Till innehåll
Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Målområde: Ett nyskapande och tillväxtdrivet Västmanland genom hållbar tillväxt

Delmål: Ett förbättrat företagsklimat

Att tolka ett index med flera underliggande indikatorer är komplext och bör göras försiktigt.

Vad gäller till exempel svårighet att hitta rätt typer av kompetens är detta ett generellt problem men det kan tänkas slå olika hårt mot olika typer av geografier och avspeglas olika i de enkätsvar som sammanställningen bygger på beroende på respondenten. I de kommuner där detta angetts som ett problem bör svaren tolkas mot bakgrund av de generella arbetskraftsbrister som råder inom sektorerna teknik och tillverkning, skola samt vård- och omsorg.

Värt att notera är att indikatorn som syftar till att skatta skolans attityd till företagande tycks haft en positiv inverkan i vissa kommuner. Samtidigt har Västmanland också haft en positiv utveckling inom Ung Företagsverksamhet, som framgår av delmål 1.3.2, vilket troligen hänger samman med den positiva attityden till företagande i skolan.

Givet den stora spridningen, sett såväl till nuvarande ranking som historisk trend, går det inte att entydigt säga att länet har förbättrat sitt näringslivsklimat. Samtidigt är det viktigt att hålla i åtanke att måttet baseras på ranking och därmed är relativt andra kommuner, vilket innebär att näringslivsklimatet kan ha förbättrats trots att rankingen försämrats.

Hur/vad mäter vi?

Delmålets uppfyllelse utvärderas med hjälp av Svenskt Näringslivs årliga ranking av det lokala företagsklimatet i kommunerna. Rankingen bygger på underliggande indikatorer som består av en kombination av enkätsvar (12st) från företagen och officiell statistik (6st) i syfte att belysa förutsättningarna för att bedriva företag.

Måttet kan anta värden från 1 till 290, motsvarande antalet kommuner i Sverige. Det är alltså möjligt för kommuner att ha förbättrat sitt företagsklimat men ändå tappa placeringar om förbättringar skett även i övriga 280 kommuner.

Utveckling

Den kommun i Västmanland som placerade sig högst under 2019 var Hallstahammar, som placerade sig på 63e plats. Samtidigt hamnade sex av tio kommuner på den nedre halvan av rankingen.

Det var förvisso en förbättring från föregående år, då det var sju av tio, men fyra av dessa kommuner försämrade också sitt resultat från föregående år.

Sett över såväl perioden 2010-2019 som 2018-2019 är Kungsör den kommun som förbättrat sin ranking mest. För 2019 placerade sig Kungsör på 91a plats. Om vi tittar på de underliggande indikatorerna i enkät-kategorin ser vi att anledningen till Kungsörs klättring främst beror på förbättringar inom skolans attityder till företagande, tillämpande av lagar och regler och konkurrens från kommunen. I statistik-kategorin är det nyföretagande som haft störst positiv inverkan.

Den kommun för vilken rankningen försämrats mest, såväl över perioden 2010-2019 som 2018-2019, är Köping. Inom enkät-kategorien är det där tillämpning av lagar och regler, kommunpolitikernas attityder till företagande och tillgång till kompetens som haft mest negativ inverkan. Generellt är det just inom enkät-kategorin som försämringen skett mellan 2018 och 2019. Inom 8 av 12 indikatorer tappar kommunen, medan det inom statistik-kategorin är relativt små förändringar.

Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.

Mer om våra kakor