats. Överlag är utvecklingen också positiv om utvecklingen bryts ned på bakgrund och kön. I några enstaka fall har det skett en negativ utveckling. Bland annat i gruppen utrikes födda kvinnor i Arboga och inrikes födda kvinnor i Fagersta.

Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.

Mer om våra kakor